Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra
Bli medlem nuHär nedan finns genomförda aktiviteter. Kommande aktiviteter finns här: Naturskuddsföreningen program våren 2025 och Natursnokarna våren 2025
Ca 80 personer i alla åldrar samlades på parkeringen vid krematoriet i Pålsjö skog för att vara med på Ugglekvällen. Kerstin Holmgren och undertecknad informerade inledningsvis om Föreningens kommande programpunkter dels den 22 mars föredrag av Gunnar Wetterberg om skogen på Röda kvarn i samband med årsstämman dels den 26 mars Musselodling och havsnära projekt på Henkels torg i Oceanhamnen (Angående anmälan om deltagande, exakta tidpunkter mm hänvisas till programmet.)
Den något kalla vinden gjorde att vår guide Ulrik Alm valde att direkt börja vandringen. Denna gick på en belyst promenadstig i riktning mot Villa Thalassa. Under promenaden gjorde vi då och då små pauser och Ulrik passade då på att berätta om de svenska ugglearterna och då särskilt kattugglan. I Sverige finns 10 olika ugglearter, vilket gör vårt land till ett av de artrikaste i Europa. Detta hänger samman med vår omväxlande natur – från det skånska slättlandskapet i söder till de norrländska fjällen i norr och däremellan de stora skogarna. I Skåne dominerar kattugglan – den som vi hoppades få höra. Kattugglans föda utgörs av smågnagare – sork, möss och mindre råttor. Ugglan har inga tänder och sväljer sina byten hela. Det osmältbara materialet kastas upp som spybollar. Innehållet i dessa avslöjar ugglans kosthåll. Ugglans ögon sitter fram på huvudet – vilket utmärker alla rovdjur (jämför människans ögonplacering). Placeringen ger möjlighet till avståndsbedömning och därmed bra möjligheter att fånga byten. Ugglans öron sitter något asymmetriskt vilket ger möjlighet att med hjälp av hörseln avgöra var t ex en sork befinner sig även om den inte kan ses. Denna förmåga är särskilt viktig när marken är snötäckt. Ugglans fjäderdräkt är så konstruerad att den rör sig helt ljudlöst i luften, vilket även detta gynnar jakten. Kattugglorna lägger 4 – 6 ägg med några dagars mellanrum och ruvar knappt en månad. Detta gör att det kan vara stor skillnad i ålder mellan första och sista ungen. Goda år med bra tillgång på gnagare överlever samtliga ungar medan det under dåliga år endast är de först kläckta ungarna som klarar sig.
Väl nere vid Thalassa började Ulrik hoa flitigt. Vi var många som tyckte att han lät kusligt lik en riktig uggla. Tanken med att hoa är att väcka ugglornas intresse genom att få dem att misstänka att en annan uggla kommit in på deras revir. De markerar då att reviret är upptaget genom att svara med ett eget hoande som säger: försvinn härifrån, det är upptaget. Tyvärr var det ingen uggla som svarade. Men som Ulrik redan inledningsvis sa. Vid arrangemang som detta ute i naturen finns inga garantier för att det blir som man tänkt sig. De flesta deltagarna tyckte dock att det – trots avsaknad av äkta hoande – varit en trevlig kväll med intressant information om vår vanligaste uggla.
Ett varmt tack till Ulrik för den fina upplevelsen.
Tom Svensson
Inlägg i HD 29 november 2024 05:30
De politiska partierna i Helsingborg är inne på att kommunen ska förvärva mer skog och skydda den. Men det behövs handling, skriver Martin Almroth och Widar Narvelo, företrädare för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.
Enligt Naturskyddsföreningen i Helsingborgs enkät till de politiska partierna är de inne på att kommunen ska förvärva mer skog och skydda den, skriver artikelförfattarna.
Kunskapen om hur ekosystem fungerar är alarmerande låg bland många politiker och journalister. Ekosystemet är ett samspel där djur, växter och andra organismer tillsammans med sin miljö skapar grundförutsättningarna för livet på jorden. Trots det framstår klimatdebatten ofta som enkelspårig, där elektrifiering av bilar presenteras som en lösning. Men en sådan elektrifiering kräver omfattande gruvdrift, något som innebär förstöring av värdefull natur. Om ekosystemen kollapsar bryts de livsviktiga kretslopp som allt levande är beroende av.
För att förstå vad som krävs för att hantera klimatkrisen, är sju områden centrala:
Haven producerar hälften av allt syre i atmosfären, resten kommer från växter på land, framförallt skog. Förstörelsen av dessa system hotar därför hela vår livsuppehållande miljö.
Klimatförändringen sker i språng. När havens temperatur stiger smälter isen på Grönland och Arktis snabbare. Detta kan leda till tröskeleffekter, där utvecklingen accelererar okontrollerat. Stigande havsnivåer, ökad metanavgång från tundran och fler skogsbränder är några av de följdeffekter som förvärrar läget ytterligare.
OECD:s energiorgan IEA har satt målet att 140 miljoner elbilar ska rulla på vägarna år 2030, vilket motsvarar cirka 10 procent av världens personbilar. Men år 2022 var andelen elbilar endast cirka 1 procent. Dessutom är elförsörjningen en stor utmaning – kärnkraft kräver gruvdrift och producerar radioaktivt avfall. Det verkliga fokuset bör istället ligga på att fasa ut fossila bränslen, skydda naturskogar och restaurera förstörd natur.
Enligt Naturskyddsföreningen i Helsingborgs enkät till de politiska partierna för en tid sedan är de inne på att kommunen ska förvärva mer skog och skydda den. Men det behövs handling.
Framtiden kräver prioriteringar. En hållbar skötsel av skogen och ekosystemen är möjlig, men det kräver politisk vilja och långsiktiga prioriteringar. Kortsiktig ekonomisk vinning får inte gå före naturens gränser. Vår tids val avgör framtida generationers möjligheter till ett stabilt klimat och fungerande ekosystem.
SKRIBENTERNA
Martin Almroth, ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Widar Narvelo, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg
En sen oktoberdag besökte vi NSR i Helsingborg med Martin Dyrberg som guide. Där fick vi lära oss biokolsproduktion och vilken oerhörd potential detta har för framtiden.
Grenar och kvistar (blad och grönska sorteras ifrån och går till kompostering) från trädgårdsavfall som samlas in från hushållen och parkerna omvandlas genom pyrolys till biokol.
Biokolen som har en enorm yta (1 gram biokol har ca 300 kvadratmeter yta) kan binda till sig vätska, näringsämnen, gifter mm. På NSR tänker man att biokolet ska tillbaka till växtplanteringar och jordbruket och har på så sätt fått ett cirkulärt återbruk. Det är viktigt att nämna att man måste ladda biokolen med näringsämnen innan man gräver ner det. I det här fallet ska biokolen blandas med komposten.
Förutom jordförbättringar kan biokol också användas i stället för cement i betong, för att suga åt sig dålig lukt i hönsodlingar, användas i sanering av giftiga rester och till och med i foder till kor där metanen kan bindas till kolet.
Vi fick se biokolsanläggningen där Christer Kvist berättade mer om hur hela processen går till och vilka problem man har brottats med. Man räknar med att snart vara i gång i fullskalig produktion
Förutom biokolproduktionen fick vi en rundtur på hela anläggningen. Den är imponerande stor. Vi fick också veta att 65% av restavfall från hushållen inte är restavfall utan borde ha sorterats. Ett enkelt sätt att minska på sopberget!
Det hela blev ett mycket intressant och givande studiebesök med många frågeställningar från de 18 deltagande och vi tackar Martin Dyrberg från NSR för detta.
Bild 1; Martin Dyrberg och Christer Kvist framför tanken med råmaterialet till biokol.
Tack till oss som kom denna soliga oktoberdag och gjorde världen mindre skräpig.
På två timmar samlade vi ihop mängder med skräp och nästan två säckar med PET-flaskor, inkl. en flaskpost.
Stort tack tlll Ole Jais-Nielsen som guidade oss och berättade om sina insatser för stränderna i och runt Helsingborg. Det är terapeutisk att samla skräp och bra för hälsan att vara i naturen samtidigt som man gör nytta. Fler borde prova på detta!
Vi hade trevliga och meningsfulla samtal medan vi gjorde piren i Norra Hamnen lite renare.
Naturskyddsföreningen hoppas på fler deltagare nästa gång!
Se även artikel i HD
https://www.hd.se/2024-10-14/hav-av-skrap-raddades-ur-havet-tillfredsstallande-och-deprimerande/
Återigen härlig dag med mycket folk från start till slut. Natur som tema, Barnfamiljer – ungdomar – mormor – morfar – farfar – farmor med många fler. Med Natursnokarna på plats så blev många intresserade av deras framtida aktiviteter. Troll i mängder – fågelholkar så man nästan hörde pip 🙂
Fredriksdals museer och trevliga medlemmar i Naturskyddsföreningen byggde 20 stycken fågelholkar.
Rädda barnen – Helsingborgshem m.fl. målade troll och ordnade tipsrunda.
AMF bjöd på kall nyponsoppa kopplat till deras hälsoprojekt.
Scouterna hade en mini-tipsrunda och bakade pinnbröd (snobröd) till alla som ville.
Folk hyggede sig och flera stannade i nästan 3 timmar.
Tallskogsdagen i september är nu en tradition.
I elva dagar var parken på Sofiero fylld av trädgårdsinspiration, utställningar, konst, guidade turer och föreläsningar.
I regi av Helsingborgs trädgårdsförening deltog vi med en installation kallad ”Naturligt vis i trädgården”, där vi visade bivänliga växter och hur man enkelt kan underlätta för pollinatörer i våra trädgårdar (lite lövhögar, insektshotell, insektsbad, gammal ved, etc).
Den första helgen då många föreningar visade upp sig hade även vi en monter.
Vi berättade om Natursnokarna då vi fick besök av familjer. Väldigt många trädgårdsinnehavare är mycket väl medvetna om problemet med de ogynnsamma förhållanden som finns nuförtiden för våra pollinatörer och hade kunskap om hur vi kan göra det bättre i våra trädgårdar. Andra var mera omedvetna om ämnet och kunde inhämta information från oss. Under den helg vi hade vår monter kom det 3 500 besökare till Sofiero och totalt under de 11 dagarna kom 14 000 besökare.
Återkommande regn under dagen gjorde säkert att många valde att stanna hemma under tak, men 15 glada personer samlades för traditionsenlig slåtter av Eskets äng på Råå.
De som kommit fick vara med om både blomstervandring och lieslåtter, även om ett par kraftiga regnskurar tillfälligt avbröt arbetet. Tre frivilligt gästande spelmän höjde stämningen när de trängt ihop sig under ett parasoll. Klart är att traditionen på Esket lever vidare även en dag när vädrets makter kämpar emot. Aktiviteten genomfördes i gott samarbete med Helsingborgs stad.
Detta är en tradition sedan 1988!
Mångfaldens dag
Den biologiska mångfaldens dag firades den 22 maj i Jordbodalen tillsammans med Miljöverkstaden. Ett 60-tal besökare kom, många av dem barnfamiljer, och gick en tipsrunda i det fina vädret. Tipsrundan ledde oss runt de olika aktiviteterna. Man kunde exempelvis så ett frö, får reda på varför kompost är bra, vilka insekter man kan finna i komposthögar, göra ett växttryck. I Naturskyddsföreningen regi pratade vi om bostäder för pollinerare och man kunde man bygga ett bihotell genom att klippa till bamburör och lägga i gamla petflaskor och kartonger om man ville. Dessa dekorerades sedan med stor entusiasm av barnen. Man kunde också få prova på en klimatdialog för att föreställa sig hur år 2050 skulle kunna se ut. Sist på dagen var det en guidning i Jordbodalen av kommunekologen Fredrik Bengtsson. Detta var mycket uppskattat.
Ett bi-bibliotek och ett antal bi-hotell finns nu på gräsmattan utanför biblioteket i Påarp.
Lena Edvardsson ville göra en insats för våra pollinatörer såsom vilda bin, fjärilar m.fl.och skrev en projektansökan till Region Skåne, som beviljade att skapa ett bi-bibliotek tillsammans med skolbarnen i årskurs 2, barnen från anpassad skola i årskurs 1-3 och 4-6 och deras respektive lärare.
Naturskyddsföreningen i Helsingborg kontaktades för att bistå med hjälp. Barnen får lära sig om pollinatörer och varför det är så viktigt att hjälpa dessa med mat och bostad.
Ett antal pallkragar köptes in och målades sedan av barnen. Bi-hotell skapades också av diverse kvistar, rör, vassrör och burkar.På invigningsdagen planterades det bi-vänliga växter i pallkragarna och en bit av gräsmattan gjordes om till äng. Det var med stor entusiasm barnen planterade och grep sig an de olika momenten.
Lena Edvardsson och Kerstin Holmgren från naturskyddsföreningen tyckte att det här var ett synnerligen lyckat projekt och hoppas att det blir fler bibliotek och andra verksamheter som inspireras att göra likadant i framöver! 
