Vi var lite drygt 40 personer som vid 9-tiden i det fina sensommarvädret begav oss i väg till Djurholmens strövområde på Hallandsåsen. På plats möttes vi av mycket folk och mycket hundar. Det var svamphundar som var ute på träning!!!!!

Nå, efter att ha fått veta att hundförarna i träningssyfte strött ut delar av gul kantarell lite här och var i området, begav vi oss gruppvis ut i den fina svampskogen med härlig lövskog – mest bok samt en och annan granplantering. Vi hittade inte mycket matsvamp. Det blev några strävsoppar som tegelröd björksopp och fläcksopp. Någon enstaka Karl Johan, några lärksoppar och en del blek- och rödgul taggsvamp hittade vi också. Den svamp som gjorde att flera fick ihop till en svampsmörgås till kvällen var trattkantarell. Den hade uppenbarligen fått en tidig start med det myckna regnandet. En (1) mycket liten gul kantarell fann vi också.

Vid återsamlingen gick vi igenom våra fynd. Deltagarna fick lära sig hur man känner igen en kremla och hur man sedan genom att smaka på den kan avgöra om den är ätlig. De fick också veta hur man skiljer riskor från kremlor. En ovanlig svamp som vi hittade var biskopsmössa. Den är inte ätlig men väldigt speciell. Släkt med murklorna. Undertecknad har under alla år i svampskogen aldrig sett denna art ”live”. Kul! Vi gick också igenom hur man skiljer Karl Johan från gallsopp och att ett säkert tecken är nätmönstrets färg på foten. Vi hittade som sagt skapligt med trattisar. Den har en mycket farlig förväxlingssvamp som man måste känna till – toppspindling – skogens farligaste svamp. Någon toppspindling hittade vi inte men gick med hjälp av svampböcker genom hur man säkert skiljer dem åt.

Sammantaget en mycket trevlig utflykt. Särskilt skoj var det att flera sa att de hade lärt sig mycket om svamp under dagen.

Vi fikade förstås också.

För naturskyddsföreningens i Helsingborg räkning

Tom Svensson

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har undersökt tre av våra vanligaste trädgårdsblommor: ljung, rosenskära och lavendel. Blommor som vi köper för att de är vackra – men också för att hjälpa bin, fjärilar och andra insekter med mat.

-Förekomsten av bekämpningsmedel är oroande. På sammanlagt 18 plantor hittade vi 27 olika bekämpningsmedel. Av dem var 18 inte godkända i Sverige. På en ljungplanta hittade vi dessutom insektsgiftet Imidacloprid, som är förbjudet i hela EU sedan ett par år, säger Christel Kvant, ordförande i föreningen, som arbetat med undersökningen sedan förra sommaren.

Liknande undersökningar har gjorts bland annat i England av professor Dave Goulson, författare till boken ”Galen i humlor” som väckte stor uppmärksamhet i Sverige för några år sedan.

-Han upptäckte att många av de prydnadsväxter, som vi köper just för att vi vill att våra trädgårdar ska vara matnyttiga för insekterna, innehöll en stor mängd bekämpningsmedel. Såväl mot insekter, sk insekticider, som mot svampsjukdomar, sk fungicider. Vi ville se om det var lika illa i Sverige och drog igång en egen undersökning, berättar Christel Kvant, som också är trädgårdsskribent med många trädgårdsböcker bakom sig.

Tre växter valdes ut – lavendel, rosenskära och ljung – för att de är populära och vanliga i både handel och trädgård, och dessutom matnyttiga insektsväxter. Sex plantor av vardera köptes in på olika inköpsställen i Helsingborg: Ikea, Granngården, Flower Team, Ica Maxi, Blomsterlandet, Plantagen samt två mindre blomsteraffärer. Helt vanliga, slumpmässigt valda ställen, där de flesta utplanteringsblommor köps under vår och sommar.

Laboratorieanalyserna utfördes av det välrenommerade laboratoriet Eurofins och omfattade närmare 500 olika ämnen. Man hittade totalt 30 olika ämnen  som ingår som ingredienser i de bekämpningsmedel som använts på plantorna. Huvudsakligen för svampbekämpning, men även mot insekter.

Sverige har flera förbjudna ämnen på sin lista än EU, men bland proverna fanns även fem ämnen som är förbjudna inom EU.

Blommor produceras i industriell skala, och då betraktas det som nödvändigt att använda bekämpningsmedel för att få friska, vackra plantor som klarar långa transporter. Men hur påverkar detta insektslivet? Den frågan vill Christel Kvant och Naturskyddsföreningen i Helsingborg lyfta.

-Vi befinner oss i en tid där man pratar om ”det stora utdöendet” och där en stor mängd arter försvinner för varje decennium. Inte minst gäller detta insekterna. En tredjedel av alla vildbiarter i Sverige är utrotningshotade. Hur det ser ut med andra insekter har vi sämre koll på. Och det som drabbar insekterna drabbar i sin förlängning fåglarna. Allt hänger samman. Måste vi då inte ställa oss frågan om det är försvarbart att använda så mycket bekämpningsmedel på blommorna? Vi vill själva kunna välja ekologisk mat – det borde vi kunna erbjuda insekterna också!

Ljung var den växt som var allra mest preparerad med bekämpningsmedel. En ljungplanta som köpts på Ikea hade till exempel tio medel, varav två insekticider. Sex av medlen var inte godkända i Sverige.

Men Ikea var på intet sätt ensamma om den tråkiga statistiken.

Flower Team, som imponerade med bara nollor i lavendelprotokollet, vilket alltså innebar en alltigenom obesprutad planta, hade i gengäld åtta preparat, varav sex icke godkända i Sverige, på en av sina rosenskäror. Plantagen sålde en rosenskära helt fri från bekämpningsmedel men tillhandahöll också en lavendel med fyra ämnen som inte är godkända i Sverige.

-Man får nog konstatera att det helt enkelt är noll koll överlag bland inköparna, kommenterar Christel Kvant.

Bara två av alla inköpta plantor var producerade i Sverige. På dessa två hittades totalt sex preparat – alla godkända i Sverige.  Lavendelplantan som var fri från bekämpningsmedel kom från en dansk odlare. Alla övriga plantor, med ymnig förekomst av förbjudna preparat, var importerade från Tyskland och Nederländerna.

Hur farliga halterna är för olika insekter kan man inte uttala sig om.

-Nej, det kan vi inte, det går nog inte att få ett enkelt svar på det. Vi tror att de uppmätta halterna kan bedömas som låga, och att det kan finnas en ambition bland producenterna att minimera användningen. Men hur påverkas insekterna av att så många ämnen blandas till en stor pesticidcocktail? Och hur påverkas olika insekter? En stor humla eller ett honungsbi kanske klarar en låg dos – men hur påverkas en liten skalbagge eller fjäril?

-Vi måste tänka lite längre än att det bara är bina som ska klara doserna, bara för att vi behöver just dem för pollineringens och honungens skull. Det handlar inte bara om den omedelbara nyttan för människan här – det handlar om att bevara den biologiska mångfalden. Vad vi hoppas är förstås att vi genom att väcka frågan också ska väcka ett intresse hos forskarna att försöka belysa den här problematiken.

-Vi vill ju absolut att man ska ha många matnyttiga blommor i trädgårdarna! På så sätt kan vi verkligen göra nytta för insektslivet. Men det är dags att konsumenterna börjar efterfråga ekologiska blommor, likaväl som ekologisk mat. Blommorna är insekternas mat. Vi hoppas branschen antar den här viktiga utmaningen, och kanske framöver kan satsa på en ekomärkning även för blommor, säger Christel Kvant.

Vi var ca 50 personer i alla åldrar som vid åttatiden samlades på parkeringen vid krematoriet i Pålsjö skog för att vara med på ugglekvällen.

Vår guide Ulrik Alm inledde med en presentation av de svenska ugglearterna. I Sverige finns 10 olika arter, vilket gör vårt land till ett av de artrikaste i Europa. Detta hänger samman med vår omväxlande natur – från det skånska slättlandskapet i söder till de norrländska fjällen i norr och däremellan de stora skogarna. I Skåne dominerar Kattugglan – den som vi hoppades få höra under kvällen.

Vandringen gick på en belyst promenadstig i riktning mot Villa Thalassa. I höjd med Pålsjö slott vände vi åter mot vandringens startpunkt. Ulrik gjorde ofta halt och imiterade då kattugglans läte.  Redan efter bara några hundra meters vandring fick vi höra kattugglan svara med sitt typiska hoande – som hanen står för. Ulrik lockade även med honans läte, som är helt annorlunda, men där blev det inte napp. Sammanlagt var det minst fyra olika ugglor som svarade Ulrik. Samtliga ogillade uppenbart att det mitt under parningen dykt upp en konkurrent och ville med sitt hoande visa att reviret var upptaget.

Under pauserna mellan hoandena berättade Ulrik att kattugglans föda utgörs av smågnagare – sork, möss och mindre råttor. Ugglan har inga tänder och sväljer sina byten hela. Det osmältbara materialet kastas upp som spybollar. Innehållet i dessa avslöjar ugglans kosthåll. Ugglans ögon sitter fram på huvudet – vilket utmärker alla rovdjur. Placeringen ger möjlighet till avståndsbedömning och därmed bra möjligheter att fånga byten. Ugglans öron sitter något asymmetriskt vilket ger möjlighet att med hjälp av hörseln avgöra var t ex en sork befinner sig även om den inte kan ses. Denna förmåga är viktig när marken är snötäckt. Ugglans fjäderdräkt är så konstruerad att den rör sig helt ljudlöst i luften, vilket även detta gynnar jakten. Kattugglorna lägger 4 – 6 ägg med några dagars mellanrum och ruvar knappt en månad. Detta gör att det kan vara stor skillnad i ålder mellan första och sista ungen. Goda år med bra tillgång på gnagare överlever samtliga ungar medan det under dåliga år endast är de först kläckta ungarna som klarar sig.

Allt detta och lite till fick vi veta under denna mycket trevliga och lättsamma vandring. Det hela blev inte sämre av att det var vindstilla, stjärnklart och att temperaturen höll sig runt nollan. De nöjda deltagarna tackade Ulrik med en varm applåd.

Tom Svensson

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill värna Kulla Gunnarstorp, ett av Helsingborgs finaste naturreservat med dess läge vid Öresundskusten med utblickar mot världsarvet Kronborg.

Här finns gammal ek- och bokskog, tall samt fornlämningar tillsammans med den ståtliga postglaciala strandlinjen med framläckande grundvatten.

Här bildas vackra isformationer under kalla vintrar. Geologin innefattar sandsten och böljeslagsmärken med mera. Rikt växt- och djurliv, Hittarps rev, sälar i sundet och mycket sjöfågel, skogsfågel och rovfågel, bland annat hackspettar.

Vårt remissvar lyfter fram behovet av variation, luckighet, slåtterytor och småvåtmarker. Vidare att man bekämpar de invasiva arterna. Området ingick i den stora betesallmänningen Kulla fälad under medeltid fram till 1800-talet och större delen av området var trädlös utmark med ljung. Den gamla borgen från danska tiden byggdes tros ha byggts på 1560-talet. Vallgraven finns kvar tillsammans med den nya slottsliknande byggnaden och samtida med Sofiero (1860-tal).

Linné besökte och beskrev platsen på sin skånska resa sommaren 1749: Carl von Linné – Kulla Gunnarstorp. Även Helsingborgaren Mårten Sjöbeck beskrev områdets markhistoria.

Flygbild: Foto William Lavesson 2003, Övriga Foto: Widar Narvelo

En majoritet av Helsingborgs politiker säger ja till att bevara och köpa in skogar, anlägga våtmarker, plantera flera inhemska träd och satsa på flera naturreservat.

-Det är överlag ett positivt gensvar från de lokala partierna, konstaterar Widar Narvelo,  Naturskyddsföreningen i Helsingborg, som  försöker få in de viktiga gröna frågorna i valdebatten.

S, C, Mp, V, Kd, M och SD ställer sig överlag bakom en ökad satsning på miljö och klimat i kommunen. Liberalerna sticker ut med mest negativ inställning till de miljöåtgärder som Naturskyddsföreningen efterlyser. Bevarandet av åkerjord är den fråga som mest skiljer partierna åt, där L och M har en mera tillåtande inställning till exploatering.

Europas floder torkar ut, skogarna brinner och på andra sidan jorden ödeläggs livsmiljöer av översvämningar. Klimatförändringarna är inte längre ett hot – de är verklighet. Ändå har dessa livsviktiga frågor fått en undanskymd plats i valdebatten.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har därför i en enkät till Helsingborgs politiker ställt sju frågor om hur partierna tänker arbeta för att bevara och utöka skogar, grönområden och våtmarker och skydda miljön i Öresund med marina reservat.

-Arbetet för hållbart klimat och biologisk mångfald måste föras på alla nivåer – globalt, nationellt, men också lokalt, säger Widar Narvelo, styrelseledamot i Naturskyddsföreningen i Helsingborg och före detta kommunekolog, som utformat enkäten. Naturens gratistjänster (Ekosystemtjänster) kräver vård och omsorg enligt FN och EU, också för de kommande generationerna som vi inte får svika.

-Vi är glada att en majoritet av partierna ställer sig bakom de konkreta åtgärder vi vill se. Ett klimat som går att leva i och bevarad biologisk mångfald är något som alla måste arbeta för, oavsett partitillhörighet. Vi hoppas nu att löftena står sig efter valet och att man förverkligar alla de åtgärder som behövs så väl. Gröna investeringar ger mer tillbaka för hälsa, klimat och ekonomi.

sammanställning VALENKÄT 2022

På riksföreningens hemsida finns det ännu mer om valet: www.naturskyddsföreningen.se