Mejeritomten Yttrande

Mars 2018 Yttrande över detaljplan avseende Mejeritomten

Till stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg

Yttrande över samrådshandling

Dnr 68/2017 avseende detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m.fl., Olympia. —————————————————————————————— Naturskyddsföreningen i Helsingborg har tagit del av samrådshandling avseende bebyggelse av den s.k. Mejeritomten på Olympia och vill anföra följande.

Planen avser att skapa en tät bebyggelse med cirka 760 nya bostäder, en f-9- skola för cirka 550 – 600 elever samt förskola för cirka 120 – 130 förskolebarn och därtill ett vårdboende samt eventuellt även ett parkeringshus. Planområdet omfattar cirka 98 000 kvadratmeter. Det utgörs idag främst av odlingslotter med inslag av gamla, etablerade träd och buskar. En del utgörs av gammal industrimark som idag är outnyttjad. Avsikten anges vara att skapa en tät och blandad stadsbebyggelse, inklusive skola och förskola, med starka gröna kvaliteter. Vi finner att den höga exploateringsgraden, där man bygger både högt och tätt, kommer i konflikt med ambitionen att tillhandahålla starka gröna kvaliteter. Detta är särskilt viktigt på just denna plats, då den gränsar till Fredriksdals friluftsmuseum och botaniska trädgård. I samrådshandlingen konstaterar man mycket riktigt att ”känsliga naturtyper på Fredriksdals muséer och trädgårdars marker kan komma att påverkas negativt på grund av ingrepp som trädfällning och schaktning i samband med anläggandet av gång – och cykelstråket”. Vi vill erinra om de unika och viktiga botaniska värden som finns inne i Fredriksdals botaniska trädgård. Under 80 år har man här med stor kunskap och målmedvetenhet strävat att insamla, odla och uppföröka vilda växter från Skånes en gång så rika flora. Många av dem är idag rödlistade – bortrationaliserade från ett högeffektiviserat jordbruk med användning av kemiska bekämpningsmedel. På Fredriksdal har man inte bara samlat växterna och ordnat dem systematiskt. (Ett arbete som för övrigt är fortgående.) Man har också anlagt de landskapstyper som växterna är naturligt anpassade till. Det finns ett 40-tal olika typer av sådana levande växtmiljöer, alltifrån alkärr, kalkfuktäng, bokskog till torräng och aspdunge, var och en med sina karaktäristiska markfloror. Detta är ett långsiktigt arbete som krävt och kräver mycket kunskap, tålamod och tid. Det är ömtåliga balanser som ska upprätthållas för att dessa miljöer ska fungera på ett sådant sätt att växterna kan fortsätta leva här. Detta för framtidens biologiska mångfald så viktiga arbete har gjort att Fredriksdal blivit en genbank för regionens vilda växter. Sedan 2012 samverkar man med Länsstyrelsen i Skåne, Lunds botaniska förening och Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för att skydda vår regions biologiska mångfald, och den botaniska trädgården är en bas för framtida spridning av idag hotade växter. Det går inte att övervärdera betydelsen av detta arbete. I dessa så omsorgsfullt konstruerade växtmiljöer har man också gett livsförutsättningar för insekter och fåglar som är beroende av dem. Så har exempelvis en stor mängd fåglar som normalt inte finns i stadsmiljöer hittat hit för att häcka, och man har kunnat räkna 24 olika arter av sländor. Salamandrar, grodor, fladdermöss, igelkottar och ekorrar har också funnit att det är gott att leva här. Det område som ovan beskrivits gränsar till exploateringsområdet. Det är allt detta som är hotat av den hårda exploatering som skissas i planen. Det handlar om vindskydd, om skugga, om skydd mot ljusföroreningar, om ändrade fuktförhållanden med angränsande hårdgjorda ytor, men det handlar också om förlusten av gröna korridorer. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att planens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Vi delar inte den uppfattningen. Tvärtom anser vi, med hänsyn till ovanstående, att det är av yttersta vikt att en miljökonsekvensbeskrivning genomförs – med särskild hänsyn tagen till hur de ömtåliga och ytterst värdefulla områdena i den angränsande botaniska trädgården påverkas. I planen har man skissat en sju meter bred skyddande grön barriär in emot Fredriksdal. Den skulle separera den botaniska trädgården från skolgården och hårdgjorda ytor för cyklar och belysning. Vi anser att det är alldeles för lite, och inte kan kompensera förlusten av det grönområde som idag finns på platsen. Sju meter är i själva verket bara en enkel trädrads bredd. Det idag befintliga koloniområdet beskrivs i planen som en ”barriär”, då det är delvis inhägnat. Vi vill gärna påpeka att för det vilda livet är det inte så. De gröna områden som omger Fredriksdals botaniska trädgård utgör tvärtom förbindande korridorer för såväl däggdjur som ekorrar, igelkottar och fladdermöss som groddjur – grodor och salamandrar, som för insekter och fåglar. I planen åberopas ”balanseringsprincipen” – ett medel att undvika och minimera intrång i naturmiljöer. ”När lokaliseringen är avgjord återstår att jämna ut intrånget i närområdet eller på annan plats”, hävdas det. Påverkan på de ekologiska värdena bedöms som stora och negativa, konstaterar man också men föreslår att som kompensation för bortfallet av biologisk mångfald i området ska pengar till åtgärder som kan främja den biologiska mångfalden inom planområdet och Vasatorpstråket tillföras. Vi ifrågasätter tillräckligheten i värdet av en sådan kompensation, och vill dessutom erinra om att den hotande förlusten av gröna korridorer i söder tvärtom mot att ha balanserats i stället har reducerats. Under de senaste 20 åren har bebyggelse (Naturglimten och Brytstugan) lämnat kvar enbart smala trädridåer, och en av dessa, längs Vasatorpsvägen, har så sent som i vinter tagits bort på en avsevärd sträcka. Ett litet stycke där då och här nu betyder att stråket fragmenteras. Som vi ser det är den enda kompensation som skulle göra rejäl skillnad om ekodukter byggs över motorvägen och särskilt Österleden med sin naturfientliga mittrefug. För att sammanfatta invändningarna mot planen från Naturskyddsföreningen i Helsingborg efterlyser vi alltså: · att det görs en miljökonsekvensbeskrivning, med särskild hänsyn tagen till påverkan på Fredriksdals botaniska trädgård. · att det utarbetas planer med lägre exploateringsgrad och större utrymme för grönområde – helst med delvis bevarade odlingslotter. · att den gröna barriären in emot Fredriksdals botaniska trädgård måste vara betydligt bredare än sju meter. För Naturskyddsföreningen i Helsingborg Christel Kvant, vice ordf. christel.kvant@telia.com

Fågelutflykt i Rååns dalgång 10 februari 2018

Temperaturen höll sig kring fryspunkten, och det blåste en måttlig sydostlig vind. 19 personer samlades vid Raus kyrka, for vidare till Görarps mölla och vandrade därifrån längs Råån mot Gantofta. I det kraftigt strömmande vattnet såg vi bara gräsänder, och runt omkring rörde sig koltrastar och blåmesar. Vid Bröddebacken syntes flockar av såväl stjärtmesar som gråsiskor och grönsiskor på jakt efter frön i trädtopparna. Under spaning över forsarna i ån fick några en skymt av en kungsfiskare. Nere i dalgången kändes inte så mycket av vinden, och vid Nymölle bröt solen igenom molnen för en kort stund, så det kändes rätt behagligt. En gärdsmyg hoppade omkring i åbrinken, medan en större hackspett hördes trumma på avstånd. Vi vände på gångbron över ån, men ingenstans under vandringen lyckades vi få syn på någon strömstare. Under fikapausen blev vi överflugna av en glada. På vandringen tillbaka observerades en grupp med blommande snödroppar intill ån.

  

Fullständig artlista: rödhake, koltrast, ringduva, kaja, blåmes, talgoxe, stjärtmes, nötväcka, trädkrypare, större hackspett, gröngöling, gråsiska, grönsiska, gärdsmyg, kungsfiskare, skata, glada, gräsand, stenknäck och björktrast.

Text: Jan-Erik Hederås, Sven Gustavi. Foto: Joachim Krumlinde, Jan-Erik Hederås.

Landborgsgaraget

Naturskyddsföreningen i Helsingborg har överklagat rivningsbeslutet för Rosenträdgården, fattat i stadsbyggnadsnämnden i december 2017. Rivningen av parken är första steget i genomförandet av den sk Landborgskopplingen, ett parkeringsgarage för 600 bilar som är preliminärt budgeterat till 400 miljoner kronor. Naturskyddsföreningen har medverkat i namninsamlingen för att få till stånd en folkomröstning om parkeringsgaraget.

Insändare HD: Hög tid att sluta med att göra försök på människor

Djurförsök för att framställa hygienprodukter är numera förbjudna. Vi tycker att det är dags att sluta med försök på människor. Många tvålar, schampon, krämer, smink av olika slag, har ingredienser som kan ge kontaktallergi eller störa våra hormonsystem.

Hur kan man då veta om hygienprodukter och smink innehåller farliga ämnen? Det är svårt att förstå det finstilta i innehållsförteckningen – om du inte är kemist! Och tvärtemot vad många tror finns ingen myndighet som granskar hygienprodukter innan de börjar säljas. Kemikalieinspektion har fått ett uppdrag att under fyra år undersöka befintliga produkter.

Välj i första hand produkter märkta med Svanen eller Bra Miljöval, i andra hand ecocert, Cosmos Organic, Natrue eller EU-ecolabel. De finns i nästan alla dagligvarubutiker, även tvättmedel och diskmedel finns Svanen- eller Bra Miljöval-märkt.  Då får du produkter som är snälla mot din hud och mot naturen – allt hamnar ju i avloppsvattnet till slut! Du slipper högfluorerade ämnen som  PFAS (brandskum), hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Dofter du gillar, kanske din medpassagerare får andnöd av. Välj parfymfritt!  Bra produkter är speciellt viktigt för barnen och om du är gravid. Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida. Där hittar du också recept på gör-det-själv-produkter.

Karin Nilsson Jungermann
Naturskyddsföreningen i Helsingborg

Stadsplan 2017

Kolonisterna får stöd av Naturskyddsföreningen. Läs hela vårt yttrande om Stadsplan 2017!

 

Helsingborg står inför en omfattande förtätning, föranledd av ökad efterfrågan på bostäder. Eftersom staden dessutom är omgiven av högklassig odlingsjord är det inte längre försvarbart att låta nya bostadsområden breda ut sig i stadens omgivningar. Alternativet blir att förtäta befintlig bebyggelse.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill framföra följande generella
synpunkter:
Framtida bostadsbyggande måste ske utan att befintliga grönområden offras. De ekosystemtjänster som våra grönområden utför kan inte överskattas.

Träd och annan grönska tar upp koldioxid från luften och avger syre och fukt. Grönskan fångar upp stoft från biltrafiken och andra föroreningskällor. Under sommaren kan träden med sina löv samla upp 30 – 40 procent av stoftet i stadsluften.

Träd suger upp vatten och motverkar erosion. Trädens rötter suger upp stora mängder vatten och förhindrar översvämningar och ger stabilitet i marken. Detta tillhör de ekosystemtjänster som kan översättas i intjänade pengar, eftersom översvämningar och markerosion är förenade med stora kostnader. Problem som vi kan räkna med ökar med klimatförändringarna. Forskare vid SLU har beräknat att träden i Malmö under ett år bidragit till att 172.500 kubikmeter vatten inte belastade dagvattensystemet. (Cecil Konijnendijk m.fl).

Träd har betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Det finns åtskillig forskning som visar på grönskans stora betydelse för både upplevd och faktisk hälsa. Barn som vistas i klassrum med gröna växter har mindre huvudvärk och magont; patienter som har utsikt mot träd från fönstret i sin sjuksal tillfrisknar snabbare; adrenalinhalt och blodtryck sjunker till hälsosamma nivåer när vi vistas i gröna miljöer, i synnerhet i lövskog. Gröna miljöer i bostadsområdena stimulerar också till utomhuslek, vilket har stor betydelse för barns utveckling.

Träd och gröna miljöer utgör förutsättningen för biologisk mångfald. För fåglar, insekter och mindre däggdjur som ekorrar, igelkottar, fladdermöss m.fl. är träden och buskagen en förutsättning för fortsatt liv. Bostadsområden med tillgång till träd och buskage inrymmer oftast ett rikt och varierat liv som har ett värde i sig förutom att det är en källa till glädje och kunskap för dem som bor där.

Träden ger skugga, vindskydd och lagrar koldioxid och är därmed det viktigaste vi har inför en klimatförändring som är en realitet.

Det finns alltså många mycket goda skäl för oss att vara rädda om de träd och gröna miljöer vi har och dessutom se till att skapa flera. Naturskyddsföreningen i Helsingborg vill därför framhålla vikten av att dessa stora och viktiga värden bevaras och helst även utvecklas när nya bostäder planeras. Vi förordar därför att kommande förtätning sker på redan hårdgjorda ytor. Av samma skäl motsätter vi oss de förslag som innebär att koloniområden i Helsingborg ska rivas för att bebyggas med bostäder.

Förutom att koloniområdena har stor social betydelse spelar dessa uppvuxna, rika gamla trädgårdsmiljöer en stor roll för den biologiska mångfalden och är viktiga livsmiljöer för fåglar, vildbin, humlor och andra insekter.

Naturskyddsföreningen i Helsingborg anser att förtätningen inte bör ske i en större omfattning än att dessa viktiga miljövärden kan bevaras. En så stor ökning av befolkningsmängden som planeras innebär också storapåfrestningar på ett redan otillräckligt avloppsnät. Helsingborg har redan allvarliga problem med havsmiljön, vilket bland annat innebär att badvattnet alltför ofta klassats som otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Resurser måste satsas på ombyggnad av avloppssystemet innan det utsätts för ännu större påfrestningar av ett ökat befolkningstryck.

I ett större perspektiv står vi inför klimatförändringar som ställer stora och nya krav på samhällsplaneringen. De innebär bland annat en kalkylerad höjning av havsnivån. Vi vill understryka vikten av att byggplanerna för framtiden utformas med förutseende inför dessa nya förutsättningar, vilket kräver samarbete med såväl klimatforskare som annan forskning gällande byggteknologi, energianvändning, trafiklösningar med mera.

Helsingborg den 19 september 2016
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Christel Kvant
Vice ordförande
Christel.kvant@telia.com

Miljövänliga veckan 2017 – kampanjen för miljöbra badrumsprodukter fortsätter

Utställning på Stadsbiblioteket av produkter under tiden 19 september till 26 september. Mycket fler produkter finns nu i de flesta livsmedelsbutiker och i en del specialbutiker. Även en del smink börjar finnas miljömärkt. FRÅGA efter miljömärkta produkter i butiken, hos frisören, när du köper smink!  Naturskyddsföreningen har mer info på hemsidan.

Håll utkik i höstprogrammet – en kväll alt lördag ordnar vi egen tillverkning av deodorant, lypsyl, kroppsscrub och torrschampo. Anmälan blir nödvändig.

I Lund anordnar Naturskyddsföreningen riks en upptaktsdag inför Handla Miljövänligt. Lördagen 19 augusti på Naturskyddsföreningens kansli, Nils Bjelkegatan 4B, Lund. 5 minuters promenad från Centralstationen.

Anmälan senast 16 augusti till k.bergendal@gmail.com – ange namn, tel, krets, kaffe eller te, ev matallergier. Gratis för NF-medlemmar, 100 kr för övriga intresserade. Program Lund 19 aug från kl 10–16. Liv Södahl från Rikskansliet medverkar med fakta och material inför kampanjen.

Floragruppen | 2017-08-17 Farhultsbaden

Ett tiotal deltagare dök upp när vi vid halv sju-tiden samlades vid Farhults kyrka. Regnet hängde i luften, så vi skyndade oss under Rithas och Leos säkra ledning ner till huvudattraktionen, klockgentianan. Den visade, trots en mulen himmel, upp sin fantastiska blåa färg. Alldeles invid gentianan växte en annan färgstark växt, klockljungen.

På vägen dit såg vi bl.a. höskallra, käringtand, grå ögontröst och den rara granspiran. Sven hade med sin tubkikare, och med hjälp av den kunde vi utförligt studera storspov och myrspov som stod ute i det långgrunda vattnet. Dominerande bland fåglarna var annars gäss, som fanns i stora flockar, främst vitkindad gås. En flock med flera hundra starar höll också till i den rikliga vegetationen nere vid stranden. Några av oss fick också se skymten av en havsörn som uppvaktades av en skränig samling kråkfåglar. Lagom till att vi återvände till bilarna öppnade sig himlen. Vilken tur vi hade!

Text och foto: Tom Svensson

Floragruppen | 2017-08-05 Örby ängar

Vi var bara en handfull deltagare som samlades vid Sundsgården under Jan-Eriks och Svens ledning  denna förmiddag. Många hade säkert skrämts bort av det synnerligen ostadiga vädret. Trots mörka moln på himlen fick vi ett par riktigt soliga timmar vid Örby ängar. Jordhumla och stenhumla lät sig väl smaka av kungsmyntans lila blommor. Rapsfjäril, luktgräsfjäril, mindre guldvinge (se bilden) och blåvingar fladdrade på flera ställen.

Vi fick också lära oss att skilja på rödklint och väddklint. Andra trevliga växter var blåhallon, gökblomster och den mycket rara borstsäven, som Jan-Erik efter mycket letande hittade i den betade våtmarken vid ett av kärrstråken. Precis innan fikat såg vi en bivarg som surrade alldeles i anslutning till sin smala djupa gång rakt ner i marken. Bivargen livnär sig på att bedöva bin, som den drar ner i sin gång och sedan äter upp. Lagom till det var dags att bryta upp kom en rejäl regnskur, till glädje för den rikliga förekomsten av champinjoner uppe vid parkeringsplatsen.

Text och foto: Tom Svensson

De Vilda Blommornas Dag i Kattarp 18 juni 2017

Floravandringen i samarrangemang med Stadsbyggnadsförvaltningen lockade 43 personer. Först gick vi till Äppelskogen, där Statens Järnvägar när Kattarp var en järnvägsknut ägde en banvaktsstuga och några personalbostäder, men husen revs på 1970-talet, varefter kommunen köpte marken. Bland bokar, lönnar och olvon i lövdungen fann vi rent vilda växter, flertalet med gula blommor såsom småborre, gåsört, käringtand, gulvial, gul sötväppling, den senare i stora bestånd utmed den intilliggande Västkustbanan. Det syntes också vita hundkäx och kirskål. Efter ett halvt sekel växte där fortfarande en del kvarstående och förvildade trädgårdsväxter, t.ex. syren, bergklint, vidare de invasiva arterna blomsterlupin och parkslide samt – som syns på bilden – plymspirea och strandiris (eller möjligen en hybrid där strandiris är den ena föräldraarten).

Varje Iris har 3 ståndare och 3 pistiller

 

Efter fikapausen avslutades vandringen alldeles öster om dungen vid en nygrävd damm, kring vilken kommunen sått ut frön till en mycket vacker och färgrik blomsteräng, där främst märktes rödklint, vita prästkragar samt gula färgkullor och sommarfibblor.

Text: Jan-Erik Hederås. Foto: Linda Hellberg, Tom Svensson

Cykelutflykt till vårens fåglar i Helsingborg 27 maj 2017

Två entusiastiska fågelvänner tillsammans med en ledare dök upp på mötesplatsen i Fredriksdal. Förutsättningarna för en trevlig utflykt med sol och värme gick inte att klaga på. Sångfåglarna var dock lite slöa i sommarvärmen men vi lyckades ändå mana på dem rätt så framgångsrikt. Vår nya nationalfågel koltrasten var det lätt att lyssna och skåda. Den tycks ha klarat vintern mycket bra. Ser och hör den nästan överallt. Lämpligare nationalfågel kunde vi knappast ha valt tänker man åter. Den är mycket oskygg. Har små krav på sin miljö. Lever gärna nära människan bara vi kan erbjuda några täta buskar och lite öppen gräsmark (måste inte vara grön asfalt dvs gräsmatta). Har troligen den vackraste sångrösten och sjunger en stor del av sommarhalvåret.

Samma sångkonst kan inte den kraxiga björktrasten leva upp till. Den svenska fågelvärldens Florence Foster Jenkins som hur den än anstränger sig  inte låter bättre än en handgräsklippare.

Efter lite spanande i den högstammiga skogen vid Fredriksdal med sina svarthättor, rödhakar, bofinkar och rödhakar mfl arter fortsatte vi till Pålsjö skog. Högt över oss pilade ett par av årets första tornseglare. I år är arten nästan en vecka försenad. Troligen har olämpligt väder på resan spelat in.

I Pålsjö fick vi strax tillfälle att jämföra svarthättans sång med trädgårdssångarens. Den förres höga silverklara toner på slutet är viktigaste skillnaden En gransångare lät sig avlyssnas på nära håll: sill salt, sill, sill, salt upprepat i olika ordning och längd låter visan enligt Erik Rosenbergs träffande beskrivning. På latin  heter gransångaren Phylloscopus collybita vilket betyder: som spanar bland bladen (Phylloscopus) och penningräknare (collybita). Lätet påminner om staplande av slantar vilket är träffande. Vi fick snart tillfälle att också avlyssna gransångarens mycket vanliga släkting lövsångaren vars sång skiljer sig markant. I Pålsjö skogs högstammiga dunkla bokskog lever ytterligare en nära släkting till löv- och gransångaren, nämligen grönsångaren. Den är betydligt ovanligare än sina släktingar och tenderar att minska i antal. (Har bara lyckats hitta en sjungande hane i Pålsjö skog i år). Artens tvåstämmiga sångläte är inte att ta miste på. Ett svirrande som från ett mynt som roteras på ett porslinsfat är en bra liknelse. Den stammar också från svensk fältornitologis nestor Erik Rosenberg. Svirrandet vi hörde blandas ofta upp med en annan sångdel, ett rätt starkt tju, tju, tju några gånger upprepat.

Matsäcken avnjöts i bästa solsken vid hundrastningsplatsen strax norr om skogen. Som sällskap hade vi en räv som rätt oskyggt spanade på oss från mindre än 100 meters håll. Ett par ekorrar höll sig tryggt i träden.

Om man jämför årets fågelartslista med listan från motsvarande utflykt föregående år är det i alla fall en art som lyser med sin frånvaro under årets utflykt nämligen härmsångaren eller som den tidigare kallades gulsångaren.

I år stötte vi istället på en annan intressant art som jag skulle vilja kalla vår bästa ”härmsångare” nämligen kärrsångaren. I sång välutbildade individer av denna art saknar motstycke i skicklighet.i den svenska faunan. Både vad gäller antal andra fågelarter de kan härma och likhet med orginalet. I  busk- och örtvegetationen längs järnvägen genom Pålsjö skog satt den och musicerade för oss.

Sedan vår grupp skiljts åt hörde undertecknad också en näktergal sjunga nära kärrsångaren.

Fullständig artlista från utflykten följer nedan :

gräsand (några), strandskata (2), skrattmås (några), fiskmås (flera), gråtrut (1), ringduva (många), tornseglare (2), sädesärla (1), rödhake (många), rödstjärt (några), björktrast (flera), koltrast (många), trädgårdssångare (flera), svarthätta (många), kärrsångare (1), lövsångare (flera), gransångare (några), grönsångare (1), talgoxe (2), blåmes (2), skata (1), kråka (några), kaja (några), gråsparv (några), bofink (många), pilfink (1), gärdsmyg (flera).

Totalt 27 arter vilket är klart mindre än föregående år. Då saknade vi kärrsångare men hade istället: gulsångare, grönfink, råka, nötväcka, törnsångare, ärtsångare, större hackspett, järnsparv.

Text: Sven Gustavi