Floravandring  i Domsten och Gråläge 19 juni 2016

I det fina vädret kom det hela 50 personer till Domsten norra  för att delta i De Vilda Blommornas Dag. Vandringen började med en demonstration av skillnaden i barrstorlek och kottar mellan vanlig tall och svarttall. Efter den korta promenaden genom tallskogen kom deltagarna ner på den torra sandiga kustheden dominerad av små växter som bergsyra, trift, gulmåra och borsttåtel. I ett lite fuktigare parti kring en nu torrlagd bäck blommade lite högre örter såsom frossört, videört, småborre men även gul småväxt gåsört och ältranunkel.

Vandringen fortsatte norrut till Gråläge. Där studerades jättesnår av vresros med vackert röda och ibland vita blommor, en införd taggig buske som breder ut sig invasivt med rotskott och effektivt tränger undan andra växter på kustheden, så för att rädda den ursprungliga floran klipps rosen ibland ner – till mångas förtret. Visserligen hindrar vresrosens rötter sandflykten när det blåser (precis som de inhemska växterna strandråg, sandrör och sandstarr), men stormvågorna vid högt vattenstånd hjälper den inte mot, vilket tydligt kunde ses i den skadade strandbrinken.

Hotad biologisk mångfald

Hotad biologisk mångfald

På heden nedanför villorna studerades också den lite ovanligare busken bocktörne samt ängsnäva och backnejlika.

Bredbladigt bocktörne

Bredbladigt bocktörne

Backnejlika

Backnejlika

Nere på själva sandstranden tittade gruppen på strandmålla, strandkål och havssäv. Längre norrut vidtar ett naturreservat, där det bl.a. breder ut sig kråkris och blåmunkar. Efter en fikapaus fortsatte gruppen upp mot länsväg 111, förbi ett vackert bestånd med den mindre vanliga backglim. Tyvärr räckte inte tiden till för att bese den längre norrut växande jättefräken, som i övrigt i landet bara är känd från Ven och en sluttning söder om Ålabodarna norr om Landskrona.

Under vandringen söderut längs den livligt trafikerade vägen såg vi ängshaverrot både med gula blommor och med runda luftiga huvuden av mogna frön som påminner om maskrosor, vidare blåklockor och bockrot. Söder om Gråläge såg vi ett enormt bestånd med rosa blommor av sötbjörnbär, innan vi kom tillbaka till utgångspunkten.

Text: Jan-Erik Hederås / Foto: Ing-Marie Henningsson

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.