Yttrande om Översiktsplan 2021

Inte så mycket, inte så fort! Naturskyddsföreningen i Helsingborg ifrågasätter Översiktsplan 2021:s målsättning att öka folkmängden till 200.000 och ett alltför accelererat bostadsbyggande. ”Det finns inga godtagbara skäl för att bygga på högklassig åkerjord. Och en förtätning som innebär att man offrar grönområden är inte en bra förtätning.”  Naturskyddsföreningen efterlyser i stället en satsning på hållbart byggande och innovativa ekobyar.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har tagit del av Översiktsplan 2021 och vill lämna följande kommentarer.

Huvudmålen

”Helsingborg ska vara en skapande, pulserande, gemensam, global och balanserad stad för människor och företag.” Så lyder den övergripande, långsiktiga visionen för Helsingborg.  I en tid där klimathot och alarmerande förluster av den biologiska mångfalden blivit realiteter som hotar vår framtid, anser Naturskyddsföreningen att det måste vara självklart att införliva  ”hållbar” och ”klimatanpassad” bland de uttalade, prioriterade huvudmålen för kommunen.

Befolkningstillväxten

I förutsättningarna för Översiktsplan 2021, framöver kallad ÖP, ingår att staden ska växa till 200 000 invånare fram till 2050. Vi ifrågasätter oundvikligheten i en sådan utveckling. Vi ifrågasätter om det är bra för kommunen att växa så mycket så fort. Vi känner oro för att det, förutom en mängd sociala problem som det inte är vår uppgift att yttra oss om, kommer att innebära andra allvarliga problem av miljökaraktär, vilket vi vill utveckla nedan.

Förtätningen innebär att det blir svårt att upprätthålla en önskad balans med tillgång till grönområden. Grönskan – träd, buskar, blommor – är viktiga både för människans välbefinnande och som förutsättning för den biologiska mångfalden. En förtätning som innebär att man offrar grönområden i bostadsområdena är inte en bra förtätning. (Den kan på intet sätt balanseras av gröna väggar och gröna tak, vilket är ett dyrt och komplicerat sätt att ersätta växter som får växa på marken, där de hör hemma och breder ut sig naturligt och i samverkan med insektsliv och mikroorganismer.) En förtätning som innebär att man bygger på åkerjord är oförsvarlig. Vi förespråkar, liksom man också gör i ÖP, att man gör förtätningar i områden som har låga biologiska och rekreativa värden. Samt att dessa naturligtvis berikas med sådana vid byggandet.

Vi tror emellertid inte det är möjligt att leva upp till en sådan god målsättning om målet är att staden ska växa till 200 000 invånare till 2050. Även anser vi att en stor befolkningsökning ställer alltför stora krav på avloppshanteringen. Redan idag är den underdimensionerad och outvecklad, vilket innebär att avloppsvattnet bräddar vid större regn och fortsätter orenat ut i havet. En av Helsingborgs främsta tillgångar – bad utmed härliga stränder – mister då sin attraktion.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill se en mera sansad och hanterlig befolkningstillväxt, som låter kommunen behålla och helst utveckla sina gröna och blåa värden. ÖP:s ambition att bygga nya bostäder till 25 procent utanför centralorten i kommunens egna stationsnära tätorter anser vi i och för sig är lovvärd. Men ännu mera lovvärt vore att se utbyggnaden i ett regionalt perspektiv: det finns gott om stationsnära orter med uppbyggd service men sviktande befolkningsunderlag i våra grannkommuner. Det vore en win-win-strategi att gjuta nytt liv i dessa orter med attraktiva, nya bostadsområden och en utbyggd service. Då får man automatiskt också tillgång till mera näraliggande grönområden, liksom till andra värden som småskaligheten erbjuder. I ÖP läser vi ”Vår förhoppning att en del familjer som annars skulle flyttat till mindre orter utanför Helsingborg stannar i kommunen”. Den inställningen delar inte vi – vi anser tvärtom att en decentralisering vore av godo.

Vi vill understryka den stora betydelsen av att man bygger med kvalité och långsiktighet och inte med kortsiktigt snabba och billiga lösningar som kräver ombyggnad inom bara några decennier, ibland mindre. Detta är ett enormt slöseri med material- och energiresurser – något det tyvärr finns många aktuella exempel på i vår kommun såväl som i övriga landet. Vi vill understryka vikten av att all nybyggnad sker med hänsyn tagen till ekologiska materialval med minskat klimatavtryck. Exempelvis en ökad användning av träkonstruktioner, som binder koloxid i stället för att frigöra den. Forskning pågår med experiment som tyder på att mer porös betong möjliggör snabbare absorption av koloxid i betongen. Kommunen bör noga följa utvecklingen inom hållbart byggande. Likaså bör nya bostäder försörjas med förnyelsebar energi och ha en vattenhantering som är långsiktigt hållbar.

Vi vill se flera nya ekobyar!

Åkerjorden

Nordvästra Skåne har Skandinaviens bästa åkerjord och därtill klimatologiskt förmånliga förutsättningar för odling. Vi delar de uttalade intentionerna i ÖP att åkerjorden måste bevaras för odling av mat. Detta är en grundläggande hållbarhetsfråga som också handlar om att fokus i framtiden av klimatskäl hamnar alltmer på närproducerad mat. Vi beklagar att så mycket bördig jord redan offrats för bostadsbyggande och för ytkrävande näringsverksamhet, såsom alla gigantiska envåningsbyggnader som breder ut sig kring Väla och Hyllinge. Vi anser att här måste ske en förtätning på redan ianspråkstagen mark, och att näringsverksamheten måste bygga på höjden, liksom bostäderna.

Den nollvision som länsstyrelsen uttalat för byggande på odlingsmark, som i Helsingborg bara har den högsta klassen 8 – 10, delas av Naturskyddsföreningen i Helsingborg. Det finns inga godtagbara skäl att bebygga eller på annat sätt utnyttja högklassig åkerjord till annat än odling av mat, ej heller genom att kompensera på annat håll.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill dessutom att kommunen ska ha den uttalande ambitionen att odla ekologiskt i de fall man brukar egen jord och arbeta för att mark inom kommunen odlas ekologiskt genom informations- och dialogarbete i de fall marken är privatägd. Vi efterlyser också mera utvecklade odlingsmetoder som främjar bindande av kol i jorden, såsom täckodling och skogsträdgårdsodling, där man odlar i flera nivåer – fruktträd, bärbuskar och grönsaker i samodlingar – och med större inslag av perenna grönsaker. Inom detta relativt nya område vill vi se kunskapsinhämtning och -spridning, så att Helsingborg kan inta den ledande position man är så mån om att ha.

 

Grönstrukturen

”Gröna och blå strukturer ska i ökad grad prioriteras efter deras potential att bidra med värden och tjänster för människor och för ekosystemet som helhet.” Det är en mening i ÖP som vi känner stor sympati med. Även den uttalade ambitionen att prioritera träd och annan vegetation i det offentliga rummet på platser där vi har få parker. Vi anser, liksom framhålls i ÖP, att man i huvudsak bör plantera inhemska lövträd för att stödja den biologiska mångfalden och minska risken för invasiva arter. Detta är en mycket viktig del av ÖP, och vi hoppas att den inte tappas bort i det verkliga, praktiska planarbetet framöver.

Framför allt träd men också annan vegetation har stor betydelse för allt som är livsviktigt:  balanserad vattentillgång, ren luft, kollagring, livsmiljöer för insekter, fåglar och däggdjur, förutom de rekreativa värden som de har för människan. Vi vill därför se att kommunen höjer ambitionsnivån för trädplanteringar – något som skulle få större möjlighet att realiseras om det upprättades en trädplan för såväl centralorten som för övriga delar av kommunen. Vi upplever redan konsekvenserna av klimatförändringarna – och de redskap som vi verkligen vet kan påverka dessa i rätt riktning är just träden. Här har vi de självklara verktygen för att göra skillnad – och det utan alltför komplicerade lösningar. Vi syftar då särskilt på de dyrbara konstruktioner som görs för att få växter att överleva på väggytor, infogade i plastkonstruktioner och ibland belysta med lysrör för stora kostnader. De, liksom takplanteringar, har förstås sitt värde jämfört med ingen växtlighet alls. Men det är ändå mycket mera kostnadseffektivt, för att inte tala om hållbart ur växternas perspektiv, att odla direkt i jorden på marken.

Vi vill att ÖP som ett överordnat mål uttalar att befintliga skogar, skogsdungar, parker och andra träd och grönområden skyddas. De har i kraft av sin ålder och sitt etablerade samspel med andra arter ett stort värde som det tar många år att skapa i nyplanterade områden.

Vi delar ÖP:s ambition att utöka andelen grönområde i kommunen, och att i möjlig mån göra det på ett sätt som binder samman befintliga områden och gör dem större.

Glöm inte blommorna!

Träden är livsviktiga – men det är också blommorna. Vi upplever att de har glömts bort i ÖP.

2019 presenterades två viktiga rapporter om det allvarliga läget för den biologiska mångfalden i världen. Enligt IPBES, FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, är en miljon arter är hotade; vi upplever en massutrotning som är ett lika stort hot mot livet på jorden som klimatförändringarna.

I synnerhet uppmärksammades minskningen av pollinerande insekter, vilka är nödvändiga för produktionen av mat.

I Sverige finns – eller fanns – cirka 300 vilda arter av bin. Humlorna räknas in i dessa med cirka 40 arter. En tredjedel av dessa arter är utrotningshotade, en del av dem är redan borta. Detta beror på det moderna jord- och skogsbruket, med stora monokulturer som besprutas med bekämpningsmedel mot såväl insekter som ogräs – vilket är liktydigt med vilda blommande växter.

Förutom att vi vill ha ekologiskt jordbruk, vill vi också framhålla vikten av att så och plantera blommor. Blommor är mat för pollinerande insekter. Blommor kan växa på små markytor som inte används till något annat: såsom vägkanter, refuger, rondeller. Ängar kan ersätta en del av gräsmattorna i parker och bostadsområden.  I huvudsak bör man välja inhemska växter och framför allt undvika hårdförädlade, sterila blommor. Med sådana enkla, naturliga åtgärder kan vi åstadkomma betydande förbättringar för livsförutsättningarna för såväl pollinerande som andra insekter som ingår i den biologiska mångfalden och som utför sina individuella ekotjänster.

Vi vill passa på att påpeka att bikupor med honungsbin inte är en ersättning för de vilda bina. De utför pollinering, de ger oss honung, men det är de vilda bina som utgör den biologiska mångfalden. Alltför många bikupor kan i själva verket konkurrera ut vildbina och innebära ytterligare påfrestning i deras redan hårda tillvaro.

Vattnet

Gruppen Global Hållbarhet inom SPF Seniorerna Möllan har avgivit yttrande, se bilaga. Naturskyddsföreningen ansluter sig till vad som sägs i yttrandet.

Naturskyddsföreningen vill därutöver framhålla följande: Utbyggnaden av Helsingborgs ytterområden kommer att medföra att större ytor blir täckta av gator, fastigheter och parkeringsytor. Det är viktigt att den ökade mängd dagvatten, som blir en följd av detta, tas om hand på ett så bra sätt som möjligt. Helst bör vattnet hamna i någon form av våtmark, som bör vara utformad på ett sådant sätt att vattnet blir kvar i jorden och inte alls når recipienten. I den mån vattnet hamnar i naturliga recipienter som mindre bäckar och åar, är det viktigt att vattnet bromsas upp genom att först hamna i någon form av damm för att utjämna vattenflödet i recipienten. Helsingborg och andra nordvästskånska kommuner har under många år lagt ner ett omfattande arbete i Råån genom Rååns Vattenråd. Arbetet har gått ut på att rena näringsrikt vatten från åkrarna genom anläggande av våtmarker samt bromsa upp flödet i ån vid kraftig nederbörd genom att skapa dammar/översvämningsområden längs ån. Enligt Naturskyddsföreningens mening bör ett liknande tänk gälla även för omhändertagande av de ökande dagvattenmängder som blir följden av utbyggnaden av stadens ytterområden. Vid utbyggnaden av Maria Park har Staden vidtagit åtgärder för att det dagvatten som skapas i området också skall stanna där och inte föras vidare. Naturskyddsföreningen anser att de åtgärder som använts där för att omhänderta dagvattnet skall tillämpas även vid utbyggnaden av aktuella ytterområden.

 

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Christel Kvant, ansvarig biologisk mångfald.

Tom Svensson, ansvarig vattenfrågor.

 

Kontakt: christel.kvant@telia.com

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.