Cirka 70 personer i alla åldrar samlades på parkeringen vid krematoriet i Pålsjö skog för att vara med på Ugglekvällen.

Den kalla ostanvinden gjorde att vår guide Ulrik Alm valde att direkt börja vandringen. Denna gick på en belyst promenadstig i riktning mot Villa Thalassa. Ulrik gjorde ofta halt och imiterade då kattugglans läte. Det var klent med gensvar och det var först nere vid Thalassa – vid den toalett som där finns för allmänheten – som det blev napp.  Två olika ugglor svarade på Ulriks hoande. De ogillade uppenbart att det dykt upp en konkurrent och ville med sitt hoande visa att reviret var upptaget. Häftigt!

I pauserna längs med stigen berättade Ulrik om de svenska ugglearterna och då särskilt kattugglan. I Sverige finns 10 olika ugglearter, vilket gör vårt land till ett av de artrikaste i Europa. Detta hänger samman med vår omväxlande natur – från det skånska slättlandskapet i söder till de norrländska fjällen i norr och däremellan de stora skogarna. I Skåne dominerar kattugglan – den som vi hoppades få höra. Kattugglans föda utgörs av smågnagare – sork, möss och mindre råttor. Ugglan har inga tänder och sväljer sina byten hela. Det osmältbara materialet kastas upp som spybollar. Innehållet i dessa avslöjar ugglans kosthåll. Ugglans ögon sitter fram på huvudet – vilket utmärker alla rovdjur. Placeringen ger möjlighet till avståndsbedömning och därmed bra möjligheter göra avståndsbedömning för att fånga byten. Ugglans öron sitter något asymmetriskt vilket ger möjlighet att med hjälp av hörseln avgöra var t ex en sork befinner sig även om den inte kan ses. Denna förmåga är viktig när marken är snötäckt. Ugglans fjäderdräkt är så konstruerad att den rör sig helt ljudlöst i luften, vilket även detta gynnar jakten. Kattugglorna lägger 4 – 6 ägg med några dagars mellanrum och ruvar knappt en månad. Detta gör att det kan vara stor skillnad i ålder mellan första och sista ungen. Goda år med bra tillgång på gnagare överlever samtliga ungar medan det under dåliga år endast är de först kläckta ungarna som klarar sig.

Allt detta och lite till fick vi veta under denna mycket trevliga och lättsamt informativa vandring. Ett varmt tack till Ulrik för den fina upplevelsen.

Tom Svensson