Ängen känner vi som en av de vackraste och artrikaste naturtyper vi har, med alla sina blommor, vildbin, fjärilar och fåglar. Under den gamla självhushållningens tid var den inte bara vacker utan livsnödvändig – det var härifrån kreaturen fick sitt vinterfoder.
När Ängens dag firades på Esket, Örby Ängar den 6 augusti, var det med både dragspel, lie och räfsa. Ett 25-tal personer hade mött upp för att lära mera om ängens alla blommor av kommunekolog Widar Narvelo, som representerade Stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med Linda Hellberg i detta samarrangemang med Naturskyddsföreningen och Råå Bibliotekets Vänner.
Widar Narvelo berättar om ängen för intresserade åhörare. Esket är en del av Örby ängars naturreservat och man hittar hit via det gamla villaområdet ovanför Råå småbåtshamn
Esket är en riktig naturpärla som kanske inte är känd för så många helsingborgare. Linné var här och prisade den för dess rika flora. Något man kan göra idag igen, för genom att träd och buskar på senare tid röjts undan och den låga vegetationen slagits år efter år, har marken blivit näringsfattig och åter gett plats för spädare plantor. 400 arter har hittats här, och Widar presenterade några av dem, såsom rariteten klintsnyltrot, en parasitväxt som är mera spännande än vacker och helt beroende av rödklint eller väddklint för sin existens. Och rödklinten blommade också vackert på ängen tillsammans med mörkt kungsljus, liten bockrot, kungsmynta, nässelklocka, soligt gul krissla, kåltistel, hampflockel och djupröd blodnäva, för att bara nämna några.
Förutom att göra lite nytta genom att slå med lien och fylla några hässjor med nyslagna växter fick besökarna delta i en liten frågesport, och en av frågorna var: ”När får jag plocka växter i Esket?” Och det, förklarade Widar, får man faktiskt – trots att Örby ängar är naturreservat – göra när som helst. Ett undantag som vädjar till försiktighet och omdöme och som givetvis inte omfattar fridlysta blommor. För, som Widar säger: att plocka en liten bukett blommor, det är ju ändå nånstans det som är poängen med ängen!
Referat och foto: Christel Kvant
Kommentera