Floragruppen | 2017-05-23 Mölle fälad

23 maj, 2017Kommentera

Från samlingsplatsen vid Krapperup åkte vi 14 deltagare vidare ner mot havet. Det blev ett första stopp vid en damm strax före Vattenmöllan, och redan när vi öppnade bildörrarna hörde vi klockgrodorna kväka. När vi gick fram till dammen kunde vi se ett tiotal hannar som blåste upp sina strupsäckar frambringande det melodiska spellätet, som sägs påminna om avlägsna kyrkklockor. Några hundra meter längre fram parkerade vi sedan bilarna och gick ut på kustheden. På och invid Litorinavallen dominerade blommande trift, men vi stannade upp flera gånger för att studera bl.a. knölsmörblomma, strandglim, skörbjuggsört och vårklynne.

Gruppen fortsatte åt nordväst och på allt fuktigare marker noterade vi ängsbräsma och majnycklar. I en strandnära damm växte vitblommande möjor, och där fanns kanske 20 spelande klockgrodor.

Ytterligare 100 m längre åt nordöst fanns ännu en damm som delas av ett stengärde i två delar, vilken också hyste kväkande klockgrodor. Solen stod lågt i nordväst, kvällen var ljum och nästan vindstilla, medan regnskurar tornade upp sig i sydväst. Tillsammans gav detta en nästan magisk stämning, som fick oss att stanna upp och ödmjukt begrunda det flertusenåriga, lite tidlösa landskapet runtomkring oss. Nå, när de första regndropparna föll tog vi på oss våra jackor och gick vidare åt norr, där det växte minst 1000 blommande sankt Pers nycklar.

Det var inte många regndroppar som träffade oss – skuren gick huvudsakligen söder om Mölle fälad, och när vi gick tillbaka mot bilarna på den gamla banvallen till Höganäs-Mölle järnväg var det uppehållsväder.

Text: Jan-Erik Hederås / Foto: Tom Svensson

Tipspromenad med frågor om natur och miljö 7 maj 2017

7 maj, 2017Kommentera

Tipspromenaden i Pålsjö skog lockade 22 deltagare. De rätta svaren var
1. Ek, 2. Svalört, 3. Kambium. 4. Ollon, 5. Avenbok, 6. Mulm, 7. Fladdermus,
8. Gärdsmyg, 9. Korsnäbb, 10. Lönn.
5 personer hade alla tio rätt. Se fliken Aktuellt!

Text: Christel Kvant, Karin Nilsson Jungermann. Foto: Tom Svensson

Nu har humledrottningarna vaknat!

19 april, 2017Kommentera

Efter att ha sovit i cirka sju månader börjar nu humledrottningarna ta sina hungriga turer bland vårblommorna. Så viktigt det är att de hittar blommor med pollen och nektar i våra trädgårdar nu! Vanligast är mörk jordhumla, en stor, randig humla med tjock päls som håller henne varm de första, kalla vårdagarna.

Själv råkade jag tyvärr väcka en liten nästan helsvart vallhumla när jag vårstädade kring växthuset. Jag var förstås glad att se den – men det var ju mindre bra att jag verkade ha väckt den med kvasten! Vallhumlor väntar gärna med att stiga upp tills det blir lite varmare.

Nu fick den sig lite tidig frukost på mina scillor och kröp antagligen undan någonstans och somnade om.

Ta det lite försiktigt med vårstädandet!

Vallhumla på scilla. Hade gärna sovit ett tag till.

Blommande sälg är viktig vårmat för den tidiga mörka jordhumlan

Christel Kvant

Trädgårdsinspiration!

19 april, 2017Kommentera

Söndag 19 maj

Vi finns på Fredriksdal Museum och Trädgårdar och i Christel Kvants trädgård på Pålsjögatan 27 – välkomna!

Naturskyddsföreningen i Helsingborg jobbar för att främja den biologiska mångfalden i våra trädgårdar – med särskilt fokus på humlor och solitärbin. Vi kan alla hjälpa till genom att välja blommor som är rika på pollen och nektar och genom att ställa boplatser till förfogande. Det är en missuppfattning att bikupor med honungsbin främjar vildbina – de utgör tvärtom en konkurrens om den lilla mattillgång som finns – såvida det inte handlar om stora kommersiella odlingar.

En kopparbalja har blivit till en äng med förgätmigej, åkervädd och snöflinga – alla matnyttiga och älskade av pollinerande insekter.

Träffa oss och lär dig mer om hur du ger mat och skydd till vildbina!

Gör ett bihotell åt solitärbina – bara fantasin sätter gränser!

Fredriksdal: Vårlust kl 10 – 16.

Christel Kvants trädgård: Pålsjögatan 27 kl 10 – 17.

På jakt efter våren vid Borgen 9 april 2017

9 april, 2017Kommentera

Morgonen var kylig, men det kom ändå 14 deltagare till Grönadals bygdegård i Vallåkra. I sluttningen ner mot ravinen fanns det gott om förvildade scillor och skillnaden mellan dem demonstrerades. Längs Härslövsbäcken hade häggen börjat grönska och vi såg blad av skogsbräsma och månviol.

Blommande blåsippor

Smånunneört

Norr om Råån blommade blåsipporna ovanligt rikligt i år, och det var gott om blommande vitsippor kring Borgenbäcken. Högst uppe på höjden öster om bäcken hade smånunneört och desmeknopp börjat blomma. Under fikapausen på borgplatån uppstod en diskussion om vad för slags mänsklig verksamhet här hade ägt rum (fornborg, kolbrytning eller vad?). Därefter vandrade sällskapet tillbaka, delvis en annan väg där fjorårsståndare av klotpyrola och blommande körsbärsplommon studerades. Till slut hittades ett litet bestånd med gulsippa, och därmed kunde vi räkna in tre olika arter av sippor. Retligt nog kom solen fram ungefär när vi avslutade vandringen, och det blev fem grader varmare på eftermiddagen.

Text: Jan-Erik Hederås. Foto: Tom Svensson (blåsippa) och Gunilla Hederås (smånunneört).

Främmande, invasiva arter 4 april 2017

4 april, 2017Kommentera

(Samarrangemang med naturskyddsföreningarna i Söderåsen, Klippan och Örkelljunga)

Nils Carlsson, som är doktor i ekologi samt viltförvaltare och specialist på invasiva arter på Länsstyrelsen Skåne, höll föredrag och visade bilder i bygdegården Perslund i Åstorp. Många andra länder, t.ex. Australien och Storbritannien, har kommit mycket längre än Sverige i bekämpningen av invasiva arter. Han nämnde spansk skogssnigel, som 1975 tog sig in via import av växtmaterial och nu är spridd över halva vårt land. Det går att bekämpa den, men den att är omöjlig att bli kvitt, och detsamma gäller växterna parkslide och jätteloka. I flera av våra grannländer är mårdhund och tvättbjörn ett svårt hot mot groddjur och markhäckande fåglar, och det pågår ett projekt mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland för att begränsa ytterligare spridning. Han berättade också om försöket att utrota sydfyrling, som i höstas upptäcktes ny för landet i en damm pFoto: Tom Svensson (blåsippa) och Gunilla Hederås (smånunneört).å Berga i Helsingborg.

Sydfyrling (Vattenkrassula)

Text: Jan-Erik Hederås. Foto: Gunilla Hederås.

Kretsstämma (årsmöte) och föredrag om honungsbin 23 mars 2017

23 mars, 2017Kommentera

Vid kretsstämman valdes Sven Gustavi till ny ordförande, medan Richard Nilsson fortsätter som styrelsemedlem, och Tobias Olofsson invaldes som ny medlem i styrelsen.

Tobias Olofsson, som är forskare vid Avdelningen för medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet, höll sedan ett intressant och tankeväckande föredrag om honungsbiet. De närvarande fick veta att honungsmagen innehåller 13 olika mjölksyrebakterier, att forskning tyder på att dessa bakterier kan komplettera användandet av antibiotika vid bekämpandet av såväl yttre som invärtes infektioner, och att detta kan medföra ett genombrott när det gäller att komma åt problemet med antibiotikaresistens. Tobias berättade också att det för att bina skall klara sin övervintring är viktigt att bina får behålla en del av sin insamlade honung och då från olika delar av insamlingsperioden. Att endast ge dem vanligt socker som näringssubstitut är inte bra.

Text: Tom Svensson (red. Jan-Erik Hederås).

Ugglekväll i Vegeholm 14 mars 2017

14 mars, 2017Kommentera

Kring kvart över åtta på kvällen kom ett 30-tal ugglespanare till parken vid Vegeholms slott. I skenet av pannlampor berättade Ulrik Alm om ugglor i Sverige och kattugglor i synnerhet.

Hooh ho-hohohohohooh

Vinden var i tilltagande, och det susade i trädkronorna, när Ulrik sedan hoade i mörkret, och för en amatör var det kusligt likt en äkta kattuggla. Om revirinnehavaren mindes den säregna dialekten som han hade hört på Kwitter för något år sedan, kände igen den suddiga konturen av den mystiskt fejkade jätteugglan som var där i fjor våras, eller skälet var något helt annat det vet vi inte, hur som helst lät han sig inte provoceras. På långt håll hördes i alla fall revirgrannen ropa ”kom inte hit”, och över våra huvuden skymtade Tvillingarna, Sirius, Orion, Aldebaran, Plejaderna och Capella i söder mellan de snabbt förbiflygande skyarna. I öster syntes Karlavagnen och Arcturus, där efter ett tag Månen gick upp åtföljd av Jupiter. Naturen har alltid något att bjuda på!

Text och foto: Jan-Erik Hederås

Zimbabwe Malawi 26 oktober 2016

26 oktober, 2016Kommentera

Ing-Marie Henningsson visade bilder från en resa i Livingstones fotspår i oktober 2015. Resan, som var med svensk guide, startade i Zimbabwes huvudstad Harare. Hon berättade om landets koloniala historia från The British South Africa Company till Rhodesia med ekonomiskt välstånd för den vita överklassen och fattigdom bland de inhemska shona- och ndebele-folken. Vidare berättade hon om den positiva utvecklingen efter självständigheten 1980 fram till dagens svåra ekonomiska situation under Robert Mugabe.

Mångmiljardär för en dag

Resegruppen fortsatte till Stora Zimbabwe med ruiner efter ett förhistoriskt handelscentrum, som upplevde sin storhetstid från 1000- till 1400-talet.

Därnäst besöktes nationalparken Matobo Hills med mäktiga stenformationer och 10 000 år gamla grottmålningar, där man kunde vandra (nästan) fritt bland vilda noshörningar. Här är även graven efter imperiebyggaren Cecil Rhodes belägen.

Via Bulawayo, huvudorten i Matabeleland, kom hon till nästa nationalpark Hwange. Det var i slutet av torrperioden och kring de fåtaliga vattenhålen flockades antiloper, som i sin tur drog till sig lejon, sjakaler och gamar. Antalet elefanter har ökat kraftigt, men om de har en positiv eller negativ påverkan på vegetationen är omtvistat.

Stressfaktor på ekosystemet?

Resan fortsatte till Victoriafallen (Mosi-oa-tunya = röken som dånar) på gränsen mellan Zimbabwe och Zambia. Så här i slutet av torrperioden var det lågvatten i Zambezifloden, och Ing-Marie kunde besviket konstatera att fallen varken rök eller dånade.

Från Livingstone i Zambia flög resesällskapet till Malawis huvudstad Lilongwe. Gruppen for till en nationalpark vid sydsidan av Malawisjön, Afrikas tredje största sjö, som är känd för sin mångfald av ciklider, vilka är mycket populära som akvariefiskar. En båtfärd till den vackra ön Thumbi Island ingick också.

Den sista nationalparken på resan blev Liwonde nationalpark, belägen utmed floden Shire, som avvattnar Malawisjön söderut till Zambezi. Här var det gott om vatten med en rik biologisk mångfald, såsom flodhästar, afrikanska bufflar, krokodiler samt elefanter, giraffer och baobabträd.

I Malawi studerades även kulturlivet, t.ex en skola och en teplantage, innan det var dags att flyga tillbaka till Sverige från landets näst största stad Blantyre.

Text: Jan-Erik Hederås / Foto: Ing-Marie Henningsson

Miljövänliga veckan 2016

26 september, 2016Kommentera

En utställning Fräsch på riktigt – Vad har du i badrumsskåpet? fanns på Stadsbiblioteket under vecka 39–41 (26 september till 14 oktober) och visade miljömärkta produkter av olika slag, som ingick i 2016 års undersökning.

Schampo (ej mjäll), deodorant, hudkräm/bodylotion (ej handkräm, ansiktskräm, salvor), flytande tvål/duschkräm (ej ansiktstvätt, rengöringslotion, make up borttagning, produkter för intimvård), fast tvål.

Märkning: Bra Miljöval, Svanen, EU-blomman/EU-Ecolabel – som bästa val.

ECOCERT/COSMOS ORGANIC och Natrue – näst bäst.

Produkter i ett annat vitrinskåp miljömärkta, men ej med i 2016 års undersökning, exempel Barnprodukter, Tandkräm, Ansiktsvatten, Rengöringsmjölk, Conditioner, Våtservietter, Bomullspads/pinnar, Tamponger, Bindor, Handkrämer, Lypsyl. Märkning Soil Association och GOTS gäller bomullen. Vissa produkter som lypsyl och handkräm/hudkräm finns också Fair Trade.