Handla miljövänligt

Miljövänliga veckan 2017 – kampanjen för miljöbra badrumsprodukter fortsätter.

Utställning på Stadsbiblioteket av produkter under tiden 19 september till 26 september. Mycket fler produkter finns nu i de flesta livsmedelsbutiker och i en del specialbutiker. Även en del smink börjar finnas miljömärkt. FRÅGA efter miljömärkta produkter i butiken, hos frisören, när du köper smink!  Naturskyddsföreningen har mer info på hemsidan.

Håll utkik i höstprogrammet – en kväll alt lördag ordnar vi egen tillverkning av deodorant, lypsyl, kroppsscrub och torrschampo. Anmälan blir nödvändig.

I Lund anordnar Naturskyddsföreningen riks en upptaktsdag inför Handla Miljövänligt. Lördagen 19 augusti på Naturskyddsföreningens kansli, Nils Bjelkegatan 4B, Lund. 5 minuters promenad från Centralstationen.

Anmälan senast 16 augusti till k.bergendal@gmail.com – ange namn, tel, krets, kaffe eller te, ev matallergier. Gratis för NF-medlemmar, 100 kr för övriga intresserade. Program Lund 19 aug från kl 10–16. Liv Södahl från Rikskansliet medverkar med fakta och material inför kampanjen.

 

 

Miljövänliga veckan 2016

En utställning Fräsch på riktigt – Vad har du i badrumsskåpet? fanns på Stadsbiblioteket under vecka 39–41 (26 september till 14 oktober)  och visade miljömärkta produkter av olika slag, som ingick i 2016 års undersökning.

Schampo (ej mjäll), deodorant, hudkräm/bodylotion (ej handkräm, ansiktskräm, salvor), flytande tvål/duschkräm (ej ansiktstvätt, rengöringslotion, make up borttagning, produkter för intimvård), fast tvål.

Märkning: Bra Miljöval, Svanen, EU-blomman/EU-Ecolabel – som bästa val.

ECOCERT/COSMOS ORGANIC och Natrue – näst bäst.

 Produkter i ett annat vitrinskåp miljömärkta, men ej med i 2016 års undersökning, exempel Barnprodukter, Tandkräm, Ansiktsvatten, Rengöringsmjölk, Conditioner, Våtservietter, Bomullspads/pinnar, Tamponger, Bindor, Handkrämer, Lypsyl. Märkning Soil Association och GOTS gäller bomullen. Vissa produkter som lypsyl och handkräm/hudkräm finns också Fair Trade.

 

 

Miljövänliga veckan 2015

Kampanjen ” Byt till eko” fortsätter 2015 för tredje och sista året.

I år står den ekologiska fikapausen i centrum med kaffe och bröd. Svenskarna älskar att fika men kaffeodlingen har tråkiga baksidor med till exempel användning av gifter som förorenar miljön och ger problem för arbetarna. Under veckan vill vi berätta varför det är enkelt och viktigt att välja eko när man vill fika med gott samvete. Är du te-drickare – det finns eko-te och även eko-kakao. Alla dessa finns också Fair trade certifierade – det gör stor skillnad för odlaren. Och ekomjölk och eko/fairtrade socker – om man vill ha det. Vi längtar också efter mer ekologiskt bröd, både matbröd och kaffebröd och kakor i butikerna. Det hoppas vi kunna påverka under årets kampanj! Under veckan kommer butiksundersökningar att göras.

I år har vi gjort en Brödundersökning 2015. Följande insändare skickades in till Helsingborgs Dagblad och Lokaltidningen men togs inte in i någon av tidningarna:

Coop Forum hade mest ekologiskt bröd i Helsingborg

På lördag 26 september startar Miljövänliga veckan. Naturskyddsföreningen har varit ute och kollat hur lätt det är att handla ekologiskt i butikerna. I år är ekologisk fika i kampanjfokus med kaffe och macka – och därför undersökte vi utbudet av ekologiskt bröd i 16 butiker i Helsingborg.

Den butik som hade flest ekologiska brödsorter var Coop Forum på Landskronavägen med 29 sorter, varav 13 mjuka, 12 hårda samt 4 butiksgräddade sorter. Näst bäst var ICA Maxi på Berga med 7 mjuka och 17 hårda brödsorter. På tredje plats kom Oj på Söder (6 sorter var av mjukt och hårt bröd). 10 av de undersökta butikerna har dock med 6-12 sorter bara ett litet utbud av ekologiskt bröd. På lågprisbutikssidan ser det ännu mörkare ut: Lidl säljer bara en enda sort och Netto inget ekologiskt bröd alls. Kakor, bullar eller annat fikabröd har inte ingått i undersökningen. Vi har inte heller gått till bagerier eller kaféer, utan enbart fokuserat på mataffärer.

I odlingen av ekologiskt spannmål används varken konstgödsel (vars tillverkning kräver mycket fossilenergi) eller kemiska medel mot ogräs, svampsjukdomar och insekter, och inte heller stråförkortningsmedel. Istället satsar ekobönderna på växelbruk med kvävefixande baljväxter och ett effektivt växtnäringskretslopp genom att använda stallgödsel. Den ökade mångfalden på ekologisk åkermark minskar problemen med ogräs och växtskadegörare överlag. Dessutom använder sig ekobönderna av mekanisk ogräsbekämpning samt biologiska och termiska metoder mot svampsjukdomar.

Det är glädjande att kunna konstatera att Helsingborgarna kan välja mellan flera olika sorter mjukt och hårt bröd i många butiker, men utbudet på butiksgräddat och fryst bröd är minst sagt skralt – bara 5 butiker erbjuder ekologiskt butiksgräddat bröd och ICA Borgen en fryst ekologisk brödsort.

Handla därför i de butiker som säljer ekobröd, köp det och fråga efter fler sorter, speciellt butiksbakat, som är populärt! På så sätt visar du att det är en inriktning på din butiks utbud som du vill gynna – för miljöns, binas, din egen och dina barns skull.

Karin Nilsson Jungermann och Elisabeth Bartels, Naturskyddsföreningen Helsingborg

 

År 2014 undersökte föreningen 15 butiker avseende utbudet av ekologisk frukt:

Butiksundersökning 2014 – Frukt som är fräsch på riktigt

samt skrev följande insändare som publicerades i Helsingborgs Dagblad 30 september 2014

Frukt som är fräsch på riktigt i Helsingborg – Coop och M.A.T. vann årets ekokamp!

Nu startar årets Miljövänliga vecka på temat ”Byt till eko”. Naturskyddsföreningen har därför undersökt 15 butiker för att kolla hur lätt det är att shoppa ekologiskt i Helsingborg. Tillsammans med fjolårets vinnare Coop Forum (Landskronavägen) vann Coop Konsum (Slottshöjden) och M.A.T. årets ekokamp med 22 poäng var. Ica Maxi-butikerna på Berga och Råå hamnade med 20 poäng var på en delad andra plats. Det sämsta eko-utbudet har Netto Vasatorpsvägen (12 p), Netto Elineberg (11 p) och Ica Borgen med bara 10 p.

Med glädje kan vi konstatera att sex butiker säljer alla sju viktiga varor att börja med, nämligen kaffe, russin, vindruvor, bananer, potatis, kött och mjölk. Ytterligare fem butiker har åtminstone sex av dessa varor i sitt utbud. De ekovaror som oftast saknas är kött och druvor.

I år undersökte vi även om butikerna har fler färska ekofrukter än bara druvor och bananer. Äpplen, päron, kiwi och citrusfrukter är sådana frukter. Även här leder årets tre vinnare med åtta fruktsorter var. Tråkigt nog erbjuder bara fyra butiker färsk ekologisk mango, och färsk eko-ananas kan Helsingborgarna bara köpa i två butiker. Många butiker säljer även torkad ekologisk frukt och frysta ekologiska bär. Dessa har dock inte räknats in i undersökningens poäng.

I många fruktodlingar i länder i syd används mycket kemiska bekämpningsmedel – ofta medel som är förbjudna i EU. Det är vanligt med skador orsakade av jordbrukskemikalierna. Det leder till att kostnaden för att vårda människor som fått skador av bekämpningsmedel är högre än hela det samlade hälso/sjukvårdsbiståndet i Afrika söder om Sahara.

Alla konsumenter kan påverka butikerna och fråga efter ekovaror som saknas. Vi hoppas därför att butikerna i Helsingborg har ännu fler ekologiska frukter i sitt utbud när vi genomför en ny undersökning nästa år!

Butiksundersökningen genomfördes 23-26 september och är en del av Naturskyddsföreningens kampanj under Miljövänliga veckan (v. 40).

Elisabeth Bartels och Karin Nilsson Jungermann, Naturskyddsföreningen Helsingborg

 

Fortsätt bojkotta jätteräkorna

Räkor-2015
”Äntligen – miljöcertifierade Vannameiräkor” –  hittar vi på Maxi i Helsingborg. Men den miljöcertifierningen är inte mycket värd – odlingen av jätteräkor är fortfarande ett allvarligt hot mot människor och miljö i Asien och Latinamerika. Läs varför i Antiscampigruppens genomlysning nedan.

Vad innebär ASC-certifieringen av tropiska jätteräkor?

Antiscampigruppen inom Stockholms Naturskyddsförening har under ett tiotal år arbetat med frågor kring jätteräkor. Antiscampigruppen har i sin tur ingått i ett internationellt nätverk av enskilda organisationer, som följt den av WWF USA initierade så kallade ”dialogen” med att ta fram kriterier för ASC-certifiering av jätteräkor.

Vid flera tillfällen under dessa år har nätverket framfört saklig och detaljerad kritik mot de alltmer urvattnade kriterierna och mot den bristande hänsyn som tas till miljöeffekter och hur människors försörjningsmöjligheter påverkas av räkodlingarna. Vidare har kritik framförts att varken människor som drabbas av räkodlingarna eller de organisationer som företräder dem har ingått i ”dialogen”.

Hundratals miljöorganisationer, särskilt i Asien och Latinamerika har också vid upprepade tillfällen protesterat mot att WWF vill certifiera en produkt som ger så allvarliga konsekvenser för människor och miljö oberoende om den är certifierad eller ej.

Omvandlingen av mangrove och kustområden för att anlägga dammar för räkodling för exportindustrin orsakar allvarlig miljöförstöring, stranderosion samt utarmning av biologisk mångfald och naturliga fiskbestånd. Omvandlingen ökar sårbarheten för orkaner och tsunamis, stora mängder koldioxid och andra växthusgaser frigörs och bidrar till klimatförändringar.

Kustbefolkningen i de tropiska odlingsländerna drabbas hårt genom att de förlorar försörjningsmöjligheter, livsmedelstrygghet och skydd mot stormar. Protester möts ofta med brott mot mänskliga rättigheter. Millenium Ecosystem Assessment har dragit slutsatsen att räkodlingar i mangroveområden innebär alltid en stor ekonomisk förlust för samhället.

Aquaculture Stewardship Council (ASC) bildades 2010 och färdigställde de kriterier som dialogen utarbetat för miljömärkning av räkodling i mars 2014 (ASC shrimp standard). Under hösten 2014 har de första odlingarna blivit certifierade.

En arbetsgrupp inom det internationella nätverket av enskilda organisationer, har genomfört en djupgående analys av ASC-kriterierna och certifieringen. I ASC:s kriteriedokument finns sju huvudprinciper som talar om vad man ska uppnå med certifieringen. Nätverket har jämfört lydelsen i varje princip med det som beskrivs i certifieringskriterierna. Man har dessutom granskat vilka krav som ställs av ASC vid en revision och slutligen vad revisionen konkret granskar i odlingar som certifieras.

En omfattande rapport har skrivits av Amit Thavaraj från Indien och Asia Solidarity against Industrial Aquaculture som besöker Sverige i april 2015.

Rapporten finns tillgänglig här: http://korta.nu/asc-review

Nedan följer en kort sammanfattning av några resultat av denna analys:

Princip 1: Alla nationella och lokala lagar ska följas

Granskningen har visat att ASC-kriterierna inte kräver överensstämmelse med gällande nationella och lokala lagar, ej heller internationella fördrag som till exempel Ramsarkonventionen. Trots att man under åtta år arbetat med att utveckla kriterierna har man inte kunnat bestämma vilka nationella och lokala lagar som i det här avseendet borde vara tillämpliga.

Revisionen skall bara kontrollera att räkodlingen har ett tillstånd, ospecificerat vad, för att räkodlingen skall kunna certifieras enligt denna princip.

Princip 2: Odlingarna ska placeras på miljömässigt lämpliga platser och samtidigt bevara den biologiska mångfalden och viktiga naturliga ekosystem

ASC:s kriterier tillåter odlingar inom tidvattenzonen och i naturliga våtmarker där det funnits mangrove. Dessa miljöer kan aldrig betraktas som miljömässigt acceptabla platser. Kriterierna ger inte heller tillräckligt skydd mot ytterligare förluster av mangrovemiljö, och kraven som ställs vad gäller återplantering av mangrove är intetsägande.

En miljökonsekvensanalys av räkodlingen ska genomföras innan certifieringen. Dess kvalité och hur den är genomförd behöver inte kontrolleras av revisionen, trots att andra kriterier är avhängiga av vad som står där. Miljökonsekvensanalysen är hemlig och biläggs inte revisionsprotokollet, vilket omöjligör oberoende granskningar.

Princip 3: Odlingarna ska utvecklas och förvaltas med hänsyn till omgivande samhällen

Det är räkodlaren själv som skall låta utföra den sociala studien och analysen. Det tas ingen hänsyn till människor som tvingas flytta för att den lokala ekonomin slagits i spillror p.g.a. räkodlingarna, en mycket vanlig konsekvens. En räkodling certifieras av ASC trots att det pågår allvarliga konflikter mellan räkodlaren och lokalbefolkningen.

Revisionen behöver bara ta del av räkodlarens sammanfattning av den sociala studien och har inga krav att kontrollera om den är tillförlitlig. Vid revision sker ingen granskning av vilken social påverkan räkodlingen har på lokalsamhället utöver denna studie. Det går därför inte att veta om odlingarna utvecklas och förvaltas med hänsyn till omgivande samhälle som påstås. Den sociala studien är hemlig och biläggs inte revisionsprotokollet, vilket omöjliggör oberoende granskning av den.

Princip 4: Odlingarna ska drivas under ansvarsfulla arbetsförhållanden

Kriterierna innebär att endast anställd personal garanteras ”minimilön och förmåner” när det är ”tillämpligt”. Men det är få som är fast anställda på en odling och ordet ”fast anställd” är heller inte specificerat. Det innebär att kriterierna inte gäller för den stora majoriteten av arbetarna inom räkindustrin; de som fångar ynglen, de som arbetar i kläckerierna, de som skördar räkorna, de som bearbetar räkorna i fabriker, paketerare, transportörer etc. Inom dessa yrkeskategorier ingår idag ofta utsatta grupper, t.ex. barn, vilket inte hanteras inom kriterierna.

Revisionen skall kontrollera att fast anställda har den minimilön som räkodlaren finner lämplig.

Princip 5. Räkornas hälsa och välmående ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt

Detta kriterium behandlar räkornas hälsa och inte livsmedelssäkerheten. Det kräver inte att man genomför några tester eller undersökningar av förekomst av bekämpningsmedel eller antibiotika. Därutöver ingår det inte i revisionen att granska användningen av bekämpningsmedel eller antibiotika i kläckerier, där det används rikligt.

Princip 6: Avelsbeståndets ursprung, valet av bestånd samt effekter av hantering av bestånd ska iakttas vid odlingen

Icke inhemska arter får användas. Användning av vildfångade Black Tiger räkyngel är tillåtet trots att denna del i räkindustrin kan medföra social misär. I huvudsak är det kvinnor och barn som fångar dessa under socialt och miljömässigt oacceptabla förhållanden. Detta tas inte upp i kriterierna trots att industrin är fullt medveten om dessa problem.

Princip 7: Resurser ska användas på ett miljömässigt effektivt och ansvarsfullt sätt

Kriterierna tillåter användning av foderfisk utan krav på hållbart fiske. Genetiskt modifierade ingredienser är också tillåtna i fodret. Foder som innehåller soja odlad på mark där det tidigare vuxit regnskog kan också användas i ASC-certifierade odlingar.

Revisionen börjar och slutar vid grindarna till räkodlingen. Miljöeffekterna utanför det inhägnade odlingsområdet hanteras inte. Detta innebär att orenat avloppsvatten kan släppas ut från de certifierade odlingarna.

Ett stort internationell nätverk bestående av hundratals enskilda organisationer, många från Asien och Latinamerika, ifrågasätter starkt hur dessa kriterier kan betraktas som värdiga kriterier för miljömärkning. Nätverket menar att tropiska varmvattenodlade räkor inte är möjliga att odla på ett hållbart sätt i sådana kvantiteter att de kan tillgodose den internationella marknaden. För att inte konsumtionen av tropiska räkor ska öka ytterligare är det av stor betydelse att uppmana konsumenter att undvika dom, både certifierade och icke certifierade. ASC-certifieringen av odlade tropiska varmvattenräkor hotar också trovärdigheten av annan certifiering liksom av de organisationer som står bakom certifieringen.

Antiscampigruppen inom Stockholms Naturskyddsförening och inom Naturskyddsföreningens havsnätverk

Kontaktinformation: stockholm.naturskyddsforeningen.se/anti-scampigruppen/

i samarbete med:

Asia Solidarity against Industrial Aquaculture, http://www.asiasolidarity.org

KIARA (People’s Coalition for Justice in Fisheries), www.kiara.or.id

Mangrove Action Project, www.mangroveactionproject.org

Nijera Kori, www.nijerakori.org

Indonesia for Global Justice (IGJ

Traditional Fisherfolks Union of Indonesia (KNTI)

Green Concern for Development (GREENCODE)

Africa Mangrove Network (AMN)

Red Manglar Internacional

Instituto BiomaBrasil/Universidade de São Paulo

Consumers’ Association of Penang, Malaysia

Sahabat Alam (Friends of the Earth) Malaysia

NAVIMA NGO – Viva Mangrove Nature

Global Alliance Against Industrial Aquaculture

Third World Network

Centre for Environmental Justice

Friends of the Earth, Sri Lanka