Nyheter 2020-03-23

Kära medlemmar och övriga naturvänner,

Vitsipporna lyser upp Pålsjö skog, tussilagon tänder sina solar i dikesrenarna och blåmesarna är i full färd att bygga bo – för växter och djur är det vanliga vårsysslor som gäller, om än tidigare än vanligt.

För oss människor har tillvaron däremot blivit totalt omkullkastad av Coronaviruset. Förutom att gränserna stängs, allt flera européer har utegångsförbud, folk förlorar sina jobb och aktiekurserna störtdyker, så har vi i Naturskyddsföreningen ställt in alla evenemang, inklusive krestsstämman, framöver. Coronaviruset påverkar allt och alla i stort och smått.

Det är en tid av oro och rädsla – men för att ändå tända lite hopp i denna svåra tid så vill vi påminna om en annan effekt av coronaviruset: de giftiga moln av kvävedioxid som så länge legat över norra Italien, över Kinas industriområden och säkert många andra ställen också, har plötsligt tunnats ut. När flygplanen står kvar på marken och fabriken slutat hålla igång vår överkonsumtion, ja då ser vi effekten i form av renare atmosfär direkt! Gå in på den här länken och titta själv!

(mer …)

Håll utkik efter ekologisk blomsterlök!

Snart är det dags att plantera de blomsterlökar och -knölar som ska blomma på sensommaren. Håll utkik efter ekologiskt certifierad blomsterlök! Många blomsterlökar – de flesta – är behandlade med kemiska bekämpningsmedel för att motstå svamp- och insektsangrepp. Men allt fler ekologiska alternativ kommer på marknaden, här sker en positiv utveckling!

Läs mer på bloggen ”Din odlarvän” från Nelsons, artikeln ”Så odlas ekologisk blomsterlök”. Där hittar man fem ekologiska dahlior – varav tre är matnyttiga för pollinerarna, däribland halskråsdahlian ”Hartenaas”.

Ekologiska fröer

Behövs ekologiska fröer? Ja! Fröer man köper kan annars vara ”betade”, vilket betyder att de är behandlade med kemiska bekämpningsmedel. På vilket sätt det påverkar mikroorganismer och annat liv i jorden, och i vilken mån kemikalierna går ut i blommor och grönsaker och därmed skadar pollinerande insekter finns det inte mycket forskning om. Men allt fler inser vikten av att våra odlingar är ekologiska redan från start!

Glädjande nog hittar vi också ett allt större utbud av ekologiska fröer i 2020 års frökataloger på nätet.

Lindbloms frö har alltid haft en pålitlig inriktning på ekologiska fröer, så även Impecta och Rara växterNelson Garden har i år en kollektion som omfattar grönsaker och örter, märkt ”Organic”. Frökungen och Odla.nu har också ett utbud.

Massor av möjligheter att odla ekologiskt redan från start, alltså!

Ekologiska bidragarblommor från Lindbloms frö.

Yttrande om Översiktsplan 2021

Inte så mycket, inte så fort! Naturskyddsföreningen i Helsingborg ifrågasätter Översiktsplan 2021:s målsättning att öka folkmängden till 200.000 och ett alltför accelererat bostadsbyggande. ”Det finns inga godtagbara skäl för att bygga på högklassig åkerjord. Och en förtätning som innebär att man offrar grönområden är inte en bra förtätning.”  Naturskyddsföreningen efterlyser i stället en satsning på hållbart byggande och innovativa ekobyar. (mer …)

Ordföranden skriver 2020-02-06

God fortsättning bästa medlem!

Efter en ovanligt mild vinter så här långt följer kanske snart en vår? Vår förhoppning är att du i vårt nya program hittar något du finner intressant och kan delta i. Som tidigare erbjuder vi gott om utflykter med kunniga guider till intressanta naturområden. Vi fortsätter vårt samarbete med Stadsbyggnadsförvaltningen, Naturskyddsföreningen i Kullabygden samt Kullabygdens Ornitologiska Förening, vilka står som arrangörer eller medarrangörer för några av utflykterna. Vilka det gäller anges i vårt program.

En stor och ökande del av vår verksamhet ägnas åt hållbar livsstil. Vi ser allt tydligare tecken på en global klimatförändring, som behöver motarbetas, eftersom den allvarligt skadar viktiga ekosystem som måste fungera om människan ska kunna existera tillsammans med ett stort antal andra arter. Tyvärr finns det inte så mycket glädjande nyheter att rapportera om efter den senaste av FN organiserade klimatkonferensen i Madrid. Trots att mängder av forskare nu drar samma slutsatser om en pågående klimatförändring, vägrar flera av världens ledare att lyssna till deras varningar.

Större förhoppningar får vi då knyta till vår egen Greta Thunbergs initiativ, som lockat med många ungdomar världen runt till aktioner för miljön. Detta initiativ fortsätter nu under namnet ”Fridays for future”, eftersom det tog sin början som en skolstrejk och demonstration en fredag. Vår förening har redan vid flera tillfällen deltagit i den här verksamheten och tänker fortsätta med det. Vi vill väcka och vinna personer i nyckelpositioner för vår sak. Vi vill också poängtera att enskilda personers insatser är mycket viktiga.

Sven Gustavi / ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg

 

Ta ansvar för klimatet: rösta nej till försäljning av Öresundskraft den 12 januari!

Ingen behöver längre tvivla på att klimatförändringarna utgör ett hot mot livet på jorden. Skogsbränder, torka, uteblivna skördar, översvämningar – den rubbade balansen är redan ett faktum över hela världen, även i Sverige.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg anser att det är ett stort och allvarligt misstag att i detta läge vilja sälja ut det viktigaste redskap vi har för att kunna minska klimatutsläppen: Öresundskraft.

Öresundskraft ägs idag av staden – av oss alla. Företaget bedriver ett miljöarbete som sedan länge ger mätbara, konkreta resultat för en förbättrad miljö. Genom att ta vara på spillvärme från Kemira, genom att finna nya energilösningar för enskilda bostadsområden, genom att öka andelen sol- och vindkraft, genom att försörja färjorna Aurora och Tycho Brahe med el i stället för dieselolja, med mera, med mera, så flyttar man hela tiden fram positionerna mot målet: Minskad användning av fossila bränslen.

Ja, överst på Öresundskrafts energistrategi står detta: ”Minska den slutgiltiga energianvändningen.” Jämför med Systembolaget som, tack vare att det ägs av staten, kan väga in samhällsnyttan och därför inte manar oss att dricka så mycket alkohol som möjligt för att bolaget ska tjäna mera pengar.

I den mycket begränsade information om den planerade affären vi fått ta del av, har det nu framkommit att det är ett pensionsförvaltande företag som är ”superintresserade av hållbarhetsverksamheter” som lagt ett bud som är dubbelt så högt som Peter Danielsson vågat drömma om. Detta är avsett att inge förtroende, men gör det knappast. Ett pensionsförvaltande företags absolut främsta uppgift måste ju vara att se till att man tjänar så mycket pengar som möjligt för att säkra pensionerna. Att minska energianvändningen kan inte vara prioriterat, lika lite som att hålla avgifterna på låg nivå.

Dessutom är det ju så, som många påtalat, att det står de nya ägarna fritt att sälja Öresundskraft vidare, om det visar sig vara mindre lönsamt än man hoppats på. Det finns inga garantier för att näste köpare är ”superintresserad av hållbarhetsverksamheter”.

Vi vill uppmana alla röstberättigade helsingborgare att lämna sin röst för att Öresundskraft förblir i kommunal ägo vid folkomröstningen den 12 januari. Gör det gärna för att slippa dyrare energiräkningar, men viktigast för oss alla är ändå att vår energiproduktion sker med ansvar för klimatet och framtiden.

För Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Sven Gustavi, ordförande

Christel Kvant, vice ordförande

Miljövänliga veckan, 30 september – 6 oktober (vecka 40) 2019

Med årets kampanj: Fixa grejen – dela mera vill vi påverka människor att konsumera mindre nytt. Att få fler att vårda och börja laga saker, möbler och kläder så att de håller längre. Vi vill också inspirera till att hyra, låna, byta och att förlänga livet på saker. På kampanjsajten  www.fixagrejen.nu  finns många praktiska fixartips. Blir du medlem under kampanjen får du boken Ägodela!

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har Klädbytesdag lördag 5 oktober i Hörsalen, Helsingborgs Stadsbibliotek (för tider se under fliken Program). Utställning finns utanför salen.

Kontakt: Karin Nilsson Jungermann kn_jungermann@yahoo.se

Utflykt med Sabella i Helsingborg lördagen 28 september 2019

Se bilder och läs texten i sin helhet här. 

I det längsta hotade vädret att sätta stopp för Naturskyddsföreningens planerade utfärd med miljöforskningsfartyget Sabella i Helsingborg. Bara en knapp timme innan fartygets avgång piskade ett intensivt regn stadens gator. Men vädergudarna förbarmade sig till slut och fartyget kunde lägga ut i ett riktigt behagligt höstväder med chans på en frambrytande sol. För bland himlens skyar kunde också blåa fläckar urskiljas. Och hör den gamla sjömansdivisen: Kan man en blå fläck stor som en sjömansbyxa på himlen skönja då stundar vackert väder! Det stämmer kanske inte alltid men det gjorde det denna gången.

Med på fartyget följde 15 vetgiriga passagerare ivriga att få se lite av det djurliv man kan finna på Öresunds botten. Till vår hjälp hade vi den kunniga marinbiologen Isak Rasmusson som med inlevelse berättade om och demonstrerade de djur vi fick upp med vår lilla bottenhuggare. Endast två små bottenhugg, ett på mjuk botten och ett på hårdare botten gjordes för att skada bottenlivet så lite som möjligt. Trots detta kan man få en god uppfattning av djurlivet på botten menade Isak. Båda provtagningarna skedde på ca 28 m djup. På det djupet råder marina förhållanden med salthalt klart högre än ytvattnet som når ner till ca 15 m djup. Mellan det salta bottenvattnet och det mindre salta ytvattnet finns ett språngskikt, en sk haloklin, vid vilket en skarp gräns mellan tungt sathaltigt vatten från Kattegatt i norr och mindre salthaltigt lättare vatten från Östersjön söderut går. Att salthalten är högre i bottenvattnet gör att bottenfaunan blir mer lik den som återfinns längre upp på västkusten och i Atlanten.

Av de två provtagningarna var det den från den hårdare botten med starkare strömmande vatten som gav mest djur både vad gäller individrikedom och i deversitet (antal arter ). Det kan förklaras av att strömmande vatten för med sig mer plankton som ger mer mat åt planktonätande smådjur som i sin tur blir mat åt flera arter större rovdjur. Den hårda bottnen är också mycket lättare att förflytta sig på. Över de mjuka bottnarna är strömmarna i regel svagare.Detta ger sämre tillgång till plankton och färre planktonätande rovdjur. Mindre partiklar sedimenterar lätt. Bla. har mängder med gipspartiklar kunnat avsätta sig från tidigare utsläpp från industrier längs kusten. I dessa gipsutsläpp fanns också en hel del giftiga tungmetaller. I stor utsträckning har nog dessa begravts och rör sig inte i miljön. I vilken utsträckning de ännu idag kan utgöra ett mijöproblem är dock svårt att veta.

Några havsborstmaskar följde i alla fall med bottenhuggaren upp från den mjuka bottnen (se sammanställning ).Även i detta bottenslam finns på någon decimeters djup ett gränsskikt. Denna gång mellan ljusare mer syrerikt material och ett djupare liggande syrefattigt, illaluktande
och giftigt dito. Detta är också en anledning till att djurlivet är fattigare. Med upp från mjukbottnen kom också en representant för de i haven fåtaligt förekommande högre växterna nämligen bandtång eller ålgräs, en äkta angiosperm (gömfröig växt ). Riklig tillgång på bandtång tyder på ett friskare hav och är positivt för fiskars reproduktion.

På den hårda bottnen hittade vi som sagt fler djur. Många riktigt spektakulära. Några exempel : eremitkräftor, (kräftdjur som med bakroppen transporterar ett eget skyddsrum bestående av ett övergivet snäckskal. Vanlig Sjöstjärna med fem armar färdiga att grabba tag i skalen på en mussla och efter en stunds dragkamp bryta upp skalhalvorna och sedan slurpa i sig innandömet som lösts upp mha matsmältningsvätska. En mussla nämligen kammusslan (pilgrimsmussla på restaurangspråk ) har lärt sig att undkomma sjöstjärnans angrepp, Den känner på lukten när en sjöstjärna närmar sig och kan simmande undkomma. Islandsmusslan Djuret som kan bli närmare 500 år gammalt (minst )

 

Detta är bara ett axplock av intressanta djur som vi hittade. I sammanställningen kan du hitta de flesta övriga fynden från vår utfärd. Efter en fikapaus under hemfärden i fortsatt bra väder skildses vi riktigt nöjda med dagens upplevelser.Vår duktiga marinbiolog och vår skeppare fick som avslutning en välförtjänt applåd.

Uppfiskade djur dumpades tillbaka i havet och fick chansen till fortsatt gott liv.

Arter på mjuk botten :
Havsborstmaskar
sandmask (Arenicola marina )
Sabella pavonina (Har en vacker plym för planktoninsamling. Har gett fartygets namn )
rovborstnask (Nereis diversicolor )
Musslor (Bivalvia )
nötmussla (Nucula nucleus )
sandmussla (Mya arenaria )
Arter på hård botten:
Havsborstmaskar
Pomatoceres triqueter (bygger vindlande och skyddande kalkrör på mussel- eller snäckskal.)
Musslor
hästmussla (Modiolus modiolus )
islandsmussla
Artförteckning hård botten forts
kammussla (Pecten opercularis )
Snäckor
valthornssnäcka (Buccinum undatum)
nätsnäcka (Nassaria reticulatis)
Sjöborrar
hjärtsjöborre (Echinocardium cordatum )
tångborre ( Psammechinus miliaris )
Sjöstjärnor
Vanlig sjöstjärna (Asterias rubens )
Ormstjärnor
svart ormstjärna (Ophiocomina nigra )
gracil ormstj. (Ophiotrix fragilis )
kräftdjur
vanlig eremitkräfta (Eupagyrus bernhardi)
spindelkrabba (Macropodia longirostris )
maskeringskrabba (Hyas araneus )
Text och foton Sven Gustavi

Höstvandring vid Hittarp 8 september 2019

Ett 10-tal personer samlades vid parkeringen alldeles norr om Hittarps samhälle. Vädret var behagligt, vindarna var svaga, och vi vandrade först mot Hittarps rev, där havet var nästan spegelblankt. Bland gräsänder, gäss, måsar och trutar syntes krickor och storskarvar. Vidare observerades gråhäger, ejder, knipa, gluttsnäppa och rödbena.

Kustheden innanför revet är ganska degenererad, men på stora områden har vresros grävts bort, och i den blottlagda sanden fanns det gott om marviol, kärleksört, styvmorsviol och blåmunkar. Nere på stranden finns det ett brett bälte med tång och mellan detta och heden fanns en zon med högvuxen vegetation, där åkermolke och knölsyska var i full blom.

Efter några kikarstopp gick vi norrut in i Kulla Gunnarstorps naturreservat, där heden på stora områden är täckt av vresros, men mellan bestånden lyste det blått av blommande liten blåklocka. Bland tången nere vid stranden dominerade strandmålla, och på låga sanddyner innanför växte de sandbindande gräsen strandråg och sandrör ganska rikligt. I ett smalt bälte mellan tången och dynerna fanns det en hel del av den ganska sällsynta strandvialen.

Efter en fikapaus i kanten av tallskogen studerade vi stammar, barr och kottar för att förstå skillnaden mellan vanlig tall och svarttall. Av landbaserade fåglar noterade vi kråkfåglar, ringduvor, starar och sädesärlor samt gröngöling, pilfink och stenskvätta. En flock bivråker flög över oss.

Text: Jan-Erik Hederås (fågelobservationer Sven Gustavi).

Svamputflykt till Djurholmen 31 augusti 2019

Vi var runt tio svampvänner som vid 9-tiden träffades på Gruvtorget i Höganäs. När vi nådde Djurholmen på Hallandsåsen, där vi skulle plocka, hade morgondimman lättat och vädret var perfekt. Redan vid parkeringsplatsen kunde vi se att det fanns en hel del svamp, bl.a. hittade vi direkt två riktigt fina Karl Johan. Deltagarna delade upp sig i mindre grupper och fick två timmar på sig att plocka innan återsamlingen. Efter avslutad plockning och gemensamt intag av fika lades svampskörden upp på presenningar under skyltar med tillämpliga familjenamn. Det kunde snabbt konstateras att det främst fanns gott om olika slags flugsvampar, soppar och kremlor. Under Kerstin Perssons sakkunniga ledning sattes artnamn på de allra flesta svamparna.

Kerstin visar och berättar för deltagarna

Särskilt intresse ägnades åt farliga förväxlingssvampar, bl.a toppig giftspindling som t.ex. växer där trattkantarellen trivs. Trevligt var att den ovanliga fjällsoppen hittades i flera exemplar. Deltagarna fick också lära sig att känna igen kremlor och riskor och hur man kunde avgöra om en kremla var ätlig eller ej. Bland mer allmänt kända matsvampar som hittades kan nämnas gul kantarell och rödgul taggsvamp. Några små trattkantareller hade också hamnat i korgarna. När vi skiljdes var vi överens om att utflykten varit både trevlig och lärorik.

Text och foto: Tom Svensson