Vi var ca 50 personer i alla åldrar som vid åttatiden samlades på parkeringen vid krematoriet i Pålsjö skog för att vara med på ugglekvällen.
Vår guide Ulrik Alm inledde med en presentation av de svenska ugglearterna. I Sverige finns 10 olika arter, vilket gör vårt land till ett av de artrikaste i Europa. Detta hänger samman med vår omväxlande natur – från det skånska slättlandskapet i söder till de norrländska fjällen i norr och däremellan de stora skogarna. I Skåne dominerar Kattugglan – den som vi hoppades få höra under kvällen.
Vandringen gick på en belyst promenadstig i riktning mot Villa Thalassa. I höjd med Pålsjö slott vände vi åter mot vandringens startpunkt. Ulrik gjorde ofta halt och imiterade då kattugglans läte. Redan efter bara några hundra meters vandring fick vi höra kattugglan svara med sitt typiska hoande – som hanen står för. Ulrik lockade även med honans läte, som är helt annorlunda, men där blev det inte napp. Sammanlagt var det minst fyra olika ugglor som svarade Ulrik. Samtliga ogillade uppenbart att det mitt under parningen dykt upp en konkurrent och ville med sitt hoande visa att reviret var upptaget.
Under pauserna mellan hoandena berättade Ulrik att kattugglans föda utgörs av smågnagare – sork, möss och mindre råttor. Ugglan har inga tänder och sväljer sina byten hela. Det osmältbara materialet kastas upp som spybollar. Innehållet i dessa avslöjar ugglans kosthåll. Ugglans ögon sitter fram på huvudet – vilket utmärker alla rovdjur. Placeringen ger möjlighet till avståndsbedömning och därmed bra möjligheter att fånga byten. Ugglans öron sitter något asymmetriskt vilket ger möjlighet att med hjälp av hörseln avgöra var t ex en sork befinner sig även om den inte kan ses. Denna förmåga är viktig när marken är snötäckt. Ugglans fjäderdräkt är så konstruerad att den rör sig helt ljudlöst i luften, vilket även detta gynnar jakten. Kattugglorna lägger 4 – 6 ägg med några dagars mellanrum och ruvar knappt en månad. Detta gör att det kan vara stor skillnad i ålder mellan första och sista ungen. Goda år med bra tillgång på gnagare överlever samtliga ungar medan det under dåliga år endast är de först kläckta ungarna som klarar sig.
Allt detta och lite till fick vi veta under denna mycket trevliga och lättsamma vandring. Det hela blev inte sämre av att det var vindstilla, stjärnklart och att temperaturen höll sig runt nollan. De nöjda deltagarna tackade Ulrik med en varm applåd.
Tom Svensson
