Bevara våra grönområden

Kommentera

Insändare publicerad i Helsingborgs Dagblad lördag 25 maj 2019.

Helsingborgs grönområden har stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden, klimatet som det mänskliga välbefinnandet. Därför ser vi i Naturskyddsföreningen med oro på hur de allt mera verkar ses som möjliga exploateringsytor för det intensiva byggande som pågår. I stort sett vartenda grönområde i stan har varit föremål för byggplaner av ena eller andra slaget.

Koloniområdena skulle bebyggas med bostäder. Först nästan alla, sedan Mejeritomten. Gröningen skulle bebyggas med ett höghushotell. Rosenträdgården skulle tas bort till förmån för ett parkeringshus. Så blev det Jordbodalens tur, och Sundspärlans gröna omgivning skulle förvandlas till bostadsområde. Alla dessa planer har stoppats, men ligger kanske och väntar på nya förutsättningar att genomföras.

Nu är det den lilla Stadsparken som är i farozonen. Parken ska ”lyftas”, för att ett utbyggt bibliotek och parkeringshus ska byggas ”under” den. Detta måste i praktiken innebära att växtligheten ska tas bort för att man ska kunna djupgräva för de nya byggnaderna – varpå det ska läggas jord på taket för planteringar av en ny park.

På ritningarna gestaltas planteringarna med stora träd. Kanske tänker man sig, liksom man gjorde i Rosenträdgården, där alla träd och buskar numrerades och rotbeskars i förebyggande syfte, att de ska flyttas till tillfälligt boende för att sedan flyttas tillbaka till ett jordlager ovanpå parkeringshus och andra byggnader.

Det är för det första oerhört dyrbart och för det andra osannolikt att man lyckas på sikt med sådana omplanteringar. De tjänar enbart som spel för gallerierna – vettigare är i så fall att stå för att man skövlar parkerna och sedan gör nyplanteringar. Men inte ens nyplanteringar av träd har några större framtidsutsikter om de ska göras i jordlager ovanpå byggnader. Det finns förvisso exempel på gröna tak – de är fina bidrag för den biologiska mångfalden – men då handlar det om växter som gräs och taklök.

Träd har djupa rötter, ofta motsvarande höjden på deras kronor. Om de hindras att utveckla sådana rötter blir de sårbara. När ekdöden drabbade Europa på 80-talet kunde forskarna konstatera att det var ekar som växte i jord där de inte hade möjlighet att tränga djupt ner som drabbades hårdast. I perioder av torka var det de som torkade ut först, varpå de blev försvagade och lätta offer för sekundära angrepp av skadeinsekter.

Det är helt enkelt inte möjligt att ha så tjocka jordlager över byggnader så det räcker för att träd ska må bra i längden. I synnerhet inte om vi har att se fram emot varmare och torrare somrar i klimatförändringarnas spår, vilket ju tyvärr verkar vara fallet. Gräs, blommor, lite buskar, visst, men plocka i ärlighetens namn bort träden från ritningarna.

Ännu mera oroande är att det höjs röster för att Fredriksdals museum och trädgårdar ska öppnas upp, för att man ska kunna bygga närmare och röra sig fritt genom området. Det talas om Fredriksdal som en ”barriär”. Det är en mycket tråkig och okunnig beskrivning av vad som kanske är det finaste och viktigaste vi har i Helsingborg. Förutom att verksamheten är högt älskad av helsingborgarna, så har man här under åren byggt upp en genbank för Skånes vilda växter och gamla kultursorter av fruktträd och grönsaker som är av stor och kanske avgörande betydelse för framtiden. Utanför grindarna pågår ett artförsvinnande som är alarmerande. Innanför grindarna sparas läkeväxter, späda ängsblommor och växtmiljöer som lockar till sig insekter som även de är hotade av utrotning. Dessutom lever och förökar sig på Fredriksdal gamla lantraser av hästar, getter, kor, grisar och höns med egenskaper vars värde inte kan överskattas. Det är de som utgör hoppet, när hårdförädlade djur drabbas av sjukdomar som kräver antibiotikabehandlingar som inte är bra för vare sig dem själva, oss som äter dem eller för naturen.

Sammantaget vill vi i Naturskyddsföreningen i Helsingborg rikta en allvarlig uppmaning till politiker och andra beslutsfattare: Var rädda om de grönområden vi har. De har ett stort värde för allt som är viktigt på riktigt: renare luft, renare vatten, biologisk mångfald och ro i själen.

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Sven Gustavi, ordförande

Christel Kvant, vice ordförande

Söndag 19 maj 2019  Trädgårdsinspiration!

Kommentera

Vi finns på Fredriksdal Museum och Trädgårdar och i Christel Kvants trädgård på Pålsjögatan 27 – välkomna!

Naturskyddsföreningen i Helsingborg jobbar för att främja den biologiska mångfalden i våra trädgårdar – med särskilt fokus på humlor och solitärbin. Vi kan alla hjälpa till genom att välja blommor som är rika på pollen och nektar och genom att ställa boplatser till förfogande. Det är en missuppfattning att bikupor med honungsbin främjar vildbina – de utgör tvärtom en konkurrens om den lilla mattillgång som finns – såvida det inte handlar om stora kommersiella odlingar.

En kopparbalja har blivit till en äng med förgätmigej, åkervädd och snöflinga – alla matnyttiga och älskade av pollinerande insekter.

Träffa oss och lär dig mer om hur du ger mat och skydd till vildbina!

Gör ett bihotell åt solitärbina – bara fantasin sätter gränser!

Fredriksdal: Vårlust kl 10 – 16.

Christel Kvants trädgård: Pålsjögatan 27 kl 10 – 17.

Vårtecken bland blommor och djur i Borgen 27 april 2019

Kommentera

Det hade regnat på natten och morgonen, och luften var kylig, men den kändes skön att andas – i motsats till den pollenfyllda luften från de varma dagarna innan. Två ensamma vandrare startade vid Grönadals bygdegård, följde Vallåkrabäcken nedströms in i naturreservatet där häggen redan blommade. Efter passagen under järnvägen mötte månviolen oss med sina ljusvioletta blommor. Norr om Råån var blåsipporna överblommade, men i stället bidrog skogsviolen med gott om blåa blommor. Vi fortsatte upp längs Borgenbäcken med storrams i knopp och mattor av vitsippor, som inte blommade särskilt rikligt i år. Några plantor hade kraftigt deformerade blad på grund av angrepp av svampen sipprost. I en gammal lertäkt långt uppe i backen såg vi aftonstjärnor, påsk- och pingstliljor, vilka liksom gullvivor med blommor från gult till rött vittnade om mänsklig bosättning i närheten, men där växte också ett litet bestånd av orkidén sankt Pers nycklar.

Under vandringen tillbaka började det regna, men inte mer än att regnjackorna blev lite fuktiga. Vi noterade blommande liljekonvalj, humleblomster, och – vid Råån – kabbeleka. En gärdsmyg hördes sjunga vid Vallåkrabäcken.

Text: Jan-Erik Hederås. Foto: Gunilla Hederås.

Så fick det bli ännu en magnoliablomning denna vår i Rosenträdgården

Kommentera

Magnolia i Rosenträdgården

Tack vare att Naturskyddsföreningen och Jordens vänner överklagat först rivningsbeslutet av trädgården och dess paviljonger och därefter att vi inte befanns berättigade att överklaga, kunde rivningsbeslutet inte vinna laga kraft. Rivningen är därför uppskjuten i första hand till hösten – men innan dess har vi ett val!

Vi hoppas att framtiden för parken ser ljusare ut än för landborgsgaraget! Gå gärna dit och upplev hur fladdermössen flyger omkring bland träden i skymningen! Som vi tidigare anfört i vårt överklagande är fladdermössen skyddade enligt artskyddsförordningen och av den europeiska konventionen Eurobats. Det är därmed förbjudet att förstöra deras boplatser.

Text och foto: Christel Kvant.

Rovfåglar i den skånska vintern 19 januari 2019

Kommentera

Förutsättningarna för en lyckad utflykt var goda när vi samlades för samåkning vid Fredriksdals parkering. Det var nämligen i strålande vackert vinterväder med några minusgrader och nästan vindstilla som ett tjugotal fågelintresserade samlades för avfärd. Färden gick först till omgivningarna av gården Stureholm ett par mil norr om staden. En hel del småfågel kunde studeras på nära håll nära KOF:s fågelmatningsplats Det gällde arter som talgoxar, blåmes, entitor, många gulsparvar som framförallt var intresserade av havrefrön, medan de flesta övriga arter i allmänhet föredrog de fetare solrosfröna. Även flera icke fröätande småfåglar höll till i grannskapet. Kanske för att öka sin trygghet bland många jämstora. Det gällde rödhake, gärdsmyg och trädkrypare. På de vida vintergröna fälten rastade stora flockar av framförallt grågäss, också några vitkindade gäss, många bläsgäss och en sensation nämligen en fjällgås! Likaså flera stora flockar sångsvan höll till på fälten. Rödglada, några ormvråkar och en blå kärrhök kunde räknas in bland rovfåglarna. Efter en hel del spanande på gässen fortsatte vi till Utvälinge där vi vände kikarna mot havet. Som vanligt på vintern numera längs Skäldervikens södra stränder spatserade flera storspovar i det grunda vattnet och stämde tom. upp i sitt porlande vårläte det vackra vädret till ära.

Ytterligare en vadare visade sig nämligen en enkelbeckasin. Gott om vitfågel sågs.

Gråtrutar, en del fisk- och skrattmåsar, havstrut och lite senare ytterligare en raritet. En vittrut som sågs på Rönnen från våt utsiktsplats vid KOF:s gamla stuga i Norra Häljaröd. Störst uppseende orsakade nog våra havsörnsobsar. Först ett par skruvande ex, långt i väster och sedan en ungfågel som svepte över våra huvuden ut mot Rönnen.

Fullständig artlista nedan:

gräsänder (många), talgoxe (några), småskrake (flera), blåmes (ett par), knipa (några), entita (flera), grågäss (hundratals), gulsparv (flera), bläsgäss (flera), gråsparv (flera), kanadagäss (storflock) ,pilfink (flera), fjällgås (1), gärdsmyg (några), vitkindade gäss (några), trädkrypare (en), gråtrut (stort antal), rödhake (några), havstrut (några), koltrast (några), fiskmås (flera), storskarv (många), skrattmås (flera), blå kärrhök (en), vittrut (en), rödglada (ett par), storspov (flera), havsörn (2-3 st), enkelbeckasin (en), ormvråk (flera), kråka (flera), sångsvan (flera hundra), kaja (stort antal), knölsvan (några), råka (några )

Text: Sven Gustavi som också ledde utflykten.

Kemira Kemi AB

Kommentera

Januari 2019 Synpunkter på Miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur.

Synpunkter ang miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur för Kemira Kemi AB Från Naturskyddsföreningen i Helsingborg genom Karin Nilsson Jungermann. Naturskyddsföreningen är en politiskt oberoende ideell riksförening.Vår förening är en av många lokalavdelningar. Risk-och konsekvensanalys: Kemira Kemi AB beviljades tillstånd 1979 för alla verksamheter enligt då gällande Miljöskyddslag. Enskilda verksamheter inom IPOS har efterhand prövats och fått egna tillstånd enlig uppdaterade Miljölagar. För stödverksamheterna inom IPOS som hamnen, energicentralen, deponier, mmm gäller fortfarande 1979 års tillstånd. En samlad bedömning av dessa samt av övriga fabriker inom Kemira /IPOS behövs, med utgångspunkt från 1979 som noll-läge.

1) Vatten – utsläpp En samlad bedömning av utsläpp från alla på området befintliga verksamheter, vare sig de har egna tillstånd eller samlat, till vatten – till Öresund från hamnen, – från flera ställen som avrinning från asfaltytor/vägar, mm. Utanför hamnen vid Grollegrund, Disken och Knähaken (naturreservat) och inne i hamnen finns ålgräsängar och blåmusselbankar, som är betydelsefulla för det marina livet. Hur mår fiskar i området? Hur på verkas badlivet söder om hamnen? Hur påverkas bottensediment? Finns här rester av giftiga kemikalier som kan påverka växt- och djurliv? När kollades vattnet/bottensediment med avseende på allt detta? Resultat? Utsläpp från respektive fabrik, deponi, m fl, är också av intresse för att lokalisera speciellt allvarliga/ giftiga utsläpp. Nolläge borde vara innan Kemira flyttades hit, dvs opåverkat vatten, utan fabriksutsläpp. Hur har man garderat sig mot havshöjning? Hur stor är höjningen jämfört med 1979? Ett blåsigare klimat med kraftigare stormar, som kastar upp vatten på hamnområdet. Byggnation överlag läggs idag på mer än 3 m över nuvarande havsnivå – vilka planer för hamnen och hela Kemira Kemi och IPOS – området har man?

2) Vatten – förbrukning En stor del vattenledningsvatten = dricksvattenkvalitet (motsvarande 140 liter per anställd och dygn) förbrukas vid de olika fabrikerna till kylning. Om det blir stopp i vattenförsörjningen – vilken reservplan har man? Stora ”förrådscylindrar” av vatten? Eller tar man in havsvatten? Är omkopplingen möjlig momentant, så att inte kylningen bryts? Tas havsvatten inne i hamnen eller utanför? Likaså det avjoniserade vatten som i specialfall används för kylning – reserv?? Mycket vatten går säkert åt att hålla vägar/ytor rena inne på området – går detta vatten rakt ut i hamnen eller via reningsanläggning? Om detta vatten innehåller spill av kemikalier, borde det gå via rening.

3) Energi, transporter, buller, luft En del energi produceras med naturgas. Förbrukningen har ökat, vilket ger ökade utsläpp av koldioxid. Hur transporteras naturgasen till Kemiraområdet? Var kommer den ifrån? Ledning från …, lastbilstransport? Material av olika slag till de olika fabrikerna transporteras huvudsakligen per lastbil/långtradare. Transporterna har ökat och planeras att öka, liksom även antal båtanlöp. – Har man undersökt möjlighet till omlastning innanför grindarna till eltransporter? Frakt av råmaterial via järnväg till resp fabrik (och även från Kemiraområdet av färdiga produkter) ? Last går genom bebyggt område nära Kemira med ökande koldioxidutsläpp och avgaser. Bullernivån ökar med tyngre och längre fraktbilar. Likaså däcksslitage och vägslitage och dithörande partiklar. Finns mätningar och åtgärdsplaner? Endast bilar med släp räknas, varför? De utan släp bullrar, ger ut avgaser, sliter på vägar, osv. Skall också räknas in – men man kan redivisa separat och samlat för bättre koll. Anlöp till hamnen planeras också att öka. Mycket av fartygsanlöpen gäller ej material till Kemira – (15-20%)- utan det är på ”genomfart”. Har man tillstånd till detta? Även dessa genererar buller, avgasutsläpp och speciellt då dygnet-om anlöp planeras. Vi utgår från att i Öresund godkända bränslen för fartyg används. Men även här kan mer miljövänliga alternativ övervägas. Hur är mätvärden avgaser, koldioxid, kväveoxider, buller jämfört med 1979 ?? Hur planerar man minska dessa från dagens till lägre, mer miljö-och klimatanpassade värden? Detta gäller även för att få minskad påverkan på människors hälsa. Samlade buller- och utsläppsbidrag från hela området, samlade transporter in och ut från hela området – även båtledes – efterlyses. Kan de som bullrar mest, åtgärda detta? Släpper ut mest avgaser? Övergå till mindre miljöskadliga bränslen? Kemira bör ställa som krav på transportörer att de övergår till fossilbränslefria transporter år 2020.

4) Deponier De gamla ligger där de ligger. Har man koll på ev läckage? Jämförelseår 1979 alt när de/den lades upp. Koll att de inte berörs av havshöjning. I så fall – vad göra då?? Och vad släpper de i så fall ut i Öresund?? Planeras gamla deponier få påökning? Vilka? Deponi efter vad? Och påökning med vad? Innehåller deponierna ämnen som kan vara eftertraktansvärda – löna sig att ta vara på för framtida bruk? Antar att de då måste få tillstånd som verksamhet. Nya – bör grundas på typ av avfall, så att avfallet kan utnyttjas. Ordentliga höga avspärrningar ska finnas – betongbunkrar, t ex. Och att man har koll på vad som kan hända om havsvattnet stiger oväntat mycket. – Ev flytt av deponier: NSR tog förr emot järnoxidavfall på en speciell tipp – där man nu, efter täckning, ska placera solceller. – Kan man tänka sig fortsatt samarbete med NSR, så att gamla deponier flyttas dit och att även det som skulle till ev nya deponier? Så slapp man alldeles risk för havshöjning och att havet drabbas av deponiers kemikalier. Pågår sådana samtal med NSR ??

5) Säkerhet,Sabotage Risk för intrång, sabotage måste ingå i en samlad bedömning. Vilken/vilka fabriker har de mest åtråvärda/stöldbegärliga kemikalierna? Finns det möjlighet för utomstående att ta sig in på området, in till dessa lager ?? Vilka åtgärder finns? Vakt vid grind/infart – ja – men sönderklippta stängsel och intrång den vägen?? Går larm om så sker? Vad händer om personal i vaktkur angrips med aggressiv kemikalie, skjuts ned – eller skadas på annat sätt? Är de flera i vakten? Går automatiskt larm? Hur lätt är det för utomstående illasinnade att få reda på hur vaktrutiner sköts? Om eldsvåda utbryter vid någon fabrik – vilka åtgärder sker omedelbart per automatik? Hur skyddas/räddas de som arbetar inne på fabrik? Utanför fabrik? I personalrum? På kontoret? Går larmet dit också? Hur får man veta vad som skett och var? Larm till omkringboende? Övas brandsläckning, räddning vid ev kem-utsläpp? Illasinnade angrepp? Vet all personal hur man larmar, räddar andra, skyddar sig själv? Troligen har ni tänkt på allt detta, men en undran. Bör ju redovisas i en sammanställning av verksamheten och dess delar. Vad sker om två lastbilar med varsina mkt reaktiva kemikalier krockar inne på området? Har man spärr så att sådant inte kan inträffa? Borde annars finnas. Eftersom mycket är Seveso-klassad verksamhet har ni säkert åtgärder för detta. Men all verksamhet är inte det.

6) Övrigt: Eftersom Kemira kemi AB vid samrådet meddelat att man avser att följa Helsingborgs stad Livskvalitetsprogram, innebär detta exempelvis att – för alla verksamheter inom området:

– Fasa ut fossila bränslen ur verksamheterna och ständigt minska sin användning av energi och påverkan på klimatet ur ett livscykelperspektiv och verka för att den globala uppvärmningen kan stanna vid 1.5 graders målet.

– Skapa hållbara och slutna kretslopp för jordbruk, energi, vatten, avlopp och avfall, med etablerade beteenden som förebygger spill och uppkomsten av avfall.

– Främja pålitliga system för hållbara transporter och samdistribution av varor i och kring staden. – Köpa och upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling och systematiskt följa upp de kraven.

– Främja och bidra till förekomsten av lösningar för delat ägande och gemensamanvändning av varor och tjänster.

– Förebygga och hantera föroreningar i mark, luft och vatten och andra faktorer, som kan påverka människors hälsa och miljön negativt.

– Vid uthyrning av lokaler framhålla de regler för hela området, som gäller enligt Helsingborgs stads Livskvalitetsprogram. Regler för transportertill och från området samt inom området, vattenförbrukning, energiförbrukning, avfall, mm. Sammanfattning –

– Vi ser fram emot svar på frågor, – – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintllga verksamheter inom IPOS och Kemira med åtgärder och bedömning av risk och säkerhet – – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira beräknad på ”worst case” och ”risken för olycka” som en kombination av alla inblandade verksamheter inom området – – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira med hänsyn till hälsoperspektiv för omkringboende och de som arbetar inne på området.

Helsingborg 2019-01-10

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Karin Nilsson Jungermann, Frillestadsvägen 89, 25353 Påarp Tel 0705346556 mail kn_jungermann@yahoo.se

Sändes till Alvin Paul, Kemira Kemi AB alvin.paul@kemira.se Linda Rosqvist, WSP Sverige AB linda.rosqvist@wsp.com

Synpunkter ang miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur för Kemira Kemi AB

Kommentera

Från Naturskyddsföreningen i Helsingborg genom Karin Nilsson Jungermann.

Naturskyddsföreningen är en politiskt oberoende ideell riksförening.Vår förening är en av många lokalavdelningar.

 

Risk-och konsekvensanalys:

Kemira Kemi AB beviljades tillstånd 1979 för alla verksamheter enligt då gällande Miljöskyddslag. Enskilda verksamheter inom IPOS har efterhand prövats och fått egna tillstånd enlig uppdaterade Miljölagar. För stödverksamheterna inom IPOS som hamnen, energicentralen, deponier, mmm gäller fortfarande 1979 års tillstånd. En samlad bedömning av dessa samt av övriga fabriker inom Kemira /IPOS behövs, med utgångspunkt från 1979 som noll-läge.

  • Vatten – utsläpp

 

En samlad bedömning av utsläpp från alla på området befintliga verksamheter, vare sig de har egna tillstånd eller samlat, till vatten – till Öresund från hamnen, –  från flera  ställen som avrinning från asfaltytor/vägar, mm.

Utanför hamnen vid Grollegrund, Disken och Knähaken (naturreservat) och inne i hamnen finns ålgräsängar och blåmusselbankar, som är betydelsefulla för det marina livet. Hur mår fiskar i området? Hur på verkas badlivet söder om hamnen? Hur påverkas bottensediment? Finns här rester av giftiga kemikalier som kan påverka växt- och djurliv?

När kollades vattnet/bottensediment med avseende på allt detta?  Resultat?

Utsläpp från respektive fabrik, deponi, m fl, är också av intresse för att lokalisera speciellt allvarliga/ giftiga utsläpp.

Nolläge borde vara innan Kemira flyttades hit, dvs opåverkat vatten, utan fabriksutsläpp.

Hur har man garderat sig mot havshöjning?  Hur stor är höjningen jämfört med 1979?  Ett blåsigare klimat med kraftigare stormar, som kastar upp vatten på hamnområdet. Byggnation överlag läggs idag på mer än 3 m över nuvarande havsnivå –  vilka planer för hamnen och hela Kemira Kemi och IPOS – området har man?

 

  • Vatten – förbrukning

 

En stor del vattenledningsvatten = dricksvattenkvalitet (motsvarande 140 liter per anställd och dygn) förbrukas vid de olika fabrikerna till kylning. Om det blir stopp i vattenförsörjningen – vilken reservplan har man?  Stora ”förrådscylindrar” av vatten? Eller tar man in havsvatten? Är omkopplingen möjlig momentant, så att inte kylningen bryts? Tas havsvatten inne i hamnen eller utanför?

Likaså det avjoniserade vatten som i specialfall används för kylning – reserv??

Mycket vatten går säkert åt att hålla vägar/ytor rena inne på området – går detta vatten rakt ut i hamnen eller via reningsanläggning? Om detta vatten innehåller spill av kemikalier, borde det gå via rening.

  • Energi, transporter, buller, luftMaterial av olika slag till de olika fabrikerna transporteras huvudsakligen per lastbil/långtradare. Transporterna har ökat och planeras att öka, liksom även antal båtanlöp. – Har man undersökt möjlighet till omlastning innanför grindarna till eltransporter?Last går genom bebyggt område nära Kemira med ökande koldioxidutsläpp och avgaser. Bullernivån ökar med tyngre och längre fraktbilar. Likaså däcksslitage och vägslitage och dithörande partiklar. Finns mätningar och åtgärdsplaner? Endast bilar med släp räknas, varför? De utan släp bullrar, ger ut avgaser, sliter på vägar, osv. Skall också räknas in – men man kan redivisa separat och samlat för bättre koll.Vi utgår från att i Öresund godkända bränslen för fartyg används. Hur är mätvärden avgaser, koldioxid, kväveoxider, buller jämfört med 1979 ??Samlade buller- och utsläppsbidrag från hela området, samlade transporter in och ut från hela området – även båtledes – efterlyses.Övergå till mindre miljöskadliga bränslen? 

 

    1. Kemira bör ställa som krav på transportörer att de övergår till fossilbränslefria transporter år 2020.
    2. Kan de som bullrar mest, åtgärda detta? Släpper ut mest avgaser?
    3. Hur planerar man minska dessa från dagens till lägre, mer miljö-och klimatanpassade värden? Detta gäller även för att få minskad påverkan på människors hälsa.
    4. Men även här kan mer miljövänliga alternativ övervägas.
    5. Anlöp till hamnen planeras också att öka. Mycket av fartygsanlöpen gäller ej material till Kemira – (15-20%)- utan det är på ”genomfart”. Har man tillstånd till detta? Även dessa genererar buller, avgasutsläpp och speciellt då dygnet-om anlöp planeras.
    6. Frakt av råmaterial via järnväg till resp fabrik (och även från Kemira-området av färdiga produkter) ?
    7. En del energi produceras med naturgas. Förbrukningen har ökat, vilket ger ökade utsläpp av koldioxid. Hur transporteras naturgasen till Kemira-området? Var kommer den ifrån? Ledning från …, lastbilstransport?
  • Deponier Planeras gamla deponier få påökning? Vilka? Deponi efter vad? Och påökning med vad? Nya – bör grundas på typ av avfall, så att avfallet kan utnyttjas.

 

  1. Ordentliga höga avspärrningar ska finnas – betongbunkrar, t ex. Och att man har koll på vad som kan hända om havsvattnet stiger oväntat mycket.
  2. Innehåller deponierna ämnen som kan vara eftertraktansvärda – löna sig att ta vara på för framtida bruk? Antar att de då måste få tillstånd som verksamhet.
  3. De gamla ligger där de ligger. Har man koll på ev läckage? Jämförelseår 1979 alt när de/den lades upp. Koll att de inte berörs av havshöjning. I så fall – vad göra då?? Och vad släpper de i så fall ut i Öresund??
  • Ev flytt av deponier: NSR tog förr emot järnoxidavfall på en speciell tipp – där man nu, efter täckning, ska placera solceller.
  • Kan man tänka sig fortsatt samarbete med NSR, så att gamla deponier flyttas dit och att även det som skulle till ev nya deponier? Så slapp man alldeles risk för havshöjning och att havet drabbas av deponiers kemikalier. Pågår sådana samtal med NSR ?? 
  • Säkerhet,SabotageVad händer om personal i vaktkur angrips med aggressiv kemikalie, skjuts ned – eller skadas på annat sätt? Är de flera i vakten? Går automatiskt larm? Hur lätt är det för utomstående illasinnade att få reda på hur vaktrutiner sköts?Hur får man veta vad som skett och var? Larm till omkringboende?Vet all personal hur man larmar, räddar andra, skyddar sig själv?Vad sker om två lastbilar med varsina mkt reaktiva kemikalier krockar inne på området? Har man spärr så att sådant inte kan inträffa? Borde annars finnas. 

 

    1. Eftersom mycket är Seveso-klassad verksamhet har ni säkert åtgärder för detta. Men all verksamhet är inte det.
    2. Troligen har ni tänkt på allt detta, men en undran. Bör ju redovisas i en sammanställning av verksamheten och dess delar.
    3. Övas brandsläckning, räddning vid ev kem-utsläpp? Illasinnade angrepp?
    4. Om eldsvåda utbryter vid någon fabrik – vilka åtgärder sker omedelbart per automatik? Hur skyddas/räddas de som arbetar inne på fabrik? Utanför fabrik? I personalrum? På kontoret? Går larmet dit också?
    5. Risk för intrång, sabotage måste ingå i en samlad bedömning. Vilken/vilka fabriker har de mest åtråvärda/stöldbegärliga kemikalierna? Finns det möjlighet för utomstående att ta sig in på området, in till dessa lager ?? Vilka åtgärder finns? Vakt vid grind/infart – ja – men sönderklippta stängsel och intrång den vägen?? Går larm om så sker?
  • Övrigt:

 

  1. Eftersom Kemira kemi AB vid samrådet meddelat att man avser att följa Helsingborgs stad Livskvalitetsprogram, innebär detta exempelvis att – för alla verksamheter inom området:
  • Fasa ut fossila bränslen ur verksamheterna och ständigt minska sin användning av energi och påverkan på klimatet ur ett livscykelperspektiv och verka för att den globala uppvärmningen kan stanna vid 1.5 graders målet.
  • Skapa hållbara och slutna kretslopp för jordbruk, energi, vatten, avlopp och avfall, med etablerade beteenden som förebygger spill och uppkomsten av avfall.
  • Främja pålitliga system för hållbara transporter och samdistribution av varor i och kring staden.
  • Köpa och upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling och systematiskt följa upp de kraven.
  • Främja och bidra till förekomsten av lösningar för delat ägande och gemensamanvändning av varor och tjänster.
  • Förebygga och hantera föroreningar i mark, luft och vatten och andra faktorer, som kan påverka människors hälsa och miljön negativt.
  • Vid uthyrning av lokaler framhålla de regler för hela området, som gäller enligt Helsingborgs stads Livskvalitetsprogram. Regler för transportertill och från området samt inom området, vattenförbrukning, energiförbrukning, avfall, mm.Sammanfattning
  • – Vi ser fram emot svar på frågor,
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintllga verksamheter inom IPOS och Kemira med åtgärder och bedömning av risk och säkerhet
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira beräknad på ”worst case” och ”risken för olycka” som en kombination av alla inblandade verksamheter inom området
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira med hänsyn till hälsoperspektiv för omkringboende och de som arbetar inne på området.

Helsingborg 2019-01-10
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Karin Nilsson Jungermann,
Frillestadsvägen 89, 25353 Påarp
Tel 0705346556 mail kn_jungermann@yahoo.se

Sändes till

Alvin Paul, Kemira Kemi AB               alvin.paul@kemira.se
Linda Rosqvist, WSP Sverige AB       linda.rosqvist@wsp.com 

Miljövänliga veckan 2018 – Tema ”Fixa grejen!”

Kommentera

Fixa grejen – ta vara på det du har. Vår konsumtion av nya prylar är ohållbar. I Sverige förbrukar vi som om vi har 4 jordklot att ta av. Och all produktion släpper ut koldioxid, förorenat vatten och förorenande avfall. Målet är att fler ska börja ta hand om sina saker och kläder så att de håller längre. Att vårda, laga och ändra, återanvända och återvinna.

Även om det blivit ”inne” att handla second hand och på klädbytesdagar, slängs fortfarande nästan 8 kg kläder per person i soporna varje år, varav 6 av 10 plagg vid koll var hela och kunde använts av någon annan. Både hela och trasiga plagg kan lämnas till återvinning eller materialåtervinning. Röda korset m fl tar emot textil, lappar och lagar eller gör nya produkter. Repamera AB lagar dina plagg till fastställda priser, och inom 14 dagar har du ditt älskade plagg tillbaka – fixat och helt! Lokala tygaffärer reparerar ofta, likaså lokala skomakare, som förutom att fixa dina skor även kan sy blixtlås i stövlar och väskor. Mobiler byts alltför ofta – ett batteribyte hjälper när de blir långsamma. Tillverkning av en ny mobil lämnar en avfallshög på 86 kg efter sig!  I de gruvor där metaller till mobiler, datorer m fl apparater bryts, är arbetsförhållandena riskfyllda, och ofta kränks mänskliga rättigheter.

I Sverige köps nya möbler i en oanad takt! Byt klädsel, måla om, köp begagnat om du måste. Se dock upp med gamla plastleksaker, äldre frysar och kylar, halogenarmatur och tjock-TV.

På ”fixagrejen.nu” hittar du fler tips.

Ett REP-avdrag (motsvarar ett utökat RUT) gäller arbetskostnad för reparation av spis, tvättmaskin, frys mm.  Fråga där du köpt varan!

På Helsingborg stads hemsida finns Schyssta kartan – butiker och restauranger som säljer miljömärkta produkter och som lagar – ex skomakare och cykelreparatörer.

Naturskyddsföreningens årsbok Ägodela och nya årsboken Ett hållbart liv – 365 tips – ger många bra idéer.

Kontakt i Helsingborg: Karin Nilsson Jungermann 0705 346 556 Naturskyddsföreningen i Helsingborg och Linnea Folkesson, Miljöbyrån, Helsingborgs stad.

Utflykt till Utvälinge och Farhult 8 september 2018

Kommentera

Vi var ca 20 personer som vek lördagsförmiddagen åt naturupplevelser vid Skäldervikens strand. Vädret lite blåsigt men ändå inte kallt. Solen visade sig lite då och då och gav lite värme.

Väl framkomna i Utvälinge vändes alla medhavda kikare snabbt ut mot havet. Inte minst var det de höstflyttande fåglarna som drog till sig uppmärksamhet. Jodå, det var gott om fåglar. Mängder med grågäss, också många vitkindade gäss, en hel del vadarfåglar och ännu fler måsfåglar av olika arter (artlista längre ner).

Flera arter man brukar se så här års längs Skäldervikens långgrunda stränder saknades dock. För andra året i rad ser undertecknad inte en enda kustsnäppa, inte en enda kustpipare och inte heller myrspov, småsnäppa eller spovsnäppa. Arter som vid samma årstid tidigare år (före 2017) varit så gott som säkra observationer på samma lokaler. Några trevliga observationer i Utvälinge blev ändå en havsörn, en fiskgjuse som flög över ett par gånger bla. med fångad fisk, brushaneflock, flera gluttsnäppor, en drillsnäppa, många storspovar och en liten flock kärrsnäppor.

Bland annat för att kanske få syn på en kungsfiskare, en art som finns i området gick vi ut på bryggan till Sandön där man har god utsikt åt flera håll. Någon kungsfiskare blev det dock inte denna gång utan vi drog vidare till Häljaröds hamn där vi avnjöt vår fika. Sedan bar det iväg till Farhults strandbad.

I viken mellan Jonstorp och Farhult fanns fantastiskt mycket grågäss (troligen flera hundra) och också rätt mycket vitkindade gäss. Här har bla undertecknad för några dagar sedan iakttagit ett par ägretthägrar. Några sådana fick vi emellertid ej syn på. Istället sågs bla gråhäger, gräsänder, st. strandpipare, storspovar, tofsvipor, gråtrutar, gluttsnäppor, skrattmåsar, fiskgjuse igen med byte och storskarvar. Under återtåget över strandynerna fick vi tillfälle att studera växten åkermolke och Jan-Erik Hederås passade på att förklara skillnaden mellan vanlig ögontröst och grå ögontröst som vi också fann. En tornfalk ryttlade i närheten under tiden.Vi kände oss rätt nöjda med vår utflykt när vi sedan skildes åt.

Nedan följer en mer komplett artlista för de fåglar vi såg:

art antal art antal art antal art antal
Havsörn 1 Ejder 1 Sädesärla några Tornfalk 1
Fiskgjuse 1 till 2 Småskrake 1 Grönfink några Havstrut 1
Bivråk 1 St. strandpipare några Stare många
Gråhäger några Tofsvipa stort antal Pilfink Flera tiotal
Storskarv flera Drillsnäppa 1 Ringduva många
Grågås hundratals Rödbena enstaka Kaja flera
Vitkindad gås många Storspov många Kråka några
Gräsand några Brushane några Ladusvala några
Kricka flera Kärrsnäppa drygt 10 Skrattmås många
Bläsand några Gluttsnäppa flera Gråtrut flera

Text: Sven Gustavi