Många förbjudna bekämpningsmedel i ”bivänliga” prydnadsväxter

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har undersökt tre av våra vanligaste trädgårdsblommor: ljung, rosenskära och lavendel. Blommor som vi köper för att de är vackra – men också för att hjälpa bin, fjärilar och andra insekter med mat.

-Förekomsten av bekämpningsmedel är oroande. På sammanlagt 18 plantor hittade vi 27 olika bekämpningsmedel. Av dem var 18 inte godkända i Sverige. På en ljungplanta hittade vi dessutom insektsgiftet Imidacloprid, som är förbjudet i hela EU sedan ett par år, säger Christel Kvant, ordförande i föreningen, som arbetat med undersökningen sedan förra sommaren.

Liknande undersökningar har gjorts bland annat i England av professor Dave Goulson, författare till boken ”Galen i humlor” som väckte stor uppmärksamhet i Sverige för några år sedan.

-Han upptäckte att många av de prydnadsväxter, som vi köper just för att vi vill att våra trädgårdar ska vara matnyttiga för insekterna, innehöll en stor mängd bekämpningsmedel. Såväl mot insekter, sk insekticider, som mot svampsjukdomar, sk fungicider. Vi ville se om det var lika illa i Sverige och drog igång en egen undersökning, berättar Christel Kvant, som också är trädgårdsskribent med många trädgårdsböcker bakom sig.

Tre växter valdes ut – lavendel, rosenskära och ljung – för att de är populära och vanliga i både handel och trädgård, och dessutom matnyttiga insektsväxter. Sex plantor av vardera köptes in på olika inköpsställen i Helsingborg: Ikea, Granngården, Flower Team, Ica Maxi, Blomsterlandet, Plantagen samt två mindre blomsteraffärer. Helt vanliga, slumpmässigt valda ställen, där de flesta utplanteringsblommor köps under vår och sommar.

Laboratorieanalyserna utfördes av det välrenommerade laboratoriet Eurofins och omfattade närmare 500 olika ämnen. Man hittade totalt 30 olika ämnen  som ingår som ingredienser i de bekämpningsmedel som använts på plantorna. Huvudsakligen för svampbekämpning, men även mot insekter.

Sverige har flera förbjudna ämnen på sin lista än EU, men bland proverna fanns även fem ämnen som är förbjudna inom EU.

Blommor produceras i industriell skala, och då betraktas det som nödvändigt att använda bekämpningsmedel för att få friska, vackra plantor som klarar långa transporter. Men hur påverkar detta insektslivet? Den frågan vill Christel Kvant och Naturskyddsföreningen i Helsingborg lyfta.

-Vi befinner oss i en tid där man pratar om ”det stora utdöendet” och där en stor mängd arter försvinner för varje decennium. Inte minst gäller detta insekterna. En tredjedel av alla vildbiarter i Sverige är utrotningshotade. Hur det ser ut med andra insekter har vi sämre koll på. Och det som drabbar insekterna drabbar i sin förlängning fåglarna. Allt hänger samman. Måste vi då inte ställa oss frågan om det är försvarbart att använda så mycket bekämpningsmedel på blommorna? Vi vill själva kunna välja ekologisk mat – det borde vi kunna erbjuda insekterna också!

Ljung var den växt som var allra mest preparerad med bekämpningsmedel. En ljungplanta som köpts på Ikea hade till exempel tio medel, varav två insekticider. Sex av medlen var inte godkända i Sverige.

Men Ikea var på intet sätt ensamma om den tråkiga statistiken.

Flower Team, som imponerade med bara nollor i lavendelprotokollet, vilket alltså innebar en alltigenom obesprutad planta, hade i gengäld åtta preparat, varav sex icke godkända i Sverige, på en av sina rosenskäror. Plantagen sålde en rosenskära helt fri från bekämpningsmedel men tillhandahöll också en lavendel med fyra ämnen som inte är godkända i Sverige.

-Man får nog konstatera att det helt enkelt är noll koll överlag bland inköparna, kommenterar Christel Kvant.

Bara två av alla inköpta plantor var producerade i Sverige. På dessa två hittades totalt sex preparat – alla godkända i Sverige.  Lavendelplantan som var fri från bekämpningsmedel kom från en dansk odlare. Alla övriga plantor, med ymnig förekomst av förbjudna preparat, var importerade från Tyskland och Nederländerna.

Hur farliga halterna är för olika insekter kan man inte uttala sig om.

-Nej, det kan vi inte, det går nog inte att få ett enkelt svar på det. Vi tror att de uppmätta halterna kan bedömas som låga, och att det kan finnas en ambition bland producenterna att minimera användningen. Men hur påverkas insekterna av att så många ämnen blandas till en stor pesticidcocktail? Och hur påverkas olika insekter? En stor humla eller ett honungsbi kanske klarar en låg dos – men hur påverkas en liten skalbagge eller fjäril?

-Vi måste tänka lite längre än att det bara är bina som ska klara doserna, bara för att vi behöver just dem för pollineringens och honungens skull. Det handlar inte bara om den omedelbara nyttan för människan här – det handlar om att bevara den biologiska mångfalden. Vad vi hoppas är förstås att vi genom att väcka frågan också ska väcka ett intresse hos forskarna att försöka belysa den här problematiken.

-Vi vill ju absolut att man ska ha många matnyttiga blommor i trädgårdarna! På så sätt kan vi verkligen göra nytta för insektslivet. Men det är dags att konsumenterna börjar efterfråga ekologiska blommor, likaväl som ekologisk mat. Blommorna är insekternas mat. Vi hoppas branschen antar den här viktiga utmaningen, och kanske framöver kan satsa på en ekomärkning även för blommor, säger Christel Kvant.