Vandring i Klöva hallar blev vandring längs Hallabäcken i Åvarp 12 maj 2018

Det sedan fler dagar soliga och varma vädret fortsatte också den 12 maj. Temperaturen låg på  drygt 20 grader och solen sken hela tiden över oss i det lilla sällskapet som valt att ägna dagen åt naturupplevelser vid Söderåsens fot. Efter att vi parkerat strax bakom gården Båv vandrade vi upp längs Hallabäckens norra sida vid foten av Söderåsen som ställvis demonstrerade sina dramatiskt branta klippstup. Den vackra lövskogen till trots gav fågelkören ett ganska klent intryck. Inte så att många arter man normalt kan se och framförallt höra om våren i en så fin lövskog var mycket färre men att antalet individer var det. Under hela vår ca 5 km långa vandring  hörde eller såg vi endast några få bofinkar, 2 till 3 lövsångare. Situationen likadan för många andra arter. Kan vi nu skåda konsekvenserna av den allvarliga svält många fåglar fick utså föregående vår då april och maj var väldigt kalla och många fågelungar svalt ihjäl pga. födobrist? Mycket sannolikt resonerade vi. Vid sidan av fåglarna uppmärksammade vi också många insekter. Många tycks ha fått en god start pga. av varmt och soligt väder. Detta gäller inte minst nagelspinnaren som vi såg flera av. Den är nog inte så ovanlig art som ofta trotts. Den flyger emellertid endast en mycket kort tid på våren när bokarna just slagit ut och den kräver klart solsken. Det är då hannarna man mest ser som under sin korta livstid endast har en sak i huvudet – att träffa en hona, som sitter någonstans och väntar på uppvaktning.
En rad dagfjärilsarter visade sig också: några kvickgräsfjärilar, ett par svingelfjärilar, kartfjärilens vårform (Araschnia levana).
Av humlor visade sig framförallt många mörka jordhumlor, någon hushumla, vidare en bålgeting, några getinglika vildbin, och av skalbaggar la vi märke till den snabbfotade lövträdslöparen (Rhagium mordax ), skogstordyvel och några kortvingar. Bland florans representanter arter uppmärksammade vi inte minst svartbräken. Så småningom blev vår färdväg stiglös och i riktigt sank mark nådde vi till slut en bro över Hallabäcken där vi passade på att fika. Vi nådde så småningom den sk. Bouvskogsvägen som vi följde tillbaks till utgångspunkten. Alla deltagare var mycket nöjda med utflykten, inte minst Sven-Åke Hanson som kommit över en hel del intressanta svampar som han tog hem för närmare studier.
Observerade arter:

Fåglar: Kungsfågel (någon hördes), forsärla (hördes troligen), sädesärla, talgoxe, blåmes, bofink,
svarthätta (några) , trädgårdssångare, koltrast (flera), taltrast, gärdsmyg (2 sjöng), korp (1 par),
större hackspett, rödhake, gök (1), glada (1 par), ormvråk , nötskrika, gransångare (2), skata,
kaja, kråka, ringduva, svartvit flugsnappare (2), lövsångare (2), gulsparv (några).
Insekter: skogstordyvel, parklöpare (1), lövträdslöpare, kartfjäril (1), kvickgräsfjäril (2),
svingelgräsfjäril (2), skogsvitvinge, nagelspinnare (flera hannar flög), mörk jordhumla,
(flera), hushumla, oid. kortvinge, flera getinglika vildbin och blomflugor.
Övriga djur: överkörd snok och tillika större salamander (på Bouvskogsvägen), ekorre.
Växter: svartbräken, ekbräken, strutbräken, buskstjärnblomma, smultron, åkerveronika, jordreva, vitsippa, svalört (överbl.), ek, hägg, al, avenbok, ask, bok, skogsbingel, liljekonvalj, körvel, hundkäx, kirskål, stinknäva, skogsnäva, hallon, gulplister och några arter till.

Text: Sven Gustavi

Låt kållandet bli en fjärilsfarm!

Om kålodlingen misslyckas den här sommaren, när det råder extremhetta och vattningsrestriktioner – förtvivla inte! Låt den anskrämliga brysselkålen – i det här fallet – stå, och var säker på att det uppskattas – av fjärilarna! I synnerhet kålfjäril och rovfjäril lägger sina ägg på kålplantorna, varpå larverna äter upp dem. Och det kan vi kanske unna dem, när det inte blir något av dem ändå?

Text och foto: Christel Kvant

Bin och humlor vill också äta giftfritt!

Efterfrågan på ekologisk frukt och grönsaker ökar – vi människor blir allt mera medvetna om hur viktigt det är att vi inte gör som Snövit och biter i förgiftade äpplen.

Men hur är det när det gäller blommor som vi planterar ut i trädgården? Pollen och nektar från blommorna är också mat – för bin, humlor, fjärilar med flera insekter. Många av dem har blivit utrotningshotade på grund av kemiska bekämpningsmedel, och det kan faktiskt vara så illa att vi själva bidrar till det genom att köpa hem och plantera blommor som är preparerade med giftiga kemikalier.

Vi ställde frågan till Mäster Grön: finns det ekologiska ”kollektioner” av blommande växter?

Och nej, riktigt där är vi inte än, även om vi kanske är på god väg.

Hjälp till att skynda på utvecklingen genom att fråga efter ekologiska blommor i butik och plantskolor!

 

Så här berättade Mäster Gröns presschef Patrik Vilsmyr om hur långt man har kommit när det gäller ekologiska blomplantor:

”Det finns ännu ej ekologiska kollektioner där odlaren har certifierat sin produktion enligt EU-ekologisk eller KRAV.

Vi har börjat med att implementera ekologiskt på de produkter som du odlar hemma för att äta själv, dvs Grönskaksplantor och kryddväxter.

För våra kunder inom offentlig miljö, dvs Kommuner, Kyrkogårdar med flera, odlar ett antal trädgårdsmästare enligt ekologiska metoder, dvs utan att ett certifieringsorgan står som garant.

Övriga trädgårdsmästare odlar enligt Svenskt Sigills certifiering. Här jobbar man målinriktat med att minimera insatserna av kemiskt växtskydd. Odlaren i dag nyttjar biologiskt växtskydd och moderna indikatorer vilket minimerar de kemiska insatserna till att bli undantag. Tillväxtreglering har man dessutom funnit mekaniska lösningar med ”dynamiska klimatstyrning” vilket gör att flertalet produkter blir estetiskt tilltalande utan kemiska insatser.

Det gläder oss att vi är på god väg…….

Hornbach plockar bort glyfosatet från hyllorna!

Nu slutar Hornbach att sälja växtskyddsprodukter med glyfosat i sina varuhus! Bekämpningsmedel med insekticider som klassas som skadliga för bin eller hör till gruppen neonikotinoider har även de tagits bort. Hit hör våra vanligaste kemiska bekämpningsmedel, bland annat Roundup.

Rosen 'Ghislaine de Féligonde' med ett bi

Rosen ’Ghislaine de Féligonde’ med ett bi

-Vi har följt diskussionen om glyfosat och biskydd både bland miljöskyddsorganisationer och privata aktörer. Efter en intensiv diskussion med vetenskapliga experter och forskare har vi därför beslutat att helt enkelt ändra vårt sortiment inför den här nya trädgårdssäsongen, säger Andreas Larsson, marknadschef på Hornbach i Sverige.

Mejeritomten Yttrande

Mars 2018 Yttrande över detaljplan avseende Mejeritomten

Till stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg

Yttrande över samrådshandling

Dnr 68/2017 avseende detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m.fl., Olympia. —————————————————————————————— Naturskyddsföreningen i Helsingborg har tagit del av samrådshandling avseende bebyggelse av den s.k. Mejeritomten på Olympia och vill anföra följande.

Planen avser att skapa en tät bebyggelse med cirka 760 nya bostäder, en f-9- skola för cirka 550 – 600 elever samt förskola för cirka 120 – 130 förskolebarn och därtill ett vårdboende samt eventuellt även ett parkeringshus. Planområdet omfattar cirka 98 000 kvadratmeter. Det utgörs idag främst av odlingslotter med inslag av gamla, etablerade träd och buskar. En del utgörs av gammal industrimark som idag är outnyttjad. Avsikten anges vara att skapa en tät och blandad stadsbebyggelse, inklusive skola och förskola, med starka gröna kvaliteter. Vi finner att den höga exploateringsgraden, där man bygger både högt och tätt, kommer i konflikt med ambitionen att tillhandahålla starka gröna kvaliteter. Detta är särskilt viktigt på just denna plats, då den gränsar till Fredriksdals friluftsmuseum och botaniska trädgård. I samrådshandlingen konstaterar man mycket riktigt att ”känsliga naturtyper på Fredriksdals muséer och trädgårdars marker kan komma att påverkas negativt på grund av ingrepp som trädfällning och schaktning i samband med anläggandet av gång – och cykelstråket”. Vi vill erinra om de unika och viktiga botaniska värden som finns inne i Fredriksdals botaniska trädgård. Under 80 år har man här med stor kunskap och målmedvetenhet strävat att insamla, odla och uppföröka vilda växter från Skånes en gång så rika flora. Många av dem är idag rödlistade – bortrationaliserade från ett högeffektiviserat jordbruk med användning av kemiska bekämpningsmedel. På Fredriksdal har man inte bara samlat växterna och ordnat dem systematiskt. (Ett arbete som för övrigt är fortgående.) Man har också anlagt de landskapstyper som växterna är naturligt anpassade till. Det finns ett 40-tal olika typer av sådana levande växtmiljöer, alltifrån alkärr, kalkfuktäng, bokskog till torräng och aspdunge, var och en med sina karaktäristiska markfloror. Detta är ett långsiktigt arbete som krävt och kräver mycket kunskap, tålamod och tid. Det är ömtåliga balanser som ska upprätthållas för att dessa miljöer ska fungera på ett sådant sätt att växterna kan fortsätta leva här. Detta för framtidens biologiska mångfald så viktiga arbete har gjort att Fredriksdal blivit en genbank för regionens vilda växter. Sedan 2012 samverkar man med Länsstyrelsen i Skåne, Lunds botaniska förening och Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för att skydda vår regions biologiska mångfald, och den botaniska trädgården är en bas för framtida spridning av idag hotade växter. Det går inte att övervärdera betydelsen av detta arbete. I dessa så omsorgsfullt konstruerade växtmiljöer har man också gett livsförutsättningar för insekter och fåglar som är beroende av dem. Så har exempelvis en stor mängd fåglar som normalt inte finns i stadsmiljöer hittat hit för att häcka, och man har kunnat räkna 24 olika arter av sländor. Salamandrar, grodor, fladdermöss, igelkottar och ekorrar har också funnit att det är gott att leva här. Det område som ovan beskrivits gränsar till exploateringsområdet. Det är allt detta som är hotat av den hårda exploatering som skissas i planen. Det handlar om vindskydd, om skugga, om skydd mot ljusföroreningar, om ändrade fuktförhållanden med angränsande hårdgjorda ytor, men det handlar också om förlusten av gröna korridorer. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att planens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Vi delar inte den uppfattningen. Tvärtom anser vi, med hänsyn till ovanstående, att det är av yttersta vikt att en miljökonsekvensbeskrivning genomförs – med särskild hänsyn tagen till hur de ömtåliga och ytterst värdefulla områdena i den angränsande botaniska trädgården påverkas. I planen har man skissat en sju meter bred skyddande grön barriär in emot Fredriksdal. Den skulle separera den botaniska trädgården från skolgården och hårdgjorda ytor för cyklar och belysning. Vi anser att det är alldeles för lite, och inte kan kompensera förlusten av det grönområde som idag finns på platsen. Sju meter är i själva verket bara en enkel trädrads bredd. Det idag befintliga koloniområdet beskrivs i planen som en ”barriär”, då det är delvis inhägnat. Vi vill gärna påpeka att för det vilda livet är det inte så. De gröna områden som omger Fredriksdals botaniska trädgård utgör tvärtom förbindande korridorer för såväl däggdjur som ekorrar, igelkottar och fladdermöss som groddjur – grodor och salamandrar, som för insekter och fåglar. I planen åberopas ”balanseringsprincipen” – ett medel att undvika och minimera intrång i naturmiljöer. ”När lokaliseringen är avgjord återstår att jämna ut intrånget i närområdet eller på annan plats”, hävdas det. Påverkan på de ekologiska värdena bedöms som stora och negativa, konstaterar man också men föreslår att som kompensation för bortfallet av biologisk mångfald i området ska pengar till åtgärder som kan främja den biologiska mångfalden inom planområdet och Vasatorpstråket tillföras. Vi ifrågasätter tillräckligheten i värdet av en sådan kompensation, och vill dessutom erinra om att den hotande förlusten av gröna korridorer i söder tvärtom mot att ha balanserats i stället har reducerats. Under de senaste 20 åren har bebyggelse (Naturglimten och Brytstugan) lämnat kvar enbart smala trädridåer, och en av dessa, längs Vasatorpsvägen, har så sent som i vinter tagits bort på en avsevärd sträcka. Ett litet stycke där då och här nu betyder att stråket fragmenteras. Som vi ser det är den enda kompensation som skulle göra rejäl skillnad om ekodukter byggs över motorvägen och särskilt Österleden med sin naturfientliga mittrefug. För att sammanfatta invändningarna mot planen från Naturskyddsföreningen i Helsingborg efterlyser vi alltså: · att det görs en miljökonsekvensbeskrivning, med särskild hänsyn tagen till påverkan på Fredriksdals botaniska trädgård. · att det utarbetas planer med lägre exploateringsgrad och större utrymme för grönområde – helst med delvis bevarade odlingslotter. · att den gröna barriären in emot Fredriksdals botaniska trädgård måste vara betydligt bredare än sju meter. För Naturskyddsföreningen i Helsingborg Christel Kvant, vice ordf. christel.kvant@telia.com

Fågelutflykt i Rååns dalgång 10 februari 2018

Temperaturen höll sig kring fryspunkten, och det blåste en måttlig sydostlig vind. 19 personer samlades vid Raus kyrka, for vidare till Görarps mölla och vandrade därifrån längs Råån mot Gantofta. I det kraftigt strömmande vattnet såg vi bara gräsänder, och runt omkring rörde sig koltrastar och blåmesar. Vid Bröddebacken syntes flockar av såväl stjärtmesar som gråsiskor och grönsiskor på jakt efter frön i trädtopparna. Under spaning över forsarna i ån fick några en skymt av en kungsfiskare. Nere i dalgången kändes inte så mycket av vinden, och vid Nymölle bröt solen igenom molnen för en kort stund, så det kändes rätt behagligt. En gärdsmyg hoppade omkring i åbrinken, medan en större hackspett hördes trumma på avstånd. Vi vände på gångbron över ån, men ingenstans under vandringen lyckades vi få syn på någon strömstare. Under fikapausen blev vi överflugna av en glada. På vandringen tillbaka observerades en grupp med blommande snödroppar intill ån.

  

Fullständig artlista: rödhake, koltrast, ringduva, kaja, blåmes, talgoxe, stjärtmes, nötväcka, trädkrypare, större hackspett, gröngöling, gråsiska, grönsiska, gärdsmyg, kungsfiskare, skata, glada, gräsand, stenknäck och björktrast.

Text: Jan-Erik Hederås, Sven Gustavi. Foto: Joachim Krumlinde, Jan-Erik Hederås.

Landborgsgaraget

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har överklagat rivningsbeslutet för Rosenträdgården, fattat i stadsbyggnadsnämnden i december 2017. Rivningen av parken är första steget i genomförandet av den sk Landborgskopplingen, ett parkeringsgarage för 600 bilar som är preliminärt budgeterat till 400 miljoner kronor. Naturskyddsföreningen har medverkat i namninsamlingen för att få till stånd en folkomröstning om parkeringsgaraget.

Insändare HD: Hög tid att sluta med att göra försök på människor

Djurförsök för att framställa hygienprodukter är numera förbjudna. Vi tycker att det är dags att sluta med försök på människor. Många tvålar, schampon, krämer, smink av olika slag, har ingredienser som kan ge kontaktallergi eller störa våra hormonsystem.

Hur kan man då veta om hygienprodukter och smink innehåller farliga ämnen? Det är svårt att förstå det finstilta i innehållsförteckningen – om du inte är kemist! Och tvärtemot vad många tror finns ingen myndighet som granskar hygienprodukter innan de börjar säljas. Kemikalieinspektion har fått ett uppdrag att under fyra år undersöka befintliga produkter.

Välj i första hand produkter märkta med Svanen eller Bra Miljöval, i andra hand ecocert, Cosmos Organic, Natrue eller EU-ecolabel. De finns i nästan alla dagligvarubutiker, även tvättmedel och diskmedel finns Svanen- eller Bra Miljöval-märkt.  Då får du produkter som är snälla mot din hud och mot naturen – allt hamnar ju i avloppsvattnet till slut! Du slipper högfluorerade ämnen som  PFAS (brandskum), hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Dofter du gillar, kanske din medpassagerare får andnöd av. Välj parfymfritt!  Bra produkter är speciellt viktigt för barnen och om du är gravid. Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida. Där hittar du också recept på gör-det-själv-produkter.

Karin Nilsson Jungermann
Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Stadsplan 2017

Kolonisterna får stöd av Naturskyddsföreningen. Läs hela vårt yttrande om Stadsplan 2017!

 

Helsingborg står inför en omfattande förtätning, föranledd av ökad efterfrågan på bostäder. Eftersom staden dessutom är omgiven av högklassig odlingsjord är det inte längre försvarbart att låta nya bostadsområden breda ut sig i stadens omgivningar. Alternativet blir att förtäta befintlig bebyggelse.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill framföra följande generella
synpunkter:
Framtida bostadsbyggande måste ske utan att befintliga grönområden offras. De ekosystemtjänster som våra grönområden utför kan inte överskattas.

Träd och annan grönska tar upp koldioxid från luften och avger syre och fukt. Grönskan fångar upp stoft från biltrafiken och andra föroreningskällor. Under sommaren kan träden med sina löv samla upp 30 – 40 procent av stoftet i stadsluften.

Träd suger upp vatten och motverkar erosion. Trädens rötter suger upp stora mängder vatten och förhindrar översvämningar och ger stabilitet i marken. Detta tillhör de ekosystemtjänster som kan översättas i intjänade pengar, eftersom översvämningar och markerosion är förenade med stora kostnader. Problem som vi kan räkna med ökar med klimatförändringarna. Forskare vid SLU har beräknat att träden i Malmö under ett år bidragit till att 172.500 kubikmeter vatten inte belastade dagvattensystemet. (Cecil Konijnendijk m.fl).

Träd har betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Det finns åtskillig forskning som visar på grönskans stora betydelse för både upplevd och faktisk hälsa. Barn som vistas i klassrum med gröna växter har mindre huvudvärk och magont; patienter som har utsikt mot träd från fönstret i sin sjuksal tillfrisknar snabbare; adrenalinhalt och blodtryck sjunker till hälsosamma nivåer när vi vistas i gröna miljöer, i synnerhet i lövskog. Gröna miljöer i bostadsområdena stimulerar också till utomhuslek, vilket har stor betydelse för barns utveckling.

Träd och gröna miljöer utgör förutsättningen för biologisk mångfald. För fåglar, insekter och mindre däggdjur som ekorrar, igelkottar, fladdermöss m.fl. är träden och buskagen en förutsättning för fortsatt liv. Bostadsområden med tillgång till träd och buskage inrymmer oftast ett rikt och varierat liv som har ett värde i sig förutom att det är en källa till glädje och kunskap för dem som bor där.

Träden ger skugga, vindskydd och lagrar koldioxid och är därmed det viktigaste vi har inför en klimatförändring som är en realitet.

Det finns alltså många mycket goda skäl för oss att vara rädda om de träd och gröna miljöer vi har och dessutom se till att skapa flera. Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill därför framhålla vikten av att dessa stora och viktiga värden bevaras och helst även utvecklas när nya bostäder planeras. Vi förordar därför att kommande förtätning sker på redan hårdgjorda ytor. Av samma skäl motsätter vi oss de förslag som innebär att koloniområden i Helsingborg ska rivas för att bebyggas med bostäder.

Förutom att koloniområdena har stor social betydelse spelar dessa uppvuxna, rika gamla trädgårdsmiljöer en stor roll för den biologiska mångfalden och är viktiga livsmiljöer för fåglar, vildbin, humlor och andra insekter.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg anser att förtätningen inte bör ske i en större omfattning än att dessa viktiga miljövärden kan bevaras. En så stor ökning av befolkningsmängden som planeras innebär också storapåfrestningar på ett redan otillräckligt avloppsnät. Helsingborg har redan allvarliga problem med havsmiljön, vilket bland annat innebär att badvattnet alltför ofta klassats som otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Resurser måste satsas på ombyggnad av avloppssystemet innan det utsätts för ännu större påfrestningar av ett ökat befolkningstryck.

I ett större perspektiv står vi inför klimatförändringar som ställer stora och nya krav på samhällsplaneringen. De innebär bland annat en kalkylerad höjning av havsnivån. Vi vill understryka vikten av att byggplanerna för framtiden utformas med förutseende inför dessa nya förutsättningar, vilket kräver samarbete med såväl klimatforskare som annan forskning gällande byggteknologi, energianvändning, trafiklösningar med mera.

Helsingborg den 19 september 2016
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Christel Kvant
Vice ordförande
Christel.kvant@telia.com

Miljövänliga veckan 2017 – kampanjen för miljöbra badrumsprodukter fortsätter

Utställning på Stadsbiblioteket av produkter under tiden 19 september till 26 september. Mycket fler produkter finns nu i de flesta livsmedelsbutiker och i en del specialbutiker. Även en del smink börjar finnas miljömärkt. FRÅGA efter miljömärkta produkter i butiken, hos frisören, när du köper smink!  Naturskyddsföreningen har mer info på hemsidan.

Håll utkik i höstprogrammet – en kväll alt lördag ordnar vi egen tillverkning av deodorant, lypsyl, kroppsscrub och torrschampo. Anmälan blir nödvändig.

I Lund anordnar Naturskyddsföreningen riks en upptaktsdag inför Handla Miljövänligt. Lördagen 19 augusti på Naturskyddsföreningens kansli, Nils Bjelkegatan 4B, Lund. 5 minuters promenad från Centralstationen.

Anmälan senast 16 augusti till k.bergendal@gmail.com – ange namn, tel, krets, kaffe eller te, ev matallergier. Gratis för NF-medlemmar, 100 kr för övriga intresserade. Program Lund 19 aug från kl 10–16. Liv Södahl från Rikskansliet medverkar med fakta och material inför kampanjen.