Synpunkter ang miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur för Kemira Kemi AB

Kommentera

Från Naturskyddsföreningen i Helsingborg genom Karin Nilsson Jungermann.

Naturskyddsföreningen är en politiskt oberoende ideell riksförening.Vår förening är en av många lokalavdelningar.

 

Risk-och konsekvensanalys:

Kemira Kemi AB beviljades tillstånd 1979 för alla verksamheter enligt då gällande Miljöskyddslag. Enskilda verksamheter inom IPOS har efterhand prövats och fått egna tillstånd enlig uppdaterade Miljölagar. För stödverksamheterna inom IPOS som hamnen, energicentralen, deponier, mmm gäller fortfarande 1979 års tillstånd. En samlad bedömning av dessa samt av övriga fabriker inom Kemira /IPOS behövs, med utgångspunkt från 1979 som noll-läge.

  • Vatten – utsläpp

 

En samlad bedömning av utsläpp från alla på området befintliga verksamheter, vare sig de har egna tillstånd eller samlat, till vatten – till Öresund från hamnen, –  från flera  ställen som avrinning från asfaltytor/vägar, mm.

Utanför hamnen vid Grollegrund, Disken och Knähaken (naturreservat) och inne i hamnen finns ålgräsängar och blåmusselbankar, som är betydelsefulla för det marina livet. Hur mår fiskar i området? Hur på verkas badlivet söder om hamnen? Hur påverkas bottensediment? Finns här rester av giftiga kemikalier som kan påverka växt- och djurliv?

När kollades vattnet/bottensediment med avseende på allt detta?  Resultat?

Utsläpp från respektive fabrik, deponi, m fl, är också av intresse för att lokalisera speciellt allvarliga/ giftiga utsläpp.

Nolläge borde vara innan Kemira flyttades hit, dvs opåverkat vatten, utan fabriksutsläpp.

Hur har man garderat sig mot havshöjning?  Hur stor är höjningen jämfört med 1979?  Ett blåsigare klimat med kraftigare stormar, som kastar upp vatten på hamnområdet. Byggnation överlag läggs idag på mer än 3 m över nuvarande havsnivå –  vilka planer för hamnen och hela Kemira Kemi och IPOS – området har man?

 

  • Vatten – förbrukning

 

En stor del vattenledningsvatten = dricksvattenkvalitet (motsvarande 140 liter per anställd och dygn) förbrukas vid de olika fabrikerna till kylning. Om det blir stopp i vattenförsörjningen – vilken reservplan har man?  Stora ”förrådscylindrar” av vatten? Eller tar man in havsvatten? Är omkopplingen möjlig momentant, så att inte kylningen bryts? Tas havsvatten inne i hamnen eller utanför?

Likaså det avjoniserade vatten som i specialfall används för kylning – reserv??

Mycket vatten går säkert åt att hålla vägar/ytor rena inne på området – går detta vatten rakt ut i hamnen eller via reningsanläggning? Om detta vatten innehåller spill av kemikalier, borde det gå via rening.

  • Energi, transporter, buller, luftMaterial av olika slag till de olika fabrikerna transporteras huvudsakligen per lastbil/långtradare. Transporterna har ökat och planeras att öka, liksom även antal båtanlöp. – Har man undersökt möjlighet till omlastning innanför grindarna till eltransporter?Last går genom bebyggt område nära Kemira med ökande koldioxidutsläpp och avgaser. Bullernivån ökar med tyngre och längre fraktbilar. Likaså däcksslitage och vägslitage och dithörande partiklar. Finns mätningar och åtgärdsplaner? Endast bilar med släp räknas, varför? De utan släp bullrar, ger ut avgaser, sliter på vägar, osv. Skall också räknas in – men man kan redivisa separat och samlat för bättre koll.Vi utgår från att i Öresund godkända bränslen för fartyg används. Hur är mätvärden avgaser, koldioxid, kväveoxider, buller jämfört med 1979 ??Samlade buller- och utsläppsbidrag från hela området, samlade transporter in och ut från hela området – även båtledes – efterlyses.Övergå till mindre miljöskadliga bränslen? 

 

    1. Kemira bör ställa som krav på transportörer att de övergår till fossilbränslefria transporter år 2020.
    2. Kan de som bullrar mest, åtgärda detta? Släpper ut mest avgaser?
    3. Hur planerar man minska dessa från dagens till lägre, mer miljö-och klimatanpassade värden? Detta gäller även för att få minskad påverkan på människors hälsa.
    4. Men även här kan mer miljövänliga alternativ övervägas.
    5. Anlöp till hamnen planeras också att öka. Mycket av fartygsanlöpen gäller ej material till Kemira – (15-20%)- utan det är på ”genomfart”. Har man tillstånd till detta? Även dessa genererar buller, avgasutsläpp och speciellt då dygnet-om anlöp planeras.
    6. Frakt av råmaterial via järnväg till resp fabrik (och även från Kemira-området av färdiga produkter) ?
    7. En del energi produceras med naturgas. Förbrukningen har ökat, vilket ger ökade utsläpp av koldioxid. Hur transporteras naturgasen till Kemira-området? Var kommer den ifrån? Ledning från …, lastbilstransport?
  • Deponier Planeras gamla deponier få påökning? Vilka? Deponi efter vad? Och påökning med vad? Nya – bör grundas på typ av avfall, så att avfallet kan utnyttjas.

 

  1. Ordentliga höga avspärrningar ska finnas – betongbunkrar, t ex. Och att man har koll på vad som kan hända om havsvattnet stiger oväntat mycket.
  2. Innehåller deponierna ämnen som kan vara eftertraktansvärda – löna sig att ta vara på för framtida bruk? Antar att de då måste få tillstånd som verksamhet.
  3. De gamla ligger där de ligger. Har man koll på ev läckage? Jämförelseår 1979 alt när de/den lades upp. Koll att de inte berörs av havshöjning. I så fall – vad göra då?? Och vad släpper de i så fall ut i Öresund??
  • Ev flytt av deponier: NSR tog förr emot järnoxidavfall på en speciell tipp – där man nu, efter täckning, ska placera solceller.
  • Kan man tänka sig fortsatt samarbete med NSR, så att gamla deponier flyttas dit och att även det som skulle till ev nya deponier? Så slapp man alldeles risk för havshöjning och att havet drabbas av deponiers kemikalier. Pågår sådana samtal med NSR ?? 
  • Säkerhet,SabotageVad händer om personal i vaktkur angrips med aggressiv kemikalie, skjuts ned – eller skadas på annat sätt? Är de flera i vakten? Går automatiskt larm? Hur lätt är det för utomstående illasinnade att få reda på hur vaktrutiner sköts?Hur får man veta vad som skett och var? Larm till omkringboende?Vet all personal hur man larmar, räddar andra, skyddar sig själv?Vad sker om två lastbilar med varsina mkt reaktiva kemikalier krockar inne på området? Har man spärr så att sådant inte kan inträffa? Borde annars finnas. 

 

    1. Eftersom mycket är Seveso-klassad verksamhet har ni säkert åtgärder för detta. Men all verksamhet är inte det.
    2. Troligen har ni tänkt på allt detta, men en undran. Bör ju redovisas i en sammanställning av verksamheten och dess delar.
    3. Övas brandsläckning, räddning vid ev kem-utsläpp? Illasinnade angrepp?
    4. Om eldsvåda utbryter vid någon fabrik – vilka åtgärder sker omedelbart per automatik? Hur skyddas/räddas de som arbetar inne på fabrik? Utanför fabrik? I personalrum? På kontoret? Går larmet dit också?
    5. Risk för intrång, sabotage måste ingå i en samlad bedömning. Vilken/vilka fabriker har de mest åtråvärda/stöldbegärliga kemikalierna? Finns det möjlighet för utomstående att ta sig in på området, in till dessa lager ?? Vilka åtgärder finns? Vakt vid grind/infart – ja – men sönderklippta stängsel och intrång den vägen?? Går larm om så sker?
  • Övrigt:

 

  1. Eftersom Kemira kemi AB vid samrådet meddelat att man avser att följa Helsingborgs stad Livskvalitetsprogram, innebär detta exempelvis att – för alla verksamheter inom området:
  • Fasa ut fossila bränslen ur verksamheterna och ständigt minska sin användning av energi och påverkan på klimatet ur ett livscykelperspektiv och verka för att den globala uppvärmningen kan stanna vid 1.5 graders målet.
  • Skapa hållbara och slutna kretslopp för jordbruk, energi, vatten, avlopp och avfall, med etablerade beteenden som förebygger spill och uppkomsten av avfall.
  • Främja pålitliga system för hållbara transporter och samdistribution av varor i och kring staden.
  • Köpa och upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling och systematiskt följa upp de kraven.
  • Främja och bidra till förekomsten av lösningar för delat ägande och gemensamanvändning av varor och tjänster.
  • Förebygga och hantera föroreningar i mark, luft och vatten och andra faktorer, som kan påverka människors hälsa och miljön negativt.
  • Vid uthyrning av lokaler framhålla de regler för hela området, som gäller enligt Helsingborgs stads Livskvalitetsprogram. Regler för transportertill och från området samt inom området, vattenförbrukning, energiförbrukning, avfall, mm.Sammanfattning
  • – Vi ser fram emot svar på frågor,
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintllga verksamheter inom IPOS och Kemira med åtgärder och bedömning av risk och säkerhet
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira beräknad på ”worst case” och ”risken för olycka” som en kombination av alla inblandade verksamheter inom området
  • – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira med hänsyn till hälsoperspektiv för omkringboende och de som arbetar inne på området.

Helsingborg 2019-01-10
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Karin Nilsson Jungermann,
Frillestadsvägen 89, 25353 Påarp
Tel 0705346556 mail kn_jungermann@yahoo.se

Sändes till

Alvin Paul, Kemira Kemi AB               alvin.paul@kemira.se
Linda Rosqvist, WSP Sverige AB       linda.rosqvist@wsp.com 

Miljövänliga veckan 2018 – Tema ”Fixa grejen!”

Kommentera

Fixa grejen – ta vara på det du har. Vår konsumtion av nya prylar är ohållbar. I Sverige förbrukar vi som om vi har 4 jordklot att ta av. Och all produktion släpper ut koldioxid, förorenat vatten och förorenande avfall. Målet är att fler ska börja ta hand om sina saker och kläder så att de håller längre. Att vårda, laga och ändra, återanvända och återvinna.

Även om det blivit ”inne” att handla second hand och på klädbytesdagar, slängs fortfarande nästan 8 kg kläder per person i soporna varje år, varav 6 av 10 plagg vid koll var hela och kunde använts av någon annan. Både hela och trasiga plagg kan lämnas till återvinning eller materialåtervinning. Röda korset m fl tar emot textil, lappar och lagar eller gör nya produkter. Repamera AB lagar dina plagg till fastställda priser, och inom 14 dagar har du ditt älskade plagg tillbaka – fixat och helt! Lokala tygaffärer reparerar ofta, likaså lokala skomakare, som förutom att fixa dina skor även kan sy blixtlås i stövlar och väskor. Mobiler byts alltför ofta – ett batteribyte hjälper när de blir långsamma. Tillverkning av en ny mobil lämnar en avfallshög på 86 kg efter sig!  I de gruvor där metaller till mobiler, datorer m fl apparater bryts, är arbetsförhållandena riskfyllda, och ofta kränks mänskliga rättigheter.

I Sverige köps nya möbler i en oanad takt! Byt klädsel, måla om, köp begagnat om du måste. Se dock upp med gamla plastleksaker, äldre frysar och kylar, halogenarmatur och tjock-TV.

På ”fixagrejen.nu” hittar du fler tips.

Ett REP-avdrag (motsvarar ett utökat RUT) gäller arbetskostnad för reparation av spis, tvättmaskin, frys mm.  Fråga där du köpt varan!

På Helsingborg stads hemsida finns Schyssta kartan – butiker och restauranger som säljer miljömärkta produkter och som lagar – ex skomakare och cykelreparatörer.

Naturskyddsföreningens årsbok Ägodela och nya årsboken Ett hållbart liv – 365 tips – ger många bra idéer.

Kontakt i Helsingborg: Karin Nilsson Jungermann 0705 346 556 Naturskyddsföreningen i Helsingborg och Linnea Folkesson, Miljöbyrån, Helsingborgs stad.

Utflykt till Utvälinge och Farhult 8 september 2018

Kommentera

Vi var ca 20 personer som vek lördagsförmiddagen åt naturupplevelser vid Skäldervikens strand. Vädret lite blåsigt men ändå inte kallt. Solen visade sig lite då och då och gav lite värme.

Väl framkomna i Utvälinge vändes alla medhavda kikare snabbt ut mot havet. Inte minst var det de höstflyttande fåglarna som drog till sig uppmärksamhet. Jodå, det var gott om fåglar. Mängder med grågäss, också många vitkindade gäss, en hel del vadarfåglar och ännu fler måsfåglar av olika arter (artlista längre ner).

Flera arter man brukar se så här års längs Skäldervikens långgrunda stränder saknades dock. För andra året i rad ser undertecknad inte en enda kustsnäppa, inte en enda kustpipare och inte heller myrspov, småsnäppa eller spovsnäppa. Arter som vid samma årstid tidigare år (före 2017) varit så gott som säkra observationer på samma lokaler. Några trevliga observationer i Utvälinge blev ändå en havsörn, en fiskgjuse som flög över ett par gånger bla. med fångad fisk, brushaneflock, flera gluttsnäppor, en drillsnäppa, många storspovar och en liten flock kärrsnäppor.

Bland annat för att kanske få syn på en kungsfiskare, en art som finns i området gick vi ut på bryggan till Sandön där man har god utsikt åt flera håll. Någon kungsfiskare blev det dock inte denna gång utan vi drog vidare till Häljaröds hamn där vi avnjöt vår fika. Sedan bar det iväg till Farhults strandbad.

I viken mellan Jonstorp och Farhult fanns fantastiskt mycket grågäss (troligen flera hundra) och också rätt mycket vitkindade gäss. Här har bla undertecknad för några dagar sedan iakttagit ett par ägretthägrar. Några sådana fick vi emellertid ej syn på. Istället sågs bla gråhäger, gräsänder, st. strandpipare, storspovar, tofsvipor, gråtrutar, gluttsnäppor, skrattmåsar, fiskgjuse igen med byte och storskarvar. Under återtåget över strandynerna fick vi tillfälle att studera växten åkermolke och Jan-Erik Hederås passade på att förklara skillnaden mellan vanlig ögontröst och grå ögontröst som vi också fann. En tornfalk ryttlade i närheten under tiden.Vi kände oss rätt nöjda med vår utflykt när vi sedan skildes åt.

Nedan följer en mer komplett artlista för de fåglar vi såg:

art antal art antal art antal art antal
Havsörn 1 Ejder 1 Sädesärla några Tornfalk 1
Fiskgjuse 1 till 2 Småskrake 1 Grönfink några Havstrut 1
Bivråk 1 St. strandpipare några Stare många
Gråhäger några Tofsvipa stort antal Pilfink Flera tiotal
Storskarv flera Drillsnäppa 1 Ringduva många
Grågås hundratals Rödbena enstaka Kaja flera
Vitkindad gås många Storspov många Kråka några
Gräsand några Brushane några Ladusvala några
Kricka flera Kärrsnäppa drygt 10 Skrattmås många
Bläsand några Gluttsnäppa flera Gråtrut flera

Text: Sven Gustavi

Ängens dag. Slåtter på Råå 4 augusti 2018

Kommentera

Vi var tre representanter från Naturskyddsföreningen som infann oss vid årets slåtter i Esket, där vi snabbt blandades med deltagare från Friluftsfrämjandet, Stadsbyggnadsförvaltningen och huvudarrangören Råå Biblioteks Vänner. Vädret var som det varit i flera veckor nämligen varmt och mest soligt. Innan det praktiska arbetet började, fick vi en guidad tur genom reservatet. Som guide fungerade kommunekolog Widar Narvelo. En bättre guide kunde vi knappast ha fått.

Widar har mångårig erfarenhet av inventeringar och naturskydd inom Örbyreservatet. På ett levande sätt beskrev han hur skötseln av det öppna jordbrukslandskapet tillgick förr och vilken betydelse brukningsmetoderna hade för den biologiska mångfalden. Vi fick veta att så många som 400 kärlväxtarter hittats i reservatet vilket är svenskt rekord för ett område av samma storlek. Växtinventeringar inom området har också genomförts av bl.a. vår egen Jan-Erik Hederås. Området hyser flera rariteter som tex getapel och krissla som vi iakttog, majnycklar (nu utblommad) och klintsnyltrot som förekommer mycket fåtaligt. De två senare stötte vi dock inte på.

Inom området är trädet ask mycket vanligt. Det är troligen ask som har gett området namnet Esket. Det praktiska arbetet med slåttern vidtog efter guidningen. Arbetet med lien var inte så lättsamt. Det aktuella ängsområdet är fuktigt och rikligt bevuxet med bladvass. Segt även för en vass lie. Medan de vuxna hjälpte till med slåtter kunde närvarande barn sysselsätta sig med bihotellbygge. Ett par folkmusiker gav inspiration under arbetet. Efter utfört arbete bjöds på fika. Råå Biblioteks Vänner tackade slutligen för utfört arbete.

Text: Sven Gustavi.

Blomstervandring i Ättekulla naturreservat 17 juni 2018

Kommentera

De vilda blommornas dag inleddes med regn och tunga moln, men lagom till vandringens början tittade solen fram en första gång. Därefter växlade molnigheten mellan halv- och helmulet, och det kom t.o.m. en liten regnskur dock utan att hindra de 20 deltagarna från blomstudier. Efter den långvariga torkan var marken snustorr, och många örter var nervissnade.

Vandringen gick först till två intilliggande bronsåldersgravar, vid vilka liten blåklocka, gulmåra och rotfibbla blommade. De gamla åkrarna intill hade i år besåtts med honungsfacelia, som lyste blått över stora ytor och besöktes flitigt av bin.

 

Bland ogräsen i åkrarna märktes åkerspärgel, fårtunga och åkerkulla. I gräsmarken åt öster växte bl.a. ängshaverrot och myskmalva. Bortom ett stort bestånd av äkta johannesört fanns en grillplats, och där beslöt deltagarna helt plötsligt att pausa för att äta av den medhavda matsäcken.

Efter fikat fortsatte vi västerut över den s.k. Tvillinghögen (var dess tvilling fanns kände ingen av oss till) med blodrot och vårbrodd och fortsatte in i ekskogen där bakom. I en svacka i sluttningen växte ett jättebestånd av den invasiva arten rönnspirea, som väl en gång har kastats ut från det närbelägna koloniområdet och sedan spridit sig med rotskott. På de sandiga backarna intill Ättekulla sommarstad fann vi rikligt med sandstarr.

Vi gick tillbaka österut längs med en fårbeteshage innan vi kom till ruinen efter Köpinge mölla, där en stor lind tolkades som ett gammalt vårdträd. Intill kvarnruinen växte spansk körvel med sin karakteristiska anisdoft samt den korgblommiga växten stånds, som på senare år har ökat sin utbredning markant och börjat tränga ut annan vegetation. På stånds fanns det gott om svartgulrandiga larver, som visade sig tillhöra fjärilsarten karminspinnare. Larven äter med god aptit av den giftiga växten, giftet ansamlas i dess kropp, och den blir därmed oätlig för fåglar.

 

Efter en vandring över en gräsmark med bl.a. gullviva skingrades deltagarna.

Text: Jan-Erik Hederås, foto Gunilla Hederås

Vandring i Klöva hallar blev vandring längs Hallabäcken i Åvarp 12 maj 2018

Kommentera

Det sedan fler dagar soliga och varma vädret fortsatte också den 12 maj. Temperaturen låg på  drygt 20 grader och solen sken hela tiden över oss i det lilla sällskapet som valt att ägna dagen åt naturupplevelser vid Söderåsens fot. Efter att vi parkerat strax bakom gården Båv vandrade vi upp längs Hallabäckens norra sida vid foten av Söderåsen som ställvis demonstrerade sina dramatiskt branta klippstup. Den vackra lövskogen till trots gav fågelkören ett ganska klent intryck. Inte så att många arter man normalt kan se och framförallt höra om våren i en så fin lövskog var mycket färre men att antalet individer var det. Under hela vår ca 5 km långa vandring  hörde eller såg vi endast några få bofinkar, 2 till 3 lövsångare. Situationen likadan för många andra arter. Kan vi nu skåda konsekvenserna av den allvarliga svält många fåglar fick utså föregående vår då april och maj var väldigt kalla och många fågelungar svalt ihjäl pga. födobrist? Mycket sannolikt resonerade vi. Vid sidan av fåglarna uppmärksammade vi också många insekter. Många tycks ha fått en god start pga. av varmt och soligt väder. Detta gäller inte minst nagelspinnaren som vi såg flera av. Den är nog inte så ovanlig art som ofta trotts. Den flyger emellertid endast en mycket kort tid på våren när bokarna just slagit ut och den kräver klart solsken. Det är då hannarna man mest ser som under sin korta livstid endast har en sak i huvudet – att träffa en hona, som sitter någonstans och väntar på uppvaktning.
En rad dagfjärilsarter visade sig också: några kvickgräsfjärilar, ett par svingelfjärilar, kartfjärilens vårform (Araschnia levana).
Av humlor visade sig framförallt många mörka jordhumlor, någon hushumla, vidare en bålgeting, några getinglika vildbin, och av skalbaggar la vi märke till den snabbfotade lövträdslöparen (Rhagium mordax ), skogstordyvel och några kortvingar. Bland florans representanter arter uppmärksammade vi inte minst svartbräken. Så småningom blev vår färdväg stiglös och i riktigt sank mark nådde vi till slut en bro över Hallabäcken där vi passade på att fika. Vi nådde så småningom den sk. Bouvskogsvägen som vi följde tillbaks till utgångspunkten. Alla deltagare var mycket nöjda med utflykten, inte minst Sven-Åke Hanson som kommit över en hel del intressanta svampar som han tog hem för närmare studier.
Observerade arter:

Fåglar: Kungsfågel (någon hördes), forsärla (hördes troligen), sädesärla, talgoxe, blåmes, bofink,
svarthätta (några) , trädgårdssångare, koltrast (flera), taltrast, gärdsmyg (2 sjöng), korp (1 par),
större hackspett, rödhake, gök (1), glada (1 par), ormvråk , nötskrika, gransångare (2), skata,
kaja, kråka, ringduva, svartvit flugsnappare (2), lövsångare (2), gulsparv (några).
Insekter: skogstordyvel, parklöpare (1), lövträdslöpare, kartfjäril (1), kvickgräsfjäril (2),
svingelgräsfjäril (2), skogsvitvinge, nagelspinnare (flera hannar flög), mörk jordhumla,
(flera), hushumla, oid. kortvinge, flera getinglika vildbin och blomflugor.
Övriga djur: överkörd snok och tillika större salamander (på Bouvskogsvägen), ekorre.
Växter: svartbräken, ekbräken, strutbräken, buskstjärnblomma, smultron, åkerveronika, jordreva, vitsippa, svalört (överbl.), ek, hägg, al, avenbok, ask, bok, skogsbingel, liljekonvalj, körvel, hundkäx, kirskål, stinknäva, skogsnäva, hallon, gulplister och några arter till.

Text: Sven Gustavi

Låt kållandet bli en fjärilsfarm!

Kommentera

Om kålodlingen misslyckas den här sommaren, när det råder extremhetta och vattningsrestriktioner – förtvivla inte! Låt den anskrämliga brysselkålen – i det här fallet – stå, och var säker på att det uppskattas – av fjärilarna! I synnerhet kålfjäril och rovfjäril lägger sina ägg på kålplantorna, varpå larverna äter upp dem. Och det kan vi kanske unna dem, när det inte blir något av dem ändå?

Text och foto: Christel Kvant

Bin och humlor vill också äta giftfritt!

Kommentera

Efterfrågan på ekologisk frukt och grönsaker ökar – vi människor blir allt mera medvetna om hur viktigt det är att vi inte gör som Snövit och biter i förgiftade äpplen.

Men hur är det när det gäller blommor som vi planterar ut i trädgården? Pollen och nektar från blommorna är också mat – för bin, humlor, fjärilar med flera insekter. Många av dem har blivit utrotningshotade på grund av kemiska bekämpningsmedel, och det kan faktiskt vara så illa att vi själva bidrar till det genom att köpa hem och plantera blommor som är preparerade med giftiga kemikalier.

Vi ställde frågan till Mäster Grön: finns det ekologiska ”kollektioner” av blommande växter?

Och nej, riktigt där är vi inte än, även om vi kanske är på god väg.

Hjälp till att skynda på utvecklingen genom att fråga efter ekologiska blommor i butik och plantskolor!

 

Så här berättade Mäster Gröns presschef Patrik Vilsmyr om hur långt man har kommit när det gäller ekologiska blomplantor:

”Det finns ännu ej ekologiska kollektioner där odlaren har certifierat sin produktion enligt EU-ekologisk eller KRAV.

Vi har börjat med att implementera ekologiskt på de produkter som du odlar hemma för att äta själv, dvs Grönskaksplantor och kryddväxter.

För våra kunder inom offentlig miljö, dvs Kommuner, Kyrkogårdar med flera, odlar ett antal trädgårdsmästare enligt ekologiska metoder, dvs utan att ett certifieringsorgan står som garant.

Övriga trädgårdsmästare odlar enligt Svenskt Sigills certifiering. Här jobbar man målinriktat med att minimera insatserna av kemiskt växtskydd. Odlaren i dag nyttjar biologiskt växtskydd och moderna indikatorer vilket minimerar de kemiska insatserna till att bli undantag. Tillväxtreglering har man dessutom funnit mekaniska lösningar med ”dynamiska klimatstyrning” vilket gör att flertalet produkter blir estetiskt tilltalande utan kemiska insatser.

Det gläder oss att vi är på god väg…….

Hornbach plockar bort glyfosatet från hyllorna!

Kommentera

Nu slutar Hornbach att sälja växtskyddsprodukter med glyfosat i sina varuhus! Bekämpningsmedel med insekticider som klassas som skadliga för bin eller hör till gruppen neonikotinoider har även de tagits bort. Hit hör våra vanligaste kemiska bekämpningsmedel, bland annat Roundup.

Rosen 'Ghislaine de Féligonde' med ett bi

Rosen ’Ghislaine de Féligonde’ med ett bi

-Vi har följt diskussionen om glyfosat och biskydd både bland miljöskyddsorganisationer och privata aktörer. Efter en intensiv diskussion med vetenskapliga experter och forskare har vi därför beslutat att helt enkelt ändra vårt sortiment inför den här nya trädgårdssäsongen, säger Andreas Larsson, marknadschef på Hornbach i Sverige.