Skrivelser

På denna sida återfinns yttranden och insändare i föreningens namn. Den senaste insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad lördag 25 maj 2019:

Bevara våra grönområden

Helsingborgs grönområden har stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden, klimatet som det mänskliga välbefinnandet. Därför ser vi i Naturskyddsföreningen med oro på hur de allt mera verkar ses som möjliga exploateringsytor för det intensiva byggande som pågår. I stort sett vartenda grönområde i stan har varit föremål för byggplaner av ena eller andra slaget.

Koloniområdena skulle bebyggas med bostäder. Först nästan alla, sedan Mejeritomten. Gröningen skulle bebyggas med ett höghushotell. Rosenträdgården skulle tas bort till förmån för ett parkeringshus. Så blev det Jordbodalens tur, och Sundspärlans gröna omgivning skulle förvandlas till bostadsområde. Alla dessa planer har stoppats, men ligger kanske och väntar på nya förutsättningar att genomföras.

Nu är det den lilla Stadsparken som är i farozonen. Parken ska ”lyftas”, för att ett utbyggt bibliotek och parkeringshus ska byggas ”under” den. Detta måste i praktiken innebära att växtligheten ska tas bort för att man ska kunna djupgräva för de nya byggnaderna – varpå det ska läggas jord på taket för planteringar av en ny park.

På ritningarna gestaltas planteringarna med stora träd. Kanske tänker man sig, liksom man gjorde i Rosenträdgården, där alla träd och buskar numrerades och rotbeskars i förebyggande syfte, att de ska flyttas till tillfälligt boende för att sedan flyttas tillbaka till ett jordlager ovanpå parkeringshus och andra byggnader.

Det är för det första oerhört dyrbart och för det andra osannolikt att man lyckas på sikt med sådana omplanteringar. De tjänar enbart som spel för gallerierna – vettigare är i så fall att stå för att man skövlar parkerna och sedan gör nyplanteringar. Men inte ens nyplanteringar av träd har några större framtidsutsikter om de ska göras i jordlager ovanpå byggnader. Det finns förvisso exempel på gröna tak – de är fina bidrag för den biologiska mångfalden – men då handlar det om växter som gräs och taklök.

Träd har djupa rötter, ofta motsvarande höjden på deras kronor. Om de hindras att utveckla sådana rötter blir de sårbara. När ekdöden drabbade Europa på 80-talet kunde forskarna konstatera att det var ekar som växte i jord där de inte hade möjlighet att tränga djupt ner som drabbades hårdast. I perioder av torka var det de som torkade ut först, varpå de blev försvagade och lätta offer för sekundära angrepp av skadeinsekter.

Det är helt enkelt inte möjligt att ha så tjocka jordlager över byggnader så det räcker för att träd ska må bra i längden. I synnerhet inte om vi har att se fram emot varmare och torrare somrar i klimatförändringarnas spår, vilket ju tyvärr verkar vara fallet. Gräs, blommor, lite buskar, visst, men plocka i ärlighetens namn bort träden från ritningarna.

Ännu mera oroande är att det höjs röster för att Fredriksdals museum och trädgårdar ska öppnas upp, för att man ska kunna bygga närmare och röra sig fritt genom området. Det talas om Fredriksdal som en ”barriär”. Det är en mycket tråkig och okunnig beskrivning av vad som kanske är det finaste och viktigaste vi har i Helsingborg. Förutom att verksamheten är högt älskad av helsingborgarna, så har man här under åren byggt upp en genbank för Skånes vilda växter och gamla kultursorter av fruktträd och grönsaker som är av stor och kanske avgörande betydelse för framtiden. Utanför grindarna pågår ett artförsvinnande som är alarmerande. Innanför grindarna sparas läkeväxter, späda ängsblommor och växtmiljöer som lockar till sig insekter som även de är hotade av utrotning. Dessutom lever och förökar sig på Fredriksdal gamla lantraser av hästar, getter, kor, grisar och höns med egenskaper vars värde inte kan överskattas. Det är de som utgör hoppet, när hårdförädlade djur drabbas av sjukdomar som kräver antibiotikabehandlingar som inte är bra för vare sig dem själva, oss som äter dem eller för naturen.

Sammantaget vill vi i Naturskyddsföreningen i Helsingborg rikta en allvarlig uppmaning till politiker och andra beslutsfattare: Var rädda om de grönområden vi har. De har ett stort värde för allt som är viktigt på riktigt: renare luft, renare vatten, biologisk mångfald och ro i själen.

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Sven Gustavi, ordförande

Christel Kvant, vice ordförande

 

Synpunkter ang miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur för Kemira Kemi AB

Från Naturskyddsföreningen i Helsingborg genom Karin Nilsson Jungermann.

Naturskyddsföreningen är en politiskt oberoende ideell riksförening.Vår förening är en av många lokalavdelningar.

 

Risk-och konsekvensanalys:

Kemira Kemi AB beviljades tillstånd 1979 för alla verksamheter enligt då gällande Miljöskyddslag. Enskilda verksamheter inom IPOS har efterhand prövats och fått egna tillstånd enlig uppdaterade Miljölagar. För stödverksamheterna inom IPOS som hamnen, energicentralen, deponier, mmm gäller fortfarande 1979 års tillstånd. En samlad bedömning av dessa samt av övriga fabriker inom Kemira /IPOS behövs, med utgångspunkt från 1979 som noll-läge.

  • Vatten – utsläpp

 

En samlad bedömning av utsläpp från alla på området befintliga verksamheter, vare sig de har egna tillstånd eller samlat, till vatten – till Öresund från hamnen, –  från flera  ställen som avrinning från asfaltytor/vägar, mm.

Utanför hamnen vid Grollegrund, Disken och Knähaken (naturreservat) och inne i hamnen finns ålgräsängar och blåmusselbankar, som är betydelsefulla för det marina livet. Hur mår fiskar i området? Hur på verkas badlivet söder om hamnen? Hur påverkas bottensediment? Finns här rester av giftiga kemikalier som kan påverka växt- och djurliv?

När kollades vattnet/bottensediment med avseende på allt detta?  Resultat?

Utsläpp från respektive fabrik, deponi, m fl, är också av intresse för att lokalisera speciellt allvarliga/ giftiga utsläpp.

Nolläge borde vara innan Kemira flyttades hit, dvs opåverkat vatten, utan fabriksutsläpp.

Hur har man garderat sig mot havshöjning?  Hur stor är höjningen jämfört med 1979?  Ett blåsigare klimat med kraftigare stormar, som kastar upp vatten på hamnområdet. Byggnation överlag läggs idag på mer än 3 m över nuvarande havsnivå –  vilka planer för hamnen och hela Kemira Kemi och IPOS – området har man?

 

  • Vatten – förbrukning

 

En stor del vattenledningsvatten = dricksvattenkvalitet (motsvarande 140 liter per anställd och dygn) förbrukas vid de olika fabrikerna till kylning. Om det blir stopp i vattenförsörjningen – vilken reservplan har man?  Stora ”förrådscylindrar” av vatten? Eller tar man in havsvatten? Är omkopplingen möjlig momentant, så att inte kylningen bryts? Tas havsvatten inne i hamnen eller utanför?

Likaså det avjoniserade vatten som i specialfall används för kylning – reserv??

Mycket vatten går säkert åt att hålla vägar/ytor rena inne på området – går detta vatten rakt ut i hamnen eller via reningsanläggning? Om detta vatten innehåller spill av kemikalier, borde det gå via rening.

  • Energi, transporter, buller, luftMaterial av olika slag till de olika fabrikerna transporteras huvudsakligen per lastbil/långtradare. Transporterna har ökat och planeras att öka, liksom även antal båtanlöp. – Har man undersökt möjlighet till omlastning innanför grindarna till eltransporter?Last går genom bebyggt område nära Kemira med ökande koldioxidutsläpp och avgaser. Bullernivån ökar med tyngre och längre fraktbilar. Likaså däcksslitage och vägslitage och dithörande partiklar. Finns mätningar och åtgärdsplaner? Endast bilar med släp räknas, varför? De utan släp bullrar, ger ut avgaser, sliter på vägar, osv. Skall också räknas in – men man kan redivisa separat och samlat för bättre koll.Vi utgår från att i Öresund godkända bränslen för fartyg används. Hur är mätvärden avgaser, koldioxid, kväveoxider, buller jämfört med 1979 ??Samlade buller- och utsläppsbidrag från hela området, samlade transporter in och ut från hela området – även båtledes – efterlyses.Övergå till mindre miljöskadliga bränslen? 

 

    1. Kemira bör ställa som krav på transportörer att de övergår till fossilbränslefria transporter år 2020.
    2. Kan de som bullrar mest, åtgärda detta? Släpper ut mest avgaser?
    3. Hur planerar man minska dessa från dagens till lägre, mer miljö-och klimatanpassade värden? Detta gäller även för att få minskad påverkan på människors hälsa.
    4. Men även här kan mer miljövänliga alternativ övervägas.
    5. Anlöp till hamnen planeras också att öka. Mycket av fartygsanlöpen gäller ej material till Kemira – (15-20%)- utan det är på ”genomfart”. Har man tillstånd till detta? Även dessa genererar buller, avgasutsläpp och speciellt då dygnet-om anlöp planeras.
    6. Frakt av råmaterial via järnväg till resp fabrik (och även från Kemira-området av färdiga produkter) ?
    7. En del energi produceras med naturgas. Förbrukningen har ökat, vilket ger ökade utsläpp av koldioxid. Hur transporteras naturgasen till Kemira-området? Var kommer den ifrån? Ledning från …, lastbilstransport?
  • Deponier Planeras gamla deponier få påökning? Vilka? Deponi efter vad? Och påökning med vad? Nya – bör grundas på typ av avfall, så att avfallet kan utnyttjas.

 

  1. Ordentliga höga avspärrningar ska finnas – betongbunkrar, t ex. Och att man har koll på vad som kan hända om havsvattnet stiger oväntat mycket.
  2. Innehåller deponierna ämnen som kan vara eftertraktansvärda – löna sig att ta vara på för framtida bruk? Antar att de då måste få tillstånd som verksamhet.
  3. De gamla ligger där de ligger. Har man koll på ev läckage? Jämförelseår 1979 alt när de/den lades upp. Koll att de inte berörs av havshöjning. I så fall – vad göra då?? Och vad släpper de i så fall ut i Öresund??
  • Ev flytt av deponier: NSR tog förr emot järnoxidavfall på en speciell tipp – där man nu, efter täckning, ska placera solceller.
  • Kan man tänka sig fortsatt samarbete med NSR, så att gamla deponier flyttas dit och att även det som skulle till ev nya deponier? Så slapp man alldeles risk för havshöjning och att havet drabbas av deponiers kemikalier. Pågår sådana samtal med NSR ?? 
  • Säkerhet,SabotageVad händer om personal i vaktkur angrips med aggressiv kemikalie, skjuts ned – eller skadas på annat sätt? Är de flera i vakten? Går automatiskt larm? Hur lätt är det för utomstående illasinnade att få reda på hur vaktrutiner sköts?Hur får man veta vad som skett och var? Larm till omkringboende?Vet all personal hur man larmar, räddar andra, skyddar sig själv?Vad sker om två lastbilar med varsina mkt reaktiva kemikalier krockar inne på området? Har man spärr så att sådant inte kan inträffa? Borde annars finnas. 

 

    1. Eftersom mycket är Seveso-klassad verksamhet har ni säkert åtgärder för detta. Men all verksamhet är inte det.
    2. Troligen har ni tänkt på allt detta, men en undran. Bör ju redovisas i en sammanställning av verksamheten och dess delar.
    3. Övas brandsläckning, räddning vid ev kem-utsläpp? Illasinnade angrepp?
    4. Om eldsvåda utbryter vid någon fabrik – vilka åtgärder sker omedelbart per automatik? Hur skyddas/räddas de som arbetar inne på fabrik? Utanför fabrik? I personalrum? På kontoret? Går larmet dit också?
    5. Risk för intrång, sabotage måste ingå i en samlad bedömning. Vilken/vilka fabriker har de mest åtråvärda/stöldbegärliga kemikalierna? Finns det möjlighet för utomstående att ta sig in på området, in till dessa lager ?? Vilka åtgärder finns? Vakt vid grind/infart – ja – men sönderklippta stängsel och intrång den vägen?? Går larm om så sker?
  • Övrigt:

 

  1. Eftersom Kemira kemi AB vid samrådet meddelat att man avser att följa Helsingborgs stad Livskvalitetsprogram, innebär detta exempelvis att – för alla verksamheter inom området:
  • Fasa ut fossila bränslen ur verksamheterna och ständigt minska sin användning av energi och påverkan på klimatet ur ett livscykelperspektiv och verka för att den globala uppvärmningen kan stanna vid 1.5 graders målet.
  • Skapa hållbara och slutna kretslopp för jordbruk, energi, vatten, avlopp och avfall, med etablerade beteenden som förebygger spill och uppkomsten av avfall.
  • Främja pålitliga system för hållbara transporter och samdistribution av varor i och kring staden.
  • Köpa och upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling och systematiskt följa upp de kraven.
  • Främja och bidra till förekomsten av lösningar för delat ägande och gemensamanvändning av varor och tjänster.
  • Förebygga och hantera föroreningar i mark, luft och vatten och andra faktorer, som kan påverka människors hälsa och miljön negativt.
  • Vid uthyrning av lokaler framhålla de regler för hela området, som gäller enligt Helsingborgs stads Livskvalitetsprogram. Regler för transportertill och från området samt inom området, vattenförbrukning, energiförbrukning, avfall, mm.Sammanfattning
  • – Vi ser fram emot svar på frågor,
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintllga verksamheter inom IPOS och Kemira med åtgärder och bedömning av risk och säkerhet
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira beräknad på ”worst case” och ”risken för olycka” som en kombination av alla inblandade verksamheter inom området
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira med hänsyn till hälsoperspektiv för omkringboende och de som arbetar inne på området.

Helsingborg 2019-01-10
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Karin Nilsson Jungermann,
Frillestadsvägen 89, 25353 Påarp
Tel 0705346556 mail
kn_jungermann@yahoo.se

Sändes till

Alvin Paul, Kemira Kemi AB               alvin.paul@kemira.se
Linda Rosqvist, WSP Sverige AB       linda.rosqvist@wsp.com 

 

HYGIENPRODUKTER – DEBATT (insändare i Helsingborgs Dagblad 2017-10-05)

Hög tid att sluta med att göra försök på människor

Djurförsök för att framställa hygienprodukter är numera förbjudna. Vi tycker att det är dags att sluta med försök på människor. Många tvålar, schampon, krämer, smink av olika slag, har ingredienser som kan ge kontaktallergi eller störa våra hormonsystem.

Hur kan man då veta om hygienprodukter och smink innehåller farliga ämnen? Det är svårt att förstå det finstilta i innehållsförteckningen – om du inte är kemist! Och tvärtemot vad många tror finns ingen myndighet som granskar hygienprodukter innan de börjar säljas. Kemikalieinspektion har fått ett uppdrag att under fyra år undersöka befintliga produkter.

Välj i första hand produkter märkta med Svanen eller Bra Miljöval, i andra hand ecocert, Cosmos Organic, Natrue eller EU-ecolabel. De finns i nästan alla dagligvarubutiker, även tvättmedel och diskmedel finns Svanen- eller Bra Miljöval-märkt.  Då får du produkter som är snälla mot din hud och mot naturen – allt hamnar ju i avloppsvattnet till slut! Du slipper högfluorerade ämnen som  PFAS (brandskum), hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Dofter du gillar, kanske din medpassagerare får andnöd av. Välj parfymfritt!  Bra produkter är speciellt viktigt för barnen och om du är gravid. Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida. Där hittar du också recept på gör-det-själv-produkter.

Karin Nilsson Jungermann
Naturskyddsföreningen i Helsingborg

 

Äldre skrivelser:

Huggorm i Väla skog?

I en artikel i Helsingborgs Dagblad 2 februari om en pytonorm i Väla skog påstås vi ha svarat att det rör sig om en huggorm. Ett förtydligande har publicerats i HD 5 februari, och en ny version av artikeln har förts in i nätupplagan av artikeln. Mest upprörda är vi dock över att någon släpper ut ett djur som man har tröttnat på.

Kemira Kemi AB

Januari 2019 Synpunkter på Miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur.

Klimat

Augusti 2018 Debattartikel Helsingborgs Dagblad under Min Mening.

Landborgsgaraget

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har överklagat rivningsbeslutet för Rosenträdgården, fattat i stadsbyggnadsnämnden i december 2017. Rivningen av parken är första steget i genomförandet av den sk Landborgskopplingen, ett parkeringsgarage för 600 bilar som är preliminärt budgeterat till 400 miljoner kronor. Naturskyddsföreningen har medverkat i namninsamlingen för att få till stånd en folkomröstning om parkeringsgaraget.

Pålsjö naturreservat

Bygg inga villor i Pålsjö naturreservat! (insändare Helsingborgs Dagblad 2016-06-26)

Stadsplan 2017

Kolonisterna får stöd av Naturskyddsföreningen. Läs hela vårt yttrande om Stadsplan 2017!

Mars 2018 Yttrande över detaljplan avseende Mejeritomten