Naturskyddsföreningens lokala krets i Helsingborg arbetar ideellt för att värna om natur och miljö i vårt område.
Här nedan finns genomförda aktiviteter. Kommande aktiviteter finns här: Naturskuddsföreningen program våren 2026
Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra
Bli medlem nuHär nedan finns genomförda aktiviteter. Kommande aktiviteter finns här: Naturskuddsföreningen program våren 2026
Den 23/8 demonstrerade 50 000 människor för att kräva en skarpare klimatpolitisk och för att ge miljöfrågor en mer framträdande plats i valdebatten. En av arrangörerna var Naturskyddsföreningen, landets största miljöorganisation som vill verka för ökad kunskap om miljö och klimat. Det handlar inte bara om uppvärmning och klimat, utan om en helhetssyn på naturens ordning. Människans utbredning och påverkan på jorden hotar biologisk mångfald och ekologisk balans. Djur och växter hotas av utplåning.
Naturskyddsföreningen har låtit riksdagspartierna ta ställning till 22 miljöpolitiska förslag, som har betydelse för om Sverige ska kunna uppnå ekologisk balans. Det skiljer kraftigt mellan partierna från att bejaka samtliga förslag till att endast instämma i två.
Den som anser att miljö- och klimatfrågor är viktiga för landets framtid kan läsa Naturskyddsföreningens undersökningar på föreningens hemsida, https://www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/val2026.
Naturskyddsföreningen i Helsingborg gjorde inför valet 2022 en enkät bland fullmäktigepartierna avseende miljö- och klimatfrågor inom Helsingborgs. Vi har följt upp hur partierna anser att de att de agerat i förhållande till de ställningstaganden de gjorde då och hur de avser att agera under den kommande mandatperioden. Vi är frågande inför att det verkar skilja mycket mellan hur partierna resonerar i riksdagen jämfört med hur de resonerar här i kommunen. Vi kan nämligen konstatera att kommunpolitikerna mestadels uppvisar en betydligt mer ambitiös miljöpolitik än den som bedrivs i riksdagen och att skiljelinjerna mellan partierna i kommunen är förhållandevis små. Bara som exempel kan nämnas att de är positiva till CCS-satsningen, planer för mer träd i staden, satsningar på våtmarker och gynnande av övergång till elfordon.
Naturskyddsföreningen i Helsingborg menar förstås att det finns mer att göra. Staden behöver t.ex. fortsätta att skydda och utöka arealen skog, äng, våtmark och bete, inte minst i Rååns dalgång, Rosendals ekhage och vid Kulla Gunnarstorp.
Göran Jönsson Göran Karlström
Se hela undersökningen här: Valenkät 2026
Söndagen den 5 juli var ingen bra dag för det invasiva kanadensiska gullriset i Bruces skog. Vi var ett tiotal entusiaster i alla tänkbara åldrar som i Helsingborgs Naturskyddsförenings regi drog upp så många plantor vi bara kunde. De förpassades sedan ner i svarta sopsäckar för vidare transport till förbränning på Helsingborgs soptipp.
Drygt 10 personer trotsade vårregnet i jakt på lundens örter och fåglar. Duvestubbeskogen är till stora delar beväxt med bok men har också inslag av ek, ask och avenbok. Där finns fina gångvägar och Ödåkrabäcken rinner tvärs igenom.
ick njuta av vitsippor i sällan skådad mängd och släktingen gulsippa finns också i relativt stort antal utmed bäcken. Även lungört, svalört och vårlök stod i blom.
Från skogens tak hördes rödhake, gransångare, gärdsmyg, större hackspett, talgoxe och blåmes.
Strax väster om Duvestubbe ligger Ödåkra sjö. Där i vassen såg vi en svan i sitt bo och på vattnet simmade vigg, gråhakedopping och sothöna.
Fika intogs under tak vid informationstavlorna om sjön.
Rikard Ahlblad
Naturskyddsföreningens Årsmöte den 17 mars gästades av Marie Dacke som inspirerande berättade om hur hon i fler år följde igelkottarna i sitt kvarter.
Under sina vandringar med dessa charmiga djur bevittnade hon tre igelkottsungars första steg utanför sitt bo, räddade igelkottar ur nät och burar, stiftade en flerårig bekantskap med Gammelkotten och gick vinnande ur kampen mot en fluffig mat-tjuv. Blandat med fakta och roliga historier fick vi handfasta tips på hur vi kan hjälpa igelkotten mot en mer hållbar framtid.
Marie Dacke är professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Hon är svensk mästare i populärvetenskaplig presentation och har under mer än femton år svarat på allmänhetens frågor om livet i deras trädgårdar i tv-programmet Studio Natur. Hon är en av författarna till boken Trädgårdsdjur (2020), har även gett ut boken Taggad att leva (2021). Hösten 2025 släpps hennes tredje bok: Igelkottens förunderliga värld.
En solig och fin dag med intressant information
Först fick vi en beskrivning av Öresundsverket. Detta byggdes 1974 och är Sveriges största och äldsta avloppsreningsverk. Det är unikt på så sätt att det använder biologisk rening i stället för kemikalier. Kemisk rening finns som reserv men har aldrig använts. Ett normalt dygn tar verket emot 55 000 kubikmeter avloppsvatten från hela Helsingborg. Bräddning vid kraftiga regn förkommer men är inte vanlig. Vattnet genomgår först mekanisk rening där sådant som alls inte borde hamnat i avloppsvattnet tas bort. Sedan sker sandfiltrering, försedimentering (där bla fetter tas bort), biologisk rening (kväve + fosfor tas bort) och sist slutsedimentering och sandfiltrering innan vattnet släpps ut i havet. Genomloppstiden är max ett dygn. Det slam som bildas rötas och biogasen tas till vara. Slammet sprids sedan på lämpliga ställen efter att det först analyserats. Reningsprocessen är mycket energikrävande. Öresundsverket är ett bra reningsverk.
RecoLab (recovery lab) bildades genom ett samarbete mellan Öresundskraft, NSR, NSVA och Helsingborgs stad. Det består av en driftsenhet där avloppsvattnet från Oceanhamnen renas, en utställnings- och möteshall för studiebesök, evenemang, seminarier och konferenser samt en testbädd att hyras för forskningsprojekt och av företag för utveckling av framtidens teknik.
Reningsanläggningen tar f n hand om avloppet från 1500 personer i Oceanhamnen. När stadsdelen är fullt utbyggd kommer 2500 personers avfall att renas. Källsortering gäller. Dusch- och tvättvatten (gråvatten) går i ett eget rör för rening. Toalettvatten (svartvatten) går via en tank i källaren till en rötkammare. Matavfall går via en tank i källaren till pastöriseringstankar. Efter dessa första steg genomgår de olika typerna av avfall olika omfattande reningsåtgärder (se bifogad bild). Resultatet blir näring (kväve, fosfor), rent vatten av dricksvattenkvalitet, energi i form av biogas samt värme som tas om hand i värmeväxlare. Bland övriga vinster kan nämnas en effektiv läkemedelsrening. Vårt besök avslutades genom en rundvandring i reningsverkets lokaler. Någon lukt av avlopp kunde inte förnimmas. Själva anläggningen kan av en lekman – som jag själv – endast beskrivas som högteknologisk. Och, som vår guide flera gånger påpekade, tekniken står inte stilla. RecoLab är en världsunik anläggning som väckt mycket stor uppmärksamhet även internationellt. Exemplen på internationella organisationer och företag som varit på besök är imponerade, sa Sabina stolt.
”Vi producerar produkter och inte avfall” och har en anläggning som är ”End of waste”-certifierad.
Vi tackade Sabina med en varm applåd för hennes intressanta presentation och efterföljande rundvandring.
Avslutningsvis kan jag varmt rekommendera ett studiebesök på RecoLab.
Tom Svensson
Ugglekväll den 6 februari är INSTÄLLT PGA AV VÄDRET!
Tisdagen den 18 november berättade marinekolog Peter Göransson om det unika med Öresund.
99 personer kom till Maria Församlingshem och lyssnade på Peters mycket kunniga och djupt inspirerande genomgång.
Vi fick en bra inblick i varför Öresund är så unikt med de olika nivåerna av bräckt vatten och saltvatten som flödar fram genom sundet. Det är som om två hav ligger ovanpå varandra och skapar ett sällsynt koncentrat av marina miljöer.
Det har varit trålningsförbud i Öresund sedan 30-talet, vilket har bidragit till den mycket artrika miljö som finns nu. Dessvärre är dessa havsmiljöer hotade av föroreningar, klimatförändring, övergödning och sandsugning.
Peter berättade också om Öresundsfonden som verkar för att hela Öresund skall göras om till en gemensam nationalpark mellan Sverige och Danmark. Efter föreläsningen hade vi många intressanta diskussioner och en del frustrationer över förstöringen av Öresund.