Ö – ANVÄND EJ – Skrivelser

På denna sida återfinns yttranden och insändare i föreningens namn.

 

Yttrande om Översiktsplan 2021, mars 2020:

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har tagit del av Översiktsplan 2021 och vill lämna följande kommentarer.

Huvudmålen

”Helsingborg ska vara en skapande, pulserande, gemensam, global och balanserad stad för människor och företag.” Så lyder den övergripande, långsiktiga visionen för Helsingborg.  I en tid där klimathot och alarmerande förluster av den biologiska mångfalden blivit realiteter som hotar vår framtid, anser Naturskyddsföreningen att det måste vara självklart att införliva  ”hållbar” och ”klimatanpassad” bland de uttalade, prioriterade huvudmålen för kommunen.

Befolkningstillväxten

I förutsättningarna för Översiktsplan 2021, framöver kallad ÖP, ingår att staden ska växa till 200 000 invånare fram till 2050. Vi ifrågasätter oundvikligheten i en sådan utveckling. Vi ifrågasätter om det är bra för kommunen att växa så mycket så fort. Vi känner oro för att det, förutom en mängd sociala problem som det inte är vår uppgift att yttra oss om, kommer att innebära andra allvarliga problem av miljökaraktär, vilket vi vill utveckla nedan. 

Förtätningen innebär att det blir svårt att upprätthålla en önskad balans med tillgång till grönområden. Grönskan – träd, buskar, blommor – är viktiga både för människans välbefinnande och som förutsättning för den biologiska mångfalden. En förtätning som innebär att man offrar grönområden i bostadsområdena är inte en bra förtätning. (Den kan på intet sätt balanseras av gröna väggar och gröna tak, vilket är ett dyrt och komplicerat sätt att ersätta växter som får växa på marken, där de hör hemma och breder ut sig naturligt och i samverkan med insektsliv och mikroorganismer.) En förtätning som innebär att man bygger på åkerjord är oförsvarlig. Vi förespråkar, liksom man också gör i ÖP, att man gör förtätningar i områden som har låga biologiska och rekreativa värden. Samt att dessa naturligtvis berikas med sådana vid byggandet. 

Vi tror emellertid inte det är möjligt att leva upp till en sådan god målsättning om målet är att staden ska växa till 200 000 invånare till 2050. Även anser vi att en stor befolkningsökning ställer alltför stora krav på avloppshanteringen. Redan idag är den underdimensionerad och outvecklad, vilket innebär att avloppsvattnet bräddar vid större regn och fortsätter orenat ut i havet. En av Helsingborgs främsta tillgångar – bad utmed härliga stränder – mister då sin attraktion.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill se en mera sansad och hanterlig befolkningstillväxt, som låter kommunen behålla och helst utveckla sina gröna och blåa värden. ÖP:s ambition att bygga nya bostäder till 25 procent utanför centralorten i kommunens egna stationsnära tätorter anser vi i och för sig är lovvärd. Men ännu mera lovvärt vore att se utbyggnaden i ett regionalt perspektiv: det finns gott om stationsnära orter med uppbyggd service men sviktande befolkningsunderlag i våra grannkommuner. Det vore en win-win-strategi att gjuta nytt liv i dessa orter med attraktiva, nya bostadsområden och en utbyggd service. Då får man automatiskt också tillgång till mera näraliggande grönområden, liksom till andra värden som småskaligheten erbjuder. I ÖP läser vi ”Vår förhoppning att en del familjer som annars skulle flyttat till mindre orter utanför Helsingborg stannar i kommunen”. Den inställningen delar inte vi – vi anser tvärtom att en decentralisering vore av godo.

Vi vill understryka den stora betydelsen av att man bygger med kvalité och långsiktighet och inte med kortsiktigt snabba och billiga lösningar som kräver ombyggnad inom bara några decennier, ibland mindre. Detta är ett enormt slöseri med material- och energiresurser – något det tyvärr finns många aktuella exempel på i vår kommun såväl som i övriga landet. Vi vill understryka vikten av att all nybyggnad sker med hänsyn tagen till ekologiska materialval med minskat klimatavtryck. Exempelvis en ökad användning av träkonstruktioner, som binder koloxid i stället för att frigöra den. Forskning pågår med experiment som tyder på att mer porös betong möjliggör snabbare absorption av koloxid i betongen. Kommunen bör noga följa utvecklingen inom hållbart byggande. Likaså bör nya bostäder försörjas med förnyelsebar energi och ha en vattenhantering som är långsiktigt hållbar. 

Vi vill se flera nya ekobyar! 

Åkerjorden

Nordvästra Skåne har Skandinaviens bästa åkerjord och därtill klimatologiskt förmånliga förutsättningar för odling. Vi delar de uttalade intentionerna i ÖP att åkerjorden måste bevaras för odling av mat. Detta är en grundläggande hållbarhetsfråga som också handlar om att fokus i framtiden av klimatskäl hamnar alltmer på närproducerad mat. Vi beklagar att så mycket bördig jord redan offrats för bostadsbyggande och för ytkrävande näringsverksamhet, såsom alla gigantiska envåningsbyggnader som breder ut sig kring Väla och Hyllinge. Vi anser att här måste ske en förtätning på redan ianspråkstagen mark, och att näringsverksamheten måste bygga på höjden, liksom bostäderna.

Den nollvision som länsstyrelsen uttalat för byggande på odlingsmark, som i Helsingborg bara har den högsta klassen 8 – 10, delas av Naturskyddsföreningen i Helsingborg. Det finns inga godtagbara skäl att bebygga eller på annat sätt utnyttja högklassig åkerjord till annat än odling av mat, ej heller genom att kompensera på annat håll. 

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill dessutom att kommunen ska ha den uttalande ambitionen att odla ekologiskt i de fall man brukar egen jord och arbeta för att mark inom kommunen odlas ekologiskt genom informations- och dialogarbete i de fall marken är privatägd. Vi efterlyser också mera utvecklade odlingsmetoder som främjar bindande av kol i jorden, såsom täckodling och skogsträdgårdsodling, där man odlar i flera nivåer – fruktträd, bärbuskar och grönsaker i samodlingar – och med större inslag av perenna grönsaker. Inom detta relativt nya område vill vi se kunskapsinhämtning och -spridning, så att Helsingborg kan inta den ledande position man är så mån om att ha. 

 

Grönstrukturen

”Gröna och blå strukturer ska i ökad grad prioriteras efter deras potential att bidra med värden och tjänster för människor och för ekosystemet som helhet.” Det är en mening i ÖP som vi känner stor sympati med. Även den uttalade ambitionen att prioritera träd och annan vegetation i det offentliga rummet på platser där vi har få parker. Vi anser, liksom framhålls i ÖP, att man i huvudsak bör plantera inhemska lövträd för att stödja den biologiska mångfalden och minska risken för invasiva arter. Detta är en mycket viktig del av ÖP, och vi hoppas att den inte tappas bort i det verkliga, praktiska planarbetet framöver.

Framför allt träd men också annan vegetation har stor betydelse för allt som är livsviktigt:  balanserad vattentillgång, ren luft, kollagring, livsmiljöer för insekter, fåglar och däggdjur, förutom de rekreativa värden som de har för människan. Vi vill därför se att kommunen höjer ambitionsnivån för trädplanteringar – något som skulle få större möjlighet att realiseras om det upprättades en trädplan för såväl centralorten som för övriga delar av kommunen. Vi upplever redan konsekvenserna av klimatförändringarna – och de redskap som vi verkligen vet kan påverka dessa i rätt riktning är just träden. Här har vi de självklara verktygen för att göra skillnad – och det utan alltför komplicerade lösningar. Vi syftar då särskilt på de dyrbara konstruktioner som görs för att få växter att överleva på väggytor, infogade i plastkonstruktioner och ibland belysta med lysrör för stora kostnader. De, liksom takplanteringar, har förstås sitt värde jämfört med ingen växtlighet alls. Men det är ändå mycket mera kostnadseffektivt, för att inte tala om hållbart ur växternas perspektiv, att odla direkt i jorden på marken.

Vi vill att ÖP som ett överordnat mål uttalar att befintliga skogar, skogsdungar, parker och andra träd och grönområden skyddas. De har i kraft av sin ålder och sitt etablerade samspel med andra arter ett stort värde som det tar många år att skapa i nyplanterade områden. 

Vi delar ÖP:s ambition att utöka andelen grönområde i kommunen, och att i möjlig mån göra det på ett sätt som binder samman befintliga områden och gör dem större. 

Glöm inte blommorna!

Träden är livsviktiga – men det är också blommorna. Vi upplever att de har glömts bort i ÖP. 

2019 presenterades två viktiga rapporter om det allvarliga läget för den biologiska mångfalden i världen. Enligt IPBES, FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, är en miljon arter är hotade; vi upplever en massutrotning som är ett lika stort hot mot livet på jorden som klimatförändringarna.

I synnerhet uppmärksammades minskningen av pollinerande insekter, vilka är nödvändiga för produktionen av mat. 

I Sverige finns – eller fanns – cirka 300 vilda arter av bin. Humlorna räknas in i dessa med cirka 40 arter. En tredjedel av dessa arter är utrotningshotade, en del av dem är redan borta. Detta beror på det moderna jord- och skogsbruket, med stora monokulturer som besprutas med bekämpningsmedel mot såväl insekter som ogräs – vilket är liktydigt med vilda blommande växter.

Förutom att vi vill ha ekologiskt jordbruk, vill vi också framhålla vikten av att så och plantera blommor. Blommor är mat för pollinerande insekter. Blommor kan växa på små markytor som inte används till något annat: såsom vägkanter, refuger, rondeller. Ängar kan ersätta en del av gräsmattorna i parker och bostadsområden.  I huvudsak bör man välja inhemska växter och framför allt undvika hårdförädlade, sterila blommor. Med sådana enkla, naturliga åtgärder kan vi åstadkomma betydande förbättringar för livsförutsättningarna för såväl pollinerande som andra insekter som ingår i den biologiska mångfalden och som utför sina individuella ekotjänster.

Vi vill passa på att påpeka att bikupor med honungsbin inte är en ersättning för de vilda bina. De utför pollinering, de ger oss honung, men det är de vilda bina som utgör den biologiska mångfalden. Alltför många bikupor kan i själva verket konkurrera ut vildbina och innebära ytterligare påfrestning i deras redan hårda tillvaro. 

Vattnet

Gruppen Global Hållbarhet inom SPF Seniorerna Möllan har avgivit yttrande, se bilaga. Naturskyddsföreningen ansluter sig till vad som sägs i yttrandet.

Naturskyddsföreningen vill därutöver framhålla följande: Utbyggnaden av Helsingborgs ytterområden kommer att medföra att större ytor blir täckta av gator, fastigheter och parkeringsytor. Det är viktigt att den ökade mängd dagvatten, som blir en följd av detta, tas om hand på ett så bra sätt som möjligt. Helst bör vattnet hamna i någon form av våtmark, som bör vara utformad på ett sådant sätt att vattnet blir kvar i jorden och inte alls når recipienten. I den mån vattnet hamnar i naturliga recipienter som mindre bäckar och åar, är det viktigt att vattnet bromsas upp genom att först hamna i någon form av damm för att utjämna vattenflödet i recipienten. Helsingborg och andra nordvästskånska kommuner har under många år lagt ner ett omfattande arbete i Råån genom Rååns Vattenråd. Arbetet har gått ut på att rena näringsrikt vatten från åkrarna genom anläggande av våtmarker samt bromsa upp flödet i ån vid kraftig nederbörd genom att skapa dammar/översvämningsområden längs ån. Enligt Naturskyddsföreningens mening bör ett liknande tänk gälla även för omhändertagande av de ökande dagvattenmängder som blir följden av utbyggnaden av stadens ytterområden. Vid utbyggnaden av Maria Park har Staden vidtagit åtgärder för att det dagvatten som skapas i området också skall stanna där och inte föras vidare. Naturskyddsföreningen anser att de åtgärder som använts där för att omhänderta dagvattnet skall tillämpas även vid utbyggnaden av aktuella ytterområden.

 

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Christel Kvant, ansvarig biologisk mångfald.

Tom Svensson, ansvarig vattenfrågor.

 

Kontakt: christel.kvant@telia.com

 

Ta ansvar för klimatet: rösta nej till försäljning av Öresundskraft den 12 januari!

Ingen behöver längre tvivla på att klimatförändringarna utgör ett hot mot livet på jorden. Skogsbränder, torka, uteblivna skördar, översvämningar – den rubbade balansen är redan ett faktum över hela världen, även i Sverige.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg anser att det är ett stort och allvarligt misstag att i detta läge vilja sälja ut det viktigaste redskap vi har för att kunna minska klimatutsläppen: Öresundskraft.

Öresundskraft ägs idag av staden – av oss alla. Företaget bedriver ett miljöarbete som sedan länge ger mätbara, konkreta resultat för en förbättrad miljö. Genom att ta vara på spillvärme från Kemira, genom att finna nya energilösningar för enskilda bostadsområden, genom att öka andelen sol- och vindkraft, genom att försörja färjorna Aurora och Tycho Brahe med el i stället för dieselolja, med mera, med mera, så flyttar man hela tiden fram positionerna mot målet: Minskad användning av fossila bränslen.

Ja, överst på Öresundskrafts energistrategi står detta: ”Minska den slutgiltiga energianvändningen.” Jämför med Systembolaget som, tack vare att det ägs av staten, kan väga in samhällsnyttan och därför inte manar oss att dricka så mycket alkohol som möjligt för att bolaget ska tjäna mera pengar.

I den mycket begränsade information om den planerade affären vi fått ta del av, har det nu framkommit att det är ett pensionsförvaltande företag som är ”superintresserade av hållbarhetsverksamheter” som lagt ett bud som är dubbelt så högt som Peter Danielsson vågat drömma om. Detta är avsett att inge förtroende, men gör det knappast. Ett pensionsförvaltande företags absolut främsta uppgift måste ju vara att se till att man tjänar så mycket pengar som möjligt för att säkra pensionerna. Att minska energianvändningen kan inte vara prioriterat, lika lite som att hålla avgifterna på låg nivå.

Dessutom är det ju så, som många påtalat, att det står de nya ägarna fritt att sälja Öresundskraft vidare, om det visar sig vara mindre lönsamt än man hoppats på. Det finns inga garantier för att näste köpare är ”superintresserad av hållbarhetsverksamheter”.

Vi vill uppmana alla röstberättigade helsingborgare att lämna sin röst för att Öresundskraft förblir i kommunal ägo vid folkomröstningen den 12 januari. Gör det gärna för att slippa dyrare energiräkningar, men viktigast för oss alla är ändå att vår energiproduktion sker med ansvar för klimatet och framtiden.

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Sven Gustavi, ordförande

Christel Kvant, vice ordförande

 

Insändare publicerad i Helsingborgs Dagblad lördag 25 maj 2019:

Bevara våra grönområden

Helsingborgs grönområden har stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden, klimatet som det mänskliga välbefinnandet. Därför ser vi i Naturskyddsföreningen med oro på hur de allt mera verkar ses som möjliga exploateringsytor för det intensiva byggande som pågår. I stort sett vartenda grönområde i stan har varit föremål för byggplaner av ena eller andra slaget.

Koloniområdena skulle bebyggas med bostäder. Först nästan alla, sedan Mejeritomten. Gröningen skulle bebyggas med ett höghushotell. Rosenträdgården skulle tas bort till förmån för ett parkeringshus. Så blev det Jordbodalens tur, och Sundspärlans gröna omgivning skulle förvandlas till bostadsområde. Alla dessa planer har stoppats, men ligger kanske och väntar på nya förutsättningar att genomföras.

Nu är det den lilla Stadsparken som är i farozonen. Parken ska ”lyftas”, för att ett utbyggt bibliotek och parkeringshus ska byggas ”under” den. Detta måste i praktiken innebära att växtligheten ska tas bort för att man ska kunna djupgräva för de nya byggnaderna – varpå det ska läggas jord på taket för planteringar av en ny park.

På ritningarna gestaltas planteringarna med stora träd. Kanske tänker man sig, liksom man gjorde i Rosenträdgården, där alla träd och buskar numrerades och rotbeskars i förebyggande syfte, att de ska flyttas till tillfälligt boende för att sedan flyttas tillbaka till ett jordlager ovanpå parkeringshus och andra byggnader.

Det är för det första oerhört dyrbart och för det andra osannolikt att man lyckas på sikt med sådana omplanteringar. De tjänar enbart som spel för gallerierna – vettigare är i så fall att stå för att man skövlar parkerna och sedan gör nyplanteringar. Men inte ens nyplanteringar av träd har några större framtidsutsikter om de ska göras i jordlager ovanpå byggnader. Det finns förvisso exempel på gröna tak – de är fina bidrag för den biologiska mångfalden – men då handlar det om växter som gräs och taklök.

Träd har djupa rötter, ofta motsvarande höjden på deras kronor. Om de hindras att utveckla sådana rötter blir de sårbara. När ekdöden drabbade Europa på 80-talet kunde forskarna konstatera att det var ekar som växte i jord där de inte hade möjlighet att tränga djupt ner som drabbades hårdast. I perioder av torka var det de som torkade ut först, varpå de blev försvagade och lätta offer för sekundära angrepp av skadeinsekter.

Det är helt enkelt inte möjligt att ha så tjocka jordlager över byggnader så det räcker för att träd ska må bra i längden. I synnerhet inte om vi har att se fram emot varmare och torrare somrar i klimatförändringarnas spår, vilket ju tyvärr verkar vara fallet. Gräs, blommor, lite buskar, visst, men plocka i ärlighetens namn bort träden från ritningarna.

Ännu mera oroande är att det höjs röster för att Fredriksdals museum och trädgårdar ska öppnas upp, för att man ska kunna bygga närmare och röra sig fritt genom området. Det talas om Fredriksdal som en ”barriär”. Det är en mycket tråkig och okunnig beskrivning av vad som kanske är det finaste och viktigaste vi har i Helsingborg. Förutom att verksamheten är högt älskad av helsingborgarna, så har man här under åren byggt upp en genbank för Skånes vilda växter och gamla kultursorter av fruktträd och grönsaker som är av stor och kanske avgörande betydelse för framtiden. Utanför grindarna pågår ett artförsvinnande som är alarmerande. Innanför grindarna sparas läkeväxter, späda ängsblommor och växtmiljöer som lockar till sig insekter som även de är hotade av utrotning. Dessutom lever och förökar sig på Fredriksdal gamla lantraser av hästar, getter, kor, grisar och höns med egenskaper vars värde inte kan överskattas. Det är de som utgör hoppet, när hårdförädlade djur drabbas av sjukdomar som kräver antibiotikabehandlingar som inte är bra för vare sig dem själva, oss som äter dem eller för naturen.

Sammantaget vill vi i Naturskyddsföreningen i Helsingborg rikta en allvarlig uppmaning till politiker och andra beslutsfattare: Var rädda om de grönområden vi har. De har ett stort värde för allt som är viktigt på riktigt: renare luft, renare vatten, biologisk mångfald och ro i själen.

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Sven Gustavi, ordförande

Christel Kvant, vice ordförande

 

Synpunkter ang miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur för Kemira Kemi AB

Från Naturskyddsföreningen i Helsingborg genom Karin Nilsson Jungermann.

Naturskyddsföreningen är en politiskt oberoende ideell riksförening.Vår förening är en av många lokalavdelningar.

 

Risk-och konsekvensanalys:

Kemira Kemi AB beviljades tillstånd 1979 för alla verksamheter enligt då gällande Miljöskyddslag. Enskilda verksamheter inom IPOS har efterhand prövats och fått egna tillstånd enlig uppdaterade Miljölagar. För stödverksamheterna inom IPOS som hamnen, energicentralen, deponier, mmm gäller fortfarande 1979 års tillstånd. En samlad bedömning av dessa samt av övriga fabriker inom Kemira /IPOS behövs, med utgångspunkt från 1979 som noll-läge.

  • Vatten – utsläpp

 

En samlad bedömning av utsläpp från alla på området befintliga verksamheter, vare sig de har egna tillstånd eller samlat, till vatten – till Öresund från hamnen, –  från flera  ställen som avrinning från asfaltytor/vägar, mm.

Utanför hamnen vid Grollegrund, Disken och Knähaken (naturreservat) och inne i hamnen finns ålgräsängar och blåmusselbankar, som är betydelsefulla för det marina livet. Hur mår fiskar i området? Hur på verkas badlivet söder om hamnen? Hur påverkas bottensediment? Finns här rester av giftiga kemikalier som kan påverka växt- och djurliv?

När kollades vattnet/bottensediment med avseende på allt detta?  Resultat?

Utsläpp från respektive fabrik, deponi, m fl, är också av intresse för att lokalisera speciellt allvarliga/ giftiga utsläpp.

Nolläge borde vara innan Kemira flyttades hit, dvs opåverkat vatten, utan fabriksutsläpp.

Hur har man garderat sig mot havshöjning?  Hur stor är höjningen jämfört med 1979?  Ett blåsigare klimat med kraftigare stormar, som kastar upp vatten på hamnområdet. Byggnation överlag läggs idag på mer än 3 m över nuvarande havsnivå –  vilka planer för hamnen och hela Kemira Kemi och IPOS – området har man?

 

  • Vatten – förbrukning

 

En stor del vattenledningsvatten = dricksvattenkvalitet (motsvarande 140 liter per anställd och dygn) förbrukas vid de olika fabrikerna till kylning. Om det blir stopp i vattenförsörjningen – vilken reservplan har man?  Stora ”förrådscylindrar” av vatten? Eller tar man in havsvatten? Är omkopplingen möjlig momentant, så att inte kylningen bryts? Tas havsvatten inne i hamnen eller utanför?

Likaså det avjoniserade vatten som i specialfall används för kylning – reserv??

Mycket vatten går säkert åt att hålla vägar/ytor rena inne på området – går detta vatten rakt ut i hamnen eller via reningsanläggning? Om detta vatten innehåller spill av kemikalier, borde det gå via rening.

  • Energi, transporter, buller, luftMaterial av olika slag till de olika fabrikerna transporteras huvudsakligen per lastbil/långtradare. Transporterna har ökat och planeras att öka, liksom även antal båtanlöp. – Har man undersökt möjlighet till omlastning innanför grindarna till eltransporter?Last går genom bebyggt område nära Kemira med ökande koldioxidutsläpp och avgaser. Bullernivån ökar med tyngre och längre fraktbilar. Likaså däcksslitage och vägslitage och dithörande partiklar. Finns mätningar och åtgärdsplaner? Endast bilar med släp räknas, varför? De utan släp bullrar, ger ut avgaser, sliter på vägar, osv. Skall också räknas in – men man kan redivisa separat och samlat för bättre koll.Vi utgår från att i Öresund godkända bränslen för fartyg används. Hur är mätvärden avgaser, koldioxid, kväveoxider, buller jämfört med 1979 ??Samlade buller- och utsläppsbidrag från hela området, samlade transporter in och ut från hela området – även båtledes – efterlyses.Övergå till mindre miljöskadliga bränslen? 

 

    1. Kemira bör ställa som krav på transportörer att de övergår till fossilbränslefria transporter år 2020.
    2. Kan de som bullrar mest, åtgärda detta? Släpper ut mest avgaser?
    3. Hur planerar man minska dessa från dagens till lägre, mer miljö-och klimatanpassade värden? Detta gäller även för att få minskad påverkan på människors hälsa.
    4. Men även här kan mer miljövänliga alternativ övervägas.
    5. Anlöp till hamnen planeras också att öka. Mycket av fartygsanlöpen gäller ej material till Kemira – (15-20%)- utan det är på ”genomfart”. Har man tillstånd till detta? Även dessa genererar buller, avgasutsläpp och speciellt då dygnet-om anlöp planeras.
    6. Frakt av råmaterial via järnväg till resp fabrik (och även från Kemira-området av färdiga produkter) ?
    7. En del energi produceras med naturgas. Förbrukningen har ökat, vilket ger ökade utsläpp av koldioxid. Hur transporteras naturgasen till Kemira-området? Var kommer den ifrån? Ledning från …, lastbilstransport?
  • Deponier Planeras gamla deponier få påökning? Vilka? Deponi efter vad? Och påökning med vad? Nya – bör grundas på typ av avfall, så att avfallet kan utnyttjas.

 

  1. Ordentliga höga avspärrningar ska finnas – betongbunkrar, t ex. Och att man har koll på vad som kan hända om havsvattnet stiger oväntat mycket.
  2. Innehåller deponierna ämnen som kan vara eftertraktansvärda – löna sig att ta vara på för framtida bruk? Antar att de då måste få tillstånd som verksamhet.
  3. De gamla ligger där de ligger. Har man koll på ev läckage? Jämförelseår 1979 alt när de/den lades upp. Koll att de inte berörs av havshöjning. I så fall – vad göra då?? Och vad släpper de i så fall ut i Öresund??
  • Ev flytt av deponier: NSR tog förr emot järnoxidavfall på en speciell tipp – där man nu, efter täckning, ska placera solceller.
  • Kan man tänka sig fortsatt samarbete med NSR, så att gamla deponier flyttas dit och att även det som skulle till ev nya deponier? Så slapp man alldeles risk för havshöjning och att havet drabbas av deponiers kemikalier. Pågår sådana samtal med NSR ?? 
  • Säkerhet,SabotageVad händer om personal i vaktkur angrips med aggressiv kemikalie, skjuts ned – eller skadas på annat sätt? Är de flera i vakten? Går automatiskt larm? Hur lätt är det för utomstående illasinnade att få reda på hur vaktrutiner sköts?Hur får man veta vad som skett och var? Larm till omkringboende?Vet all personal hur man larmar, räddar andra, skyddar sig själv?Vad sker om två lastbilar med varsina mkt reaktiva kemikalier krockar inne på området? Har man spärr så att sådant inte kan inträffa? Borde annars finnas. 

 

    1. Eftersom mycket är Seveso-klassad verksamhet har ni säkert åtgärder för detta. Men all verksamhet är inte det.
    2. Troligen har ni tänkt på allt detta, men en undran. Bör ju redovisas i en sammanställning av verksamheten och dess delar.
    3. Övas brandsläckning, räddning vid ev kem-utsläpp? Illasinnade angrepp?
    4. Om eldsvåda utbryter vid någon fabrik – vilka åtgärder sker omedelbart per automatik? Hur skyddas/räddas de som arbetar inne på fabrik? Utanför fabrik? I personalrum? På kontoret? Går larmet dit också?
    5. Risk för intrång, sabotage måste ingå i en samlad bedömning. Vilken/vilka fabriker har de mest åtråvärda/stöldbegärliga kemikalierna? Finns det möjlighet för utomstående att ta sig in på området, in till dessa lager ?? Vilka åtgärder finns? Vakt vid grind/infart – ja – men sönderklippta stängsel och intrång den vägen?? Går larm om så sker?
  • Övrigt:

 

  1. Eftersom Kemira kemi AB vid samrådet meddelat att man avser att följa Helsingborgs stad Livskvalitetsprogram, innebär detta exempelvis att – för alla verksamheter inom området:
  • Fasa ut fossila bränslen ur verksamheterna och ständigt minska sin användning av energi och påverkan på klimatet ur ett livscykelperspektiv och verka för att den globala uppvärmningen kan stanna vid 1.5 graders målet.
  • Skapa hållbara och slutna kretslopp för jordbruk, energi, vatten, avlopp och avfall, med etablerade beteenden som förebygger spill och uppkomsten av avfall.
  • Främja pålitliga system för hållbara transporter och samdistribution av varor i och kring staden.
  • Köpa och upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling och systematiskt följa upp de kraven.
  • Främja och bidra till förekomsten av lösningar för delat ägande och gemensamanvändning av varor och tjänster.
  • Förebygga och hantera föroreningar i mark, luft och vatten och andra faktorer, som kan påverka människors hälsa och miljön negativt.
  • Vid uthyrning av lokaler framhålla de regler för hela området, som gäller enligt Helsingborgs stads Livskvalitetsprogram. Regler för transportertill och från området samt inom området, vattenförbrukning, energiförbrukning, avfall, mm.Sammanfattning
  • – Vi ser fram emot svar på frågor,
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintllga verksamheter inom IPOS och Kemira med åtgärder och bedömning av risk och säkerhet
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira beräknad på ”worst case” och ”risken för olycka” som en kombination av alla inblandade verksamheter inom området
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira med hänsyn till hälsoperspektiv för omkringboende och de som arbetar inne på området.

Helsingborg 2019-01-10
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Karin Nilsson Jungermann,
Frillestadsvägen 89, 25353 Påarp
Tel 0705346556 mail kn_jungermann@yahoo.se

Sändes till

Alvin Paul, Kemira Kemi AB               alvin.paul@kemira.se
Linda Rosqvist, WSP Sverige AB       linda.rosqvist@wsp.com 

 

HYGIENPRODUKTER – DEBATT (insändare i Helsingborgs Dagblad 2017-10-05)

Hög tid att sluta med att göra försök på människor

Djurförsök för att framställa hygienprodukter är numera förbjudna. Vi tycker att det är dags att sluta med försök på människor. Många tvålar, schampon, krämer, smink av olika slag, har ingredienser som kan ge kontaktallergi eller störa våra hormonsystem.

Hur kan man då veta om hygienprodukter och smink innehåller farliga ämnen? Det är svårt att förstå det finstilta i innehållsförteckningen – om du inte är kemist! Och tvärtemot vad många tror finns ingen myndighet som granskar hygienprodukter innan de börjar säljas. Kemikalieinspektion har fått ett uppdrag att under fyra år undersöka befintliga produkter.

Välj i första hand produkter märkta med Svanen eller Bra Miljöval, i andra hand ecocert, Cosmos Organic, Natrue eller EU-ecolabel. De finns i nästan alla dagligvarubutiker, även tvättmedel och diskmedel finns Svanen- eller Bra Miljöval-märkt.  Då får du produkter som är snälla mot din hud och mot naturen – allt hamnar ju i avloppsvattnet till slut! Du slipper högfluorerade ämnen som  PFAS (brandskum), hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Dofter du gillar, kanske din medpassagerare får andnöd av. Välj parfymfritt!  Bra produkter är speciellt viktigt för barnen och om du är gravid. Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida. Där hittar du också recept på gör-det-själv-produkter.

Karin Nilsson Jungermann
Naturskyddsföreningen i Helsingborg

 

Äldre skrivelser:

Huggorm i Väla skog?

I en artikel i Helsingborgs Dagblad 2 februari om en pytonorm i Väla skog påstås vi ha svarat att det rör sig om en huggorm. Ett förtydligande har publicerats i HD 5 februari, och en ny version av artikeln har förts in i nätupplagan av artikeln. Mest upprörda är vi dock över att någon släpper ut ett djur som man har tröttnat på.

Kemira Kemi AB

Januari 2019 Synpunkter på Miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur.

Klimat

Augusti 2018 Debattartikel Helsingborgs Dagblad under Min Mening.

Landborgsgaraget

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har överklagat rivningsbeslutet för Rosenträdgården, fattat i stadsbyggnadsnämnden i december 2017. Rivningen av parken är första steget i genomförandet av den sk Landborgskopplingen, ett parkeringsgarage för 600 bilar som är preliminärt budgeterat till 400 miljoner kronor. Naturskyddsföreningen har medverkat i namninsamlingen för att få till stånd en folkomröstning om parkeringsgaraget.

Pålsjö naturreservat

Bygg inga villor i Pålsjö naturreservat! (insändare Helsingborgs Dagblad 2016-06-26)

Stadsplan 2017

Kolonisterna får stöd av Naturskyddsföreningen. Läs hela vårt yttrande om Stadsplan 2017!

Mars 2018 Yttrande över detaljplan avseende Mejeritomten