Naturskyddsföreningens lokala krets i Helsingborg arbetar ideellt för att värna om natur och miljö i vårt område.
Här nedan finns genomförda aktiviteter. Kommande aktiviteter finns här: Naturskuddsföreningen program våren 2025
Utrensning av invasivt Kandensiskt Gullris den 12 juli.
Vi har begränsat utbredningen av kanadensiskt gullris på ett ganska stort område i Bruces skog, på bara två timmar, och kände oss så duktiga när vi fikade efteråt. 14 säckar!
Kommunen kommer och tar hand om säckarna.
Hjälp till du också i sommar. Läs mer i Naturvårdsverkets information.
Vandring längs Heabäcken 10 maj
Vid 10-tiden lördagen den 10 Maj samlades ett 40-tal personer vid Rydebäcks station för en vandring längs Heabäcken ner till Rydebäcks strand (HEA betyder gården på heden). Redan vid den första dungen kunde vi lyssna till bla. Näktergal, Ärtsångare och Gransångare. Totalt såg vi och hörde ett 30-tal olika arter. Johan Thelander biolog och naturfotograf med mycket god lokalkännedom berättade om djurlivet längs bäcken och betydelsen av bäckens olika biotoper för växt och djurlivet. Betydelsen av död ved och variationen av lövträd längs bäcken diskuterades.
Vi diskuterade också invasiva växter som tysklönn och jätteloka som skulle behöva bekämpas i området nere vid dammarna närmast havet. Slutligen kom vi ner till havet där vi berättade om strandåtgärderna för att skapa större variation i naturmiljöerna vilket inventeringar visar att man lyckats med.
/Martin Almroth
Planteringsdagarna 6 – 7 maj
Tom och Klas från oss i Naturskyddsföreningen tog emot ungefär 700 elever från åk 4 på en station med tema mångfald på planteringsdagarna.
Miljöverkstaden tyckte att det blev succé och upplevde att de allra flesta barnen var positiva, intresserade av ämnet och att det mesta flöt på bra. Barnen växte med uppdraget efterhand som de skulle gå ut och plantera. När de fick sin lilla planta i handen sträckte de på sig och tog tag i jobbet med stort allvar och med glädje! Fint! Vi ser verkligen hur viktigt det är att erbjuda minnesvärda upplevelser utomhus i naturen.
Ca 1600 träd planterades, och lika många glassar gick åt…
Bilder från planteringen finns på Instagram @hbggron och kommer även på LinkedIn (Helsingborgs stad). Trädplanteringen har ju en lång historia, och vi är glada för att vi kan hålla den vid liv!
Vårvandring Görarps Mölla
Söndagen den 27 april 2025 samlades 27 personer vid Görarps mölla för en vårvandring i naturreservatet Rååns dalgång istrålande sol, sydlig vind och 12 grader varmt.
Vi vandrade först upp längs Görarpsbäckens långa ravin norrut. Körsbärsträden stod i full blom och vissa bokar hade slagit ut, medan vitsippor och svalört visade en falnande blomning. Från grenverket i den täta lövskogen hördes bofink, gärdsmyg, gransångare och svarthätta. Vi observerade naturvårdande insatser mot den invasiva tysklönnen, som ringbarkats för att bromsa framfarten i skogen.
Stigen ledde oss sen uppströms mot Naturpunkt Råån. Längs vägen såg vi blommande vätteros, buskstjärnblomma, löktrav och månviol.
Väl tillbaka vid samlingsplatsen njöt vi av medhavd fika i middagssolen. En intresserad skara gick sen vidare nedströms längs Görarpsdammen och konstaterade att den är så gott som tömd på vatten. En informationsskylt upplyste om att dämmet ska vara rivet och ån återställd för vandrande fisk till hösten.
/Rikard Jansson
Musselodling och havsnära projekt den 26 mars 2025
Ett tjugotal intresserade samlades i Oceanhamnen där marinekolog Stina Bertilsson-Vuksan berättade i snålblåsten om stadens ambitioner och forskning kring att öka den biologiska mångfalden i urbana hamnar.
Vi inledde med att ta en titt på ett nyskapat stenrev, som bara ett par år efter att ha lagts ut nu härbärgerade en skog av olika alger och tång. Från att man ursprungligen hade en steril makadambotten i en hamnbassäng har den ersättande trehundra kvadratmeter stora revytan nu blivit ett hem för snäckor, räkor och småfiskar.
Därefter tog vi en titt på den levande havsväggen, som är betongskulpturer fixerade längs en hamnvägg, med många vrår och skrymslen där havsväxter kan slå rot och erbjuda hem åt till exempel krabba, blåmussla, skärsnultra och blåstång.
Sista stoppet på vår intressanta tur blev havskolonin som startades för snart
tre år sedan. Den består av rep och strumpor som hänger ner i det klara vattnet under en flytbrygga. Mussellarverna bosätter sig på repen och kan där växa till sig. En tid in i processen överförs de till strumpor i vilka de når full storlek. Musslorna lever på näringsämnen och plankton i vattnet och hjälper på så sätt till att rena det. Musslor är ett av de mest hållbara fullvärdiga animaliska protein man kan tänka sig. Musselodlingen sköts av havskolonister bosatta i området, som i dagarna ser fram emot att skörda de första musslorna.
Det var mycket givande att höra Stina berätta om allt detta och att man nu arbetar med att överbringa alla lärdomar om dessa projekt till andra hamnar runt om i Sverige.
Ugglekvällen 5 mars
Ca 80 personer i alla åldrar samlades på parkeringen vid krematoriet i Pålsjö skog för att vara med på Ugglekvällen. Kerstin Holmgren och undertecknad informerade inledningsvis om Föreningens kommande programpunkter dels den 22 mars föredrag av Gunnar Wetterberg om skogen på Röda kvarn i samband med årsstämman dels den 26 mars Musselodling och havsnära projekt på Henkels torg i Oceanhamnen (Angående anmälan om deltagande, exakta tidpunkter mm hänvisas till programmet.)
Den något kalla vinden gjorde att vår guide Ulrik Alm valde att direkt börja vandringen. Denna gick på en belyst promenadstig i riktning mot Villa Thalassa. Under promenaden gjorde vi då och då små pauser och Ulrik passade då på att berätta om de svenska ugglearterna och då särskilt kattugglan. I Sverige finns 10 olika ugglearter, vilket gör vårt land till ett av de artrikaste i Europa. Detta hänger samman med vår omväxlande natur – från det skånska slättlandskapet i söder till de norrländska fjällen i norr och däremellan de stora skogarna. I Skåne dominerar kattugglan – den som vi hoppades få höra. Kattugglans föda utgörs av smågnagare – sork, möss och mindre råttor. Ugglan har inga tänder och sväljer sina byten hela. Det osmältbara materialet kastas upp som spybollar. Innehållet i dessa avslöjar ugglans kosthåll. Ugglans ögon sitter fram på huvudet – vilket utmärker alla rovdjur (jämför människans ögonplacering). Placeringen ger möjlighet till avståndsbedömning och därmed bra möjligheter att fånga byten. Ugglans öron sitter något asymmetriskt vilket ger möjlighet att med hjälp av hörseln avgöra var t ex en sork befinner sig även om den inte kan ses. Denna förmåga är särskilt viktig när marken är snötäckt. Ugglans fjäderdräkt är så konstruerad att den rör sig helt ljudlöst i luften, vilket även detta gynnar jakten. Kattugglorna lägger 4 – 6 ägg med några dagars mellanrum och ruvar knappt en månad. Detta gör att det kan vara stor skillnad i ålder mellan första och sista ungen. Goda år med bra tillgång på gnagare överlever samtliga ungar medan det under dåliga år endast är de först kläckta ungarna som klarar sig.
Väl nere vid Thalassa började Ulrik hoa flitigt. Vi var många som tyckte att han lät kusligt lik en riktig uggla. Tanken med att hoa är att väcka ugglornas intresse genom att få dem att misstänka att en annan uggla kommit in på deras revir. De markerar då att reviret är upptaget genom att svara med ett eget hoande som säger: försvinn härifrån, det är upptaget. Tyvärr var det ingen uggla som svarade. Men som Ulrik redan inledningsvis sa. Vid arrangemang som detta ute i naturen finns inga garantier för att det blir som man tänkt sig. De flesta deltagarna tyckte dock att det – trots avsaknad av äkta hoande – varit en trevlig kväll med intressant information om vår vanligaste uggla.
Ett varmt tack till Ulrik för den fina upplevelsen.
Tom Svensson
”För att förstå vad som krävs för att hantera klimatkrisen, är sju områden centrala.”
Inlägg i HD 29 november 2024 05:30
De politiska partierna i Helsingborg är inne på att kommunen ska förvärva mer skog och skydda den. Men det behövs handling, skriver Martin Almroth och Widar Narvelo, företrädare för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.
Enligt Naturskyddsföreningen i Helsingborgs enkät till de politiska partierna är de inne på att kommunen ska förvärva mer skog och skydda den, skriver artikelförfattarna.
Kunskapen om hur ekosystem fungerar är alarmerande låg bland många politiker och journalister. Ekosystemet är ett samspel där djur, växter och andra organismer tillsammans med sin miljö skapar grundförutsättningarna för livet på jorden. Trots det framstår klimatdebatten ofta som enkelspårig, där elektrifiering av bilar presenteras som en lösning. Men en sådan elektrifiering kräver omfattande gruvdrift, något som innebär förstöring av värdefull natur. Om ekosystemen kollapsar bryts de livsviktiga kretslopp som allt levande är beroende av.
För att förstå vad som krävs för att hantera klimatkrisen, är sju områden centrala:
- Ekosystem är avgörandeför att skapa det klimat som länge varit normalt. Det handlar inte bara om antalet träd utan om mångfalden av arter och samspelet mellan dem. I de naturliga kretsloppen ingår bland annat kol, som cirkulerar genom växter, djur och mark. Solen är den drivande kraften i detta system. Skadade ekosystem innebär att dessa kretslopp rubbas, vilket får katastrofala följder.
- Klimatkrisen drivs till stor del av:
- Avskogning av gamla skogar och förstöring av grunda havsområden, som båda binder stora mängder kol.
- Utdikning och torrläggning av våtmarker, där kol lagras i jordlagren.
- Förbränning av fossila bränslen som kol, olja och bensin, vilket ökar mängden koldioxid i atmosfären.
Haven producerar hälften av allt syre i atmosfären, resten kommer från växter på land, framförallt skog. Förstörelsen av dessa system hotar därför hela vår livsuppehållande miljö.
- Vattenånga, koldioxid och metanär de gaser som starkast påverkar jordens klimat. Metan, som är mer värmereflekterande än koldioxid, frigörs i stora mängder från tinande permafrost i tundran. Denna process skapar en farlig självförstärkande spiral av uppvärmning.
- För att minska klimatkrisenkrävs omfattande insatser, bland annat:
- Skydda och återställa skogar, våtmarker, sjöar och hav.
- Återplantera naturliga trädslag och återväta utdikade våtmarker.
- Fasa ut fossila bränslen och satsa på förnybara energikällor som sol, vind och biobränslen. Dessa åtgärder bidrar till att binda koldioxid och bevara biologisk mångfald, vilket är avgörande för att upprätthålla fungerande ekosystem.
- Klimatförändringen skerinte linjärt.
Klimatförändringen sker i språng. När havens temperatur stiger smälter isen på Grönland och Arktis snabbare. Detta kan leda till tröskeleffekter, där utvecklingen accelererar okontrollerat. Stigande havsnivåer, ökad metanavgång från tundran och fler skogsbränder är några av de följdeffekter som förvärrar läget ytterligare.
- Elbilar kan inte rädda klimatet, men luften blir bättre i städerna.
OECD:s energiorgan IEA har satt målet att 140 miljoner elbilar ska rulla på vägarna år 2030, vilket motsvarar cirka 10 procent av världens personbilar. Men år 2022 var andelen elbilar endast cirka 1 procent. Dessutom är elförsörjningen en stor utmaning – kärnkraft kräver gruvdrift och producerar radioaktivt avfall. Det verkliga fokuset bör istället ligga på att fasa ut fossila bränslen, skydda naturskogar och restaurera förstörd natur.
- I Sverige dominerar kalhyggensom skogsbruksmetod, vilket har allvarliga konsekvenser för biologisk mångfald. Endast en liten del av skogen brukas med metoder som tar hänsyn till naturens variation och livsmiljöer. Bara 10–15 procent av landets naturskogar finns kvar, och många är hotade av avverkning eller igenväxning. Sverige och Finland är sämst i EU på att skydda sin natur enligt internationell statistik. För att vända denna utveckling krävs:
- Större skydd av värdefull skog.
- Att skogsbruket anpassas till EU:s restaureringsdirektiv och andra hållbarhetsprinciper.
Enligt Naturskyddsföreningen i Helsingborgs enkät till de politiska partierna för en tid sedan är de inne på att kommunen ska förvärva mer skog och skydda den. Men det behövs handling.
Framtiden kräver prioriteringar. En hållbar skötsel av skogen och ekosystemen är möjlig, men det kräver politisk vilja och långsiktiga prioriteringar. Kortsiktig ekonomisk vinning får inte gå före naturens gränser. Vår tids val avgör framtida generationers möjligheter till ett stabilt klimat och fungerande ekosystem.
SKRIBENTERNA
Martin Almroth, ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Widar Narvelo, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Besök på NSR sopstation och biokolsproduktion
En sen oktoberdag besökte vi NSR i Helsingborg med Martin Dyrberg som guide. Där fick vi lära oss biokolsproduktion och vilken oerhörd potential detta har för framtiden.
Grenar och kvistar (blad och grönska sorteras ifrån och går till kompostering) från trädgårdsavfall som samlas in från hushållen och parkerna omvandlas genom pyrolys till biokol.
Biokolen som har en enorm yta (1 gram biokol har ca 300 kvadratmeter yta) kan binda till sig vätska, näringsämnen, gifter mm. På NSR tänker man att biokolet ska tillbaka till växtplanteringar och jordbruket och har på så sätt fått ett cirkulärt återbruk. Det är viktigt att nämna att man måste ladda biokolen med näringsämnen innan man gräver ner det. I det här fallet ska biokolen blandas med komposten.
Förutom jordförbättringar kan biokol också användas i stället för cement i betong, för att suga åt sig dålig lukt i hönsodlingar, användas i sanering av giftiga rester och till och med i foder till kor där metanen kan bindas till kolet.
Vi fick se biokolsanläggningen där Christer Kvist berättade mer om hur hela processen går till och vilka problem man har brottats med. Man räknar med att snart vara i gång i fullskalig produktion
Förutom biokolproduktionen fick vi en rundtur på hela anläggningen. Den är imponerande stor. Vi fick också veta att 65% av restavfall från hushållen inte är restavfall utan borde ha sorterats. Ett enkelt sätt att minska på sopberget!
Det hela blev ett mycket intressant och givande studiebesök med många frågeställningar från de 18 deltagande och vi tackar Martin Dyrberg från NSR för detta.
Bild 1; Martin Dyrberg och Christer Kvist framför tanken med råmaterialet till biokol.
Hjälp till att samla skräp – Lördag 12 oktober
Tack till oss som kom denna soliga oktoberdag och gjorde världen mindre skräpig.
På två timmar samlade vi ihop mängder med skräp och nästan två säckar med PET-flaskor, inkl. en flaskpost.
Stort tack tlll Ole Jais-Nielsen som guidade oss och berättade om sina insatser för stränderna i och runt Helsingborg. Det är terapeutisk att samla skräp och bra för hälsan att vara i naturen samtidigt som man gör nytta. Fler borde prova på detta!
Vi hade trevliga och meningsfulla samtal medan vi gjorde piren i Norra Hamnen lite renare.
Naturskyddsföreningen hoppas på fler deltagare nästa gång!
Se även artikel i HD
https://www.hd.se/2024-10-14/hav-av-skrap-raddades-ur-havet-tillfredsstallande-och-deprimerande/
