Stadsplan 2017

Kolonisterna får stöd av Naturskyddsföreningen. Läs hela vårt yttrande om Stadsplan 2017!

 

Helsingborg står inför en omfattande förtätning, föranledd av ökad efterfrågan på bostäder. Eftersom staden dessutom är omgiven av högklassig odlingsjord är det inte längre försvarbart att låta nya bostadsområden breda ut sig i stadens omgivningar. Alternativet blir att förtäta befintlig bebyggelse.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill framföra följande generella
synpunkter:
Framtida bostadsbyggande måste ske utan att befintliga grönområden offras. De ekosystemtjänster som våra grönområden utför kan inte överskattas.

Träd och annan grönska tar upp koldioxid från luften och avger syre och fukt. Grönskan fångar upp stoft från biltrafiken och andra föroreningskällor. Under sommaren kan träden med sina löv samla upp 30 – 40 procent av stoftet i stadsluften.

Träd suger upp vatten och motverkar erosion. Trädens rötter suger upp stora mängder vatten och förhindrar översvämningar och ger stabilitet i marken. Detta tillhör de ekosystemtjänster som kan översättas i intjänade pengar, eftersom översvämningar och markerosion är förenade med stora kostnader. Problem som vi kan räkna med ökar med klimatförändringarna. Forskare vid SLU har beräknat att träden i Malmö under ett år bidragit till att 172.500 kubikmeter vatten inte belastade dagvattensystemet. (Cecil Konijnendijk m.fl).

Träd har betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Det finns åtskillig forskning som visar på grönskans stora betydelse för både upplevd och faktisk hälsa. Barn som vistas i klassrum med gröna växter har mindre huvudvärk och magont; patienter som har utsikt mot träd från fönstret i sin sjuksal tillfrisknar snabbare; adrenalinhalt och blodtryck sjunker till hälsosamma nivåer när vi vistas i gröna miljöer, i synnerhet i lövskog. Gröna miljöer i bostadsområdena stimulerar också till utomhuslek, vilket har stor betydelse för barns utveckling.

Träd och gröna miljöer utgör förutsättningen för biologisk mångfald. För fåglar, insekter och mindre däggdjur som ekorrar, igelkottar, fladdermöss m.fl. är träden och buskagen en förutsättning för fortsatt liv. Bostadsområden med tillgång till träd och buskage inrymmer oftast ett rikt och varierat liv som har ett värde i sig förutom att det är en källa till glädje och kunskap för dem som bor där.

Träden ger skugga, vindskydd och lagrar koldioxid och är därmed det viktigaste vi har inför en klimatförändring som är en realitet.

Det finns alltså många mycket goda skäl för oss att vara rädda om de träd och gröna miljöer vi har och dessutom se till att skapa flera. Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill därför framhålla vikten av att dessa stora och viktiga värden bevaras och helst även utvecklas när nya bostäder planeras. Vi förordar därför att kommande förtätning sker på redan hårdgjorda ytor. Av samma skäl motsätter vi oss de förslag som innebär att koloniområden i Helsingborg ska rivas för att bebyggas med bostäder.

Förutom att koloniområdena har stor social betydelse spelar dessa uppvuxna, rika gamla trädgårdsmiljöer en stor roll för den biologiska mångfalden och är viktiga livsmiljöer för fåglar, vildbin, humlor och andra insekter.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg anser att förtätningen inte bör ske i en större omfattning än att dessa viktiga miljövärden kan bevaras. En så stor ökning av befolkningsmängden som planeras innebär också storapåfrestningar på ett redan otillräckligt avloppsnät. Helsingborg har redan allvarliga problem med havsmiljön, vilket bland annat innebär att badvattnet alltför ofta klassats som otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Resurser måste satsas på ombyggnad av avloppssystemet innan det utsätts för ännu större påfrestningar av ett ökat befolkningstryck.

I ett större perspektiv står vi inför klimatförändringar som ställer stora och nya krav på samhällsplaneringen. De innebär bland annat en kalkylerad höjning av havsnivån. Vi vill understryka vikten av att byggplanerna för framtiden utformas med förutseende inför dessa nya förutsättningar, vilket kräver samarbete med såväl klimatforskare som annan forskning gällande byggteknologi, energianvändning, trafiklösningar med mera.

Helsingborg den 19 september 2016
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Christel Kvant
Vice ordförande
Christel.kvant@telia.com

Miljövänliga veckan 2017 – kampanjen för miljöbra badrumsprodukter fortsätter

Utställning på Stadsbiblioteket av produkter under tiden 19 september till 26 september. Mycket fler produkter finns nu i de flesta livsmedelsbutiker och i en del specialbutiker. Även en del smink börjar finnas miljömärkt. FRÅGA efter miljömärkta produkter i butiken, hos frisören, när du köper smink!  Naturskyddsföreningen har mer info på hemsidan.

Håll utkik i höstprogrammet – en kväll alt lördag ordnar vi egen tillverkning av deodorant, lypsyl, kroppsscrub och torrschampo. Anmälan blir nödvändig.

I Lund anordnar Naturskyddsföreningen riks en upptaktsdag inför Handla Miljövänligt. Lördagen 19 augusti på Naturskyddsföreningens kansli, Nils Bjelkegatan 4B, Lund. 5 minuters promenad från Centralstationen.

Anmälan senast 16 augusti till k.bergendal@gmail.com – ange namn, tel, krets, kaffe eller te, ev matallergier. Gratis för NF-medlemmar, 100 kr för övriga intresserade. Program Lund 19 aug från kl 10–16. Liv Södahl från Rikskansliet medverkar med fakta och material inför kampanjen.

Floragruppen | 2017-08-17 Farhultsbaden

Ett tiotal deltagare dök upp när vi vid halv sju-tiden samlades vid Farhults kyrka. Regnet hängde i luften, så vi skyndade oss under Rithas och Leos säkra ledning ner till huvudattraktionen, klockgentianan. Den visade, trots en mulen himmel, upp sin fantastiska blåa färg. Alldeles invid gentianan växte en annan färgstark växt, klockljungen.

På vägen dit såg vi bl.a. höskallra, käringtand, grå ögontröst och den rara granspiran. Sven hade med sin tubkikare, och med hjälp av den kunde vi utförligt studera storspov och myrspov som stod ute i det långgrunda vattnet. Dominerande bland fåglarna var annars gäss, som fanns i stora flockar, främst vitkindad gås. En flock med flera hundra starar höll också till i den rikliga vegetationen nere vid stranden. Några av oss fick också se skymten av en havsörn som uppvaktades av en skränig samling kråkfåglar. Lagom till att vi återvände till bilarna öppnade sig himlen. Vilken tur vi hade!

Text och foto: Tom Svensson

Floragruppen | 2017-08-05 Örby ängar

Vi var bara en handfull deltagare som samlades vid Sundsgården under Jan-Eriks och Svens ledning  denna förmiddag. Många hade säkert skrämts bort av det synnerligen ostadiga vädret. Trots mörka moln på himlen fick vi ett par riktigt soliga timmar vid Örby ängar. Jordhumla och stenhumla lät sig väl smaka av kungsmyntans lila blommor. Rapsfjäril, luktgräsfjäril, mindre guldvinge (se bilden) och blåvingar fladdrade på flera ställen.

Vi fick också lära oss att skilja på rödklint och väddklint. Andra trevliga växter var blåhallon, gökblomster och den mycket rara borstsäven, som Jan-Erik efter mycket letande hittade i den betade våtmarken vid ett av kärrstråken. Precis innan fikat såg vi en bivarg som surrade alldeles i anslutning till sin smala djupa gång rakt ner i marken. Bivargen livnär sig på att bedöva bin, som den drar ner i sin gång och sedan äter upp. Lagom till det var dags att bryta upp kom en rejäl regnskur, till glädje för den rikliga förekomsten av champinjoner uppe vid parkeringsplatsen.

Text och foto: Tom Svensson

De Vilda Blommornas Dag i Kattarp 18 juni 2017

Floravandringen i samarrangemang med Stadsbyggnadsförvaltningen lockade 43 personer. Först gick vi till Äppelskogen, där Statens Järnvägar när Kattarp var en järnvägsknut ägde en banvaktsstuga och några personalbostäder, men husen revs på 1970-talet, varefter kommunen köpte marken. Bland bokar, lönnar och olvon i lövdungen fann vi rent vilda växter, flertalet med gula blommor såsom småborre, gåsört, käringtand, gulvial, gul sötväppling, den senare i stora bestånd utmed den intilliggande Västkustbanan. Det syntes också vita hundkäx och kirskål. Efter ett halvt sekel växte där fortfarande en del kvarstående och förvildade trädgårdsväxter, t.ex. syren, bergklint, vidare de invasiva arterna blomsterlupin och parkslide samt – som syns på bilden – plymspirea och strandiris (eller möjligen en hybrid där strandiris är den ena föräldraarten).

Varje Iris har 3 ståndare och 3 pistiller

 

Efter fikapausen avslutades vandringen alldeles öster om dungen vid en nygrävd damm, kring vilken kommunen sått ut frön till en mycket vacker och färgrik blomsteräng, där främst märktes rödklint, vita prästkragar samt gula färgkullor och sommarfibblor.

Text: Jan-Erik Hederås. Foto: Linda Hellberg, Tom Svensson

Cykelutflykt till vårens fåglar i Helsingborg 27 maj 2017

Två entusiastiska fågelvänner tillsammans med en ledare dök upp på mötesplatsen i Fredriksdal. Förutsättningarna för en trevlig utflykt med sol och värme gick inte att klaga på. Sångfåglarna var dock lite slöa i sommarvärmen men vi lyckades ändå mana på dem rätt så framgångsrikt. Vår nya nationalfågel koltrasten var det lätt att lyssna och skåda. Den tycks ha klarat vintern mycket bra. Ser och hör den nästan överallt. Lämpligare nationalfågel kunde vi knappast ha valt tänker man åter. Den är mycket oskygg. Har små krav på sin miljö. Lever gärna nära människan bara vi kan erbjuda några täta buskar och lite öppen gräsmark (måste inte vara grön asfalt dvs gräsmatta). Har troligen den vackraste sångrösten och sjunger en stor del av sommarhalvåret.

Samma sångkonst kan inte den kraxiga björktrasten leva upp till. Den svenska fågelvärldens Florence Foster Jenkins som hur den än anstränger sig  inte låter bättre än en handgräsklippare.

Efter lite spanande i den högstammiga skogen vid Fredriksdal med sina svarthättor, rödhakar, bofinkar och rödhakar mfl arter fortsatte vi till Pålsjö skog. Högt över oss pilade ett par av årets första tornseglare. I år är arten nästan en vecka försenad. Troligen har olämpligt väder på resan spelat in.

I Pålsjö fick vi strax tillfälle att jämföra svarthättans sång med trädgårdssångarens. Den förres höga silverklara toner på slutet är viktigaste skillnaden En gransångare lät sig avlyssnas på nära håll: sill salt, sill, sill, salt upprepat i olika ordning och längd låter visan enligt Erik Rosenbergs träffande beskrivning. På latin  heter gransångaren Phylloscopus collybita vilket betyder: som spanar bland bladen (Phylloscopus) och penningräknare (collybita). Lätet påminner om staplande av slantar vilket är träffande. Vi fick snart tillfälle att också avlyssna gransångarens mycket vanliga släkting lövsångaren vars sång skiljer sig markant. I Pålsjö skogs högstammiga dunkla bokskog lever ytterligare en nära släkting till löv- och gransångaren, nämligen grönsångaren. Den är betydligt ovanligare än sina släktingar och tenderar att minska i antal. (Har bara lyckats hitta en sjungande hane i Pålsjö skog i år). Artens tvåstämmiga sångläte är inte att ta miste på. Ett svirrande som från ett mynt som roteras på ett porslinsfat är en bra liknelse. Den stammar också från svensk fältornitologis nestor Erik Rosenberg. Svirrandet vi hörde blandas ofta upp med en annan sångdel, ett rätt starkt tju, tju, tju några gånger upprepat.

Matsäcken avnjöts i bästa solsken vid hundrastningsplatsen strax norr om skogen. Som sällskap hade vi en räv som rätt oskyggt spanade på oss från mindre än 100 meters håll. Ett par ekorrar höll sig tryggt i träden.

Om man jämför årets fågelartslista med listan från motsvarande utflykt föregående år är det i alla fall en art som lyser med sin frånvaro under årets utflykt nämligen härmsångaren eller som den tidigare kallades gulsångaren.

I år stötte vi istället på en annan intressant art som jag skulle vilja kalla vår bästa ”härmsångare” nämligen kärrsångaren. I sång välutbildade individer av denna art saknar motstycke i skicklighet.i den svenska faunan. Både vad gäller antal andra fågelarter de kan härma och likhet med orginalet. I  busk- och örtvegetationen längs järnvägen genom Pålsjö skog satt den och musicerade för oss.

Sedan vår grupp skiljts åt hörde undertecknad också en näktergal sjunga nära kärrsångaren.

Fullständig artlista från utflykten följer nedan :

gräsand (några), strandskata (2), skrattmås (några), fiskmås (flera), gråtrut (1), ringduva (många), tornseglare (2), sädesärla (1), rödhake (många), rödstjärt (några), björktrast (flera), koltrast (många), trädgårdssångare (flera), svarthätta (många), kärrsångare (1), lövsångare (flera), gransångare (några), grönsångare (1), talgoxe (2), blåmes (2), skata (1), kråka (några), kaja (några), gråsparv (några), bofink (många), pilfink (1), gärdsmyg (flera).

Totalt 27 arter vilket är klart mindre än föregående år. Då saknade vi kärrsångare men hade istället: gulsångare, grönfink, råka, nötväcka, törnsångare, ärtsångare, större hackspett, järnsparv.

Text: Sven Gustavi

Floragruppen | 2017-05-23 Mölle fälad

Från samlingsplatsen vid Krapperup åkte vi 14 deltagare vidare ner mot havet. Det blev ett första stopp vid en damm strax före Vattenmöllan, och redan när vi öppnade bildörrarna hörde vi klockgrodorna kväka. När vi gick fram till dammen kunde vi se ett tiotal hannar som blåste upp sina strupsäckar frambringande det melodiska spellätet, som sägs påminna om avlägsna kyrkklockor. Några hundra meter längre fram parkerade vi sedan bilarna och gick ut på kustheden. På och invid Litorinavallen dominerade blommande trift, men vi stannade upp flera gånger för att studera bl.a. knölsmörblomma, strandglim, skörbjuggsört och vårklynne.

Gruppen fortsatte åt nordväst och på allt fuktigare marker noterade vi ängsbräsma och majnycklar. I en strandnära damm växte vitblommande möjor, och där fanns kanske 20 spelande klockgrodor.

Ytterligare 100 m längre åt nordöst fanns ännu en damm som delas av ett stengärde i två delar, vilken också hyste kväkande klockgrodor. Solen stod lågt i nordväst, kvällen var ljum och nästan vindstilla, medan regnskurar tornade upp sig i sydväst. Tillsammans gav detta en nästan magisk stämning, som fick oss att stanna upp och ödmjukt begrunda det flertusenåriga, lite tidlösa landskapet runtomkring oss. Nå, när de första regndropparna föll tog vi på oss våra jackor och gick vidare åt norr, där det växte minst 1000 blommande sankt Pers nycklar.

Det var inte många regndroppar som träffade oss – skuren gick huvudsakligen söder om Mölle fälad, och när vi gick tillbaka mot bilarna på den gamla banvallen till Höganäs-Mölle järnväg var det uppehållsväder.

Text: Jan-Erik Hederås / Foto: Tom Svensson

Tipspromenad med frågor om natur och miljö 7 maj 2017

Tipspromenaden i Pålsjö skog lockade 22 deltagare. De rätta svaren var
1. Ek, 2. Svalört, 3. Kambium. 4. Ollon, 5. Avenbok, 6. Mulm, 7. Fladdermus,
8. Gärdsmyg, 9. Korsnäbb, 10. Lönn.
5 personer hade alla tio rätt. Se fliken Aktuellt!

Text: Christel Kvant, Karin Nilsson Jungermann. Foto: Tom Svensson

Nu har humledrottningarna vaknat!

Efter att ha sovit i cirka sju månader börjar nu humledrottningarna ta sina hungriga turer bland vårblommorna. Så viktigt det är att de hittar blommor med pollen och nektar i våra trädgårdar nu! Vanligast är mörk jordhumla, en stor, randig humla med tjock päls som håller henne varm de första, kalla vårdagarna.

Själv råkade jag tyvärr väcka en liten nästan helsvart vallhumla när jag vårstädade kring växthuset. Jag var förstås glad att se den – men det var ju mindre bra att jag verkade ha väckt den med kvasten! Vallhumlor väntar gärna med att stiga upp tills det blir lite varmare.

Nu fick den sig lite tidig frukost på mina scillor och kröp antagligen undan någonstans och somnade om.

Ta det lite försiktigt med vårstädandet!

Vallhumla på scilla. Hade gärna sovit ett tag till.

Blommande sälg är viktig vårmat för den tidiga mörka jordhumlan

Christel Kvant

Trädgårdsinspiration!

Söndag 19 maj

Vi finns på Fredriksdal Museum och Trädgårdar och i Christel Kvants trädgård på Pålsjögatan 27 – välkomna!

Naturskyddsföreningen i Helsingborg jobbar för att främja den biologiska mångfalden i våra trädgårdar – med särskilt fokus på humlor och solitärbin. Vi kan alla hjälpa till genom att välja blommor som är rika på pollen och nektar och genom att ställa boplatser till förfogande. Det är en missuppfattning att bikupor med honungsbin främjar vildbina – de utgör tvärtom en konkurrens om den lilla mattillgång som finns – såvida det inte handlar om stora kommersiella odlingar.

En kopparbalja har blivit till en äng med förgätmigej, åkervädd och snöflinga – alla matnyttiga och älskade av pollinerande insekter.

Träffa oss och lär dig mer om hur du ger mat och skydd till vildbina!

Gör ett bihotell åt solitärbina – bara fantasin sätter gränser!

Fredriksdal: Vårlust kl 10 – 16.

Christel Kvants trädgård: Pålsjögatan 27 kl 10 – 17.