Kretsstämma (årsmöte) och föredrag om honungsbin 23 mars 2017

Vid kretsstämman valdes Sven Gustavi till ny ordförande, medan Richard Nilsson fortsätter som styrelsemedlem, och Tobias Olofsson invaldes som ny medlem i styrelsen.

Tobias Olofsson, som är forskare vid Avdelningen för medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet, höll sedan ett intressant och tankeväckande föredrag om honungsbiet. De närvarande fick veta att honungsmagen innehåller 13 olika mjölksyrebakterier, att forskning tyder på att dessa bakterier kan komplettera användandet av antibiotika vid bekämpandet av såväl yttre som invärtes infektioner, och att detta kan medföra ett genombrott när det gäller att komma åt problemet med antibiotikaresistens. Tobias berättade också att det för att bina skall klara sin övervintring är viktigt att bina får behålla en del av sin insamlade honung och då från olika delar av insamlingsperioden. Att endast ge dem vanligt socker som näringssubstitut är inte bra.

Text: Tom Svensson (red. Jan-Erik Hederås).

Ugglekväll i Vegeholm 14 mars 2017

Kring kvart över åtta på kvällen kom ett 30-tal ugglespanare till parken vid Vegeholms slott. I skenet av pannlampor berättade Ulrik Alm om ugglor i Sverige och kattugglor i synnerhet.

Hooh ho-hohohohohooh

Vinden var i tilltagande, och det susade i trädkronorna, när Ulrik sedan hoade i mörkret, och för en amatör var det kusligt likt en äkta kattuggla. Om revirinnehavaren mindes den säregna dialekten som han hade hört på Kwitter för något år sedan, kände igen den suddiga konturen av den mystiskt fejkade jätteugglan som var där i fjor våras, eller skälet var något helt annat det vet vi inte, hur som helst lät han sig inte provoceras. På långt håll hördes i alla fall revirgrannen ropa ”kom inte hit”, och över våra huvuden skymtade Tvillingarna, Sirius, Orion, Aldebaran, Plejaderna och Capella i söder mellan de snabbt förbiflygande skyarna. I öster syntes Karlavagnen och Arcturus, där efter ett tag Månen gick upp åtföljd av Jupiter. Naturen har alltid något att bjuda på!

Text och foto: Jan-Erik Hederås

Zimbabwe Malawi 26 oktober 2016

Ing-Marie Henningsson visade bilder från en resa i Livingstones fotspår i oktober 2015. Resan, som var med svensk guide, startade i Zimbabwes huvudstad Harare. Hon berättade om landets koloniala historia från The British South Africa Company till Rhodesia med ekonomiskt välstånd för den vita överklassen och fattigdom bland de inhemska shona- och ndebele-folken. Vidare berättade hon om den positiva utvecklingen efter självständigheten 1980 fram till dagens svåra ekonomiska situation under Robert Mugabe.

Mångmiljardär för en dag

Mångmiljardär för en dag

Resegruppen fortsatte till Stora Zimbabwe med ruiner efter ett förhistoriskt handelscentrum, som upplevde sin storhetstid från 1000- till 1400-talet.

Därnäst besöktes nationalparken Matobo Hills med mäktiga stenformationer och 10 000 år gamla grottmålningar, där man kunde vandra (nästan) fritt bland vilda noshörningar. Här är även graven efter imperiebyggaren Cecil Rhodes belägen.

zimbabwe-7730

Via Bulawayo, huvudorten i Matabeleland, kom hon till nästa nationalpark Hwange. Det var i slutet av torrperioden och kring de fåtaliga vattenhålen flockades antiloper, som i sin tur drog till sig lejon, sjakaler och gamar. Antalet elefanter har ökat kraftigt, men om de har en positiv eller negativ påverkan på vegetationen är omtvistat.

Stressfaktor på ekosystemet?

Stressfaktor på ekosystemet?

Resan fortsatte till Victoriafallen (Mosi-oa-tunya = röken som dånar) på gränsen mellan Zimbabwe och Zambia. Så här i slutet av torrperioden var det lågvatten i Zambezifloden, och Ing-Marie kunde besviket konstatera att fallen varken rök eller dånade.

Från Livingstone i Zambia flög resesällskapet till Malawis huvudstad Lilongwe. Gruppen for till en nationalpark vid sydsidan av Malawisjön, Afrikas tredje största sjö, som är känd för sin mångfald av ciklider, vilka är mycket populära som akvariefiskar. En båtfärd till den vackra ön Thumbi Island ingick också.

Den sista nationalparken på resan blev Liwonde nationalpark, belägen utmed floden Shire, som avvattnar Malawisjön söderut till Zambezi. Här var det gott om vatten med en rik biologisk mångfald, såsom flodhästar, afrikanska bufflar, krokodiler samt elefanter, giraffer och baobabträd.

I Malawi studerades även kulturlivet, t.ex en skola och en teplantage, innan det var dags att flyga tillbaka till Sverige från landets näst största stad Blantyre.

malawi-8383

Text: Jan-Erik Hederås / Foto: Ing-Marie Henningsson

 

Miljövänliga veckan 2016

En utställning Fräsch på riktigt – Vad har du i badrumsskåpet? fanns på Stadsbiblioteket under vecka 39–41 (26 september till 14 oktober)  och visade miljömärkta produkter av olika slag, som ingick i 2016 års undersökning.

Schampo (ej mjäll), deodorant, hudkräm/bodylotion (ej handkräm, ansiktskräm, salvor), flytande tvål/duschkräm (ej ansiktstvätt, rengöringslotion, make up borttagning, produkter för intimvård), fast tvål.

Märkning: Bra Miljöval, Svanen, EU-blomman/EU-Ecolabel – som bästa val.

ECOCERT/COSMOS ORGANIC och Natrue – näst bäst.

 Produkter i ett annat vitrinskåp miljömärkta, men ej med i 2016 års undersökning, exempel Barnprodukter, Tandkräm, Ansiktsvatten, Rengöringsmjölk, Conditioner, Våtservietter, Bomullspads/pinnar, Tamponger, Bindor, Handkrämer, Lypsyl. Märkning Soil Association och GOTS gäller bomullen. Vissa produkter som lypsyl och handkräm/hudkräm finns också Fair Trade.

Svamputställning i Brunnby 24–25 september 2016

I samband med den traditionella skördefesten på Brunnby boställe anordnade Naturskyddsföreningarna i Kullabygden och Helsingborg en utställning, där fokus lades på goda matsvampar, som man tryggt kan plocka, men vi visade också mer eller mindre giftiga förväxlingssvampar. Vi hade ett tält till vårt förfogande, och svamparna försågs med etiketter och ställdes ut på bord, där de ordnades i olika samhörande grupper, t.ex. riskor och kremlor.

svamputstalln-3_1158 svamputst-2_1159 2016-svamputst-611

 I det fina höstvädret lockade utställningen många människor. Svampkännare från båda föreningarna fanns på plats under 6 timmar både på lördagen och söndagen, och trots den torra hösten kunde vi ändå visa totalt 120 olika svamparter, varav märktes de lite ovanliga praktvaxskivling och zonkamskivling. Det förekom även försäljning av svampkorgar, svampknivar, sittdynor, kåsor m.m. samt stickat och garner, som färgats med färgsvampar.

zonkamskivling

zonkamskivling

Text och foto: Jan-Erik & Gunilla Hederås

Mycket folk och fjärilar i vår Sofiero-trädgård!

sofiero-399 sofiero-389

Levande trädgård var temat 26-28 augusti 2016, när Naturskyddsföreningen i Helsingborg medverkade på Sofieros stora trädgårdsfest tillsammans med Helsingborgs kommun och Miljöverkstaden. De intresserade besökarna kunde räknas i tusental, och så snart trädgården var färdigplanterad anmälde även humlor, bin och fjärilar sitt intresse.

-Ett kvitto på att det fungerar: planterar man rätt växter så hittar insekterna direkt! säger Christel Kvant, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg, som också designat trädgården.

Och här är växterna som fungerade:

Buddleja – även kallad fjärilsbuske. Sorten i vår trädgård hette ’Royal Red’.

Rosenflockel, Eupatorium maculatum ’Purple Bush’.

Röd solhatt, Echinacea purpurea, flera sorter: ’Vintage Wine’, ’Green Envy’, ’Green Jewel’, ’Hope’.

Kransveronika, Veronicastrum virginicum ’Album’.

Solhatt, kransveronika och rosenflockel – det tog inte lång stund innan insekterna hittade hit!

Solhatt, kransveronika och rosenflockel – det tog inte lång stund innan insekterna hittade hit!

Hydrangea paniculata ’Sparkling’.

Lavendel, Lavandula angustifolia ’Hidcote Blue’.

Höstanemon, Anemone hybrida ’Honorine Jobert’,

Samt örter som salvia, oregano och timjan – alla örter som får gå i blom är högt älskade av insekter och fjärilar.

På spaljén visade vi en exposé över alla holkar man kan ha för att bjuda in vildbin, fjärilar, ugglor, mesar, rödstjärtar, svalor, tornseglare, fladdermöss och andra flygfän som behöver någonstans att söka skydd och bygga bo.

Vår förhoppning är att vi inspirerat många trädgårdsägare att göra trädgården till ett paradis inte bara för oss människor utan även för alla de tusentals andra som bor där – om vi hjälper dem.

Röd solhatt bjuder på läcker nektar, det vet varenda amiral

Röd solhatt bjuder på läcker nektar, det vet varenda amiral

Ängens dag på Esket 6 augusti 2016

Ängen känner vi som en av de vackraste och artrikaste naturtyper vi har, med alla sina blommor, vildbin, fjärilar och fåglar. Under den gamla självhushållningens tid var den inte bara vacker utan livsnödvändig – det var härifrån kreaturen fick sitt vinterfoder.

När Ängens dag firades på Esket, Örby Ängar den 6 augusti, var det med både dragspel, lie och räfsa. Ett 25-tal personer hade mött upp för att lära mera om ängens alla blommor av kommunekolog Widar Narvelo, som representerade Stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med Linda Hellberg i detta samarrangemang med Naturskyddsföreningen och Råå Bibliotekets Vänner.

Widar Narvelo berättar om ängen för intresserade åhörare. Esket är en del av Örby ängars naturreservat och man hittar hit via det gamla villaområdet ovanför Råå småbåtshamn

Widar Narvelo berättar om ängen för intresserade åhörare. Esket är en del av Örby ängars naturreservat och man hittar hit via det gamla villaområdet ovanför Råå småbåtshamn

Esket är en riktig naturpärla som kanske inte är känd för så många helsingborgare. Linné var här och prisade den för dess rika flora. Något man kan göra idag igen, för genom att träd och buskar på senare tid röjts undan och den låga vegetationen slagits år efter år, har marken blivit näringsfattig och åter gett plats för spädare plantor. 400 arter har hittats här, och Widar presenterade några av dem, såsom rariteten klintsnyltrot, en parasitväxt som är mera spännande än vacker och helt beroende av rödklint eller väddklint för sin existens. Och rödklinten blommade också vackert på ängen tillsammans med mörkt kungsljus, liten bockrot, kungsmynta, nässelklocka, soligt gul krissla, kåltistel, hampflockel och djupröd blodnäva, för att bara nämna några.

Förutom att göra lite nytta genom att slå med lien och fylla några hässjor med nyslagna växter fick besökarna delta i en liten frågesport, och en av frågorna var: ”När får jag plocka växter i Esket?” Och det, förklarade Widar, får man faktiskt – trots att Örby ängar är naturreservat – göra när som helst. Ett undantag som vädjar till försiktighet och omdöme och som givetvis inte omfattar fridlysta blommor. För, som Widar säger: att plocka en liten bukett blommor, det är ju ändå nånstans det som är poängen med ängen!

Referat och foto: Christel Kvant

Floragruppen | 2016-08-03 Hasslarps dammar

Det hade regnat på eftermiddagen, delvis ganska kraftigt, och bara tre deltagare kom till kvällsvandringen. Vi började med att gå runt den sydvästra dammen. Denna är grund med fast botten, och i kanterna växer det gott om tiggarranunkel och strandskräppa men även brunskära och nickskära. Med en dragg håvade vi in vattenväxter, mest axslinga men även vårtsärv fastnade på krokarna. Det regnade fortfarande stilla, men temperaturen var behaglig, och eftersom vi alla tre hade bra regnkläder, var det lätt att njuta av stämningen och den sköna luften som vi andades.

Andra halvan av vandringen gick på skräpmarkerna i den norra delen av området, där det växer rikligt med bl.a. palsternacka, och under tiden upphörde regnet. Fåglarna höll sig visserligen på behörigt avstånd från oss, men ändå kändes vandringen alls inte misslyckad. Tyvärr var det ingen som tog fram någon kamera.

Text: Jan-Erik Hederås

Floragruppen | 2016-07-07 Råå, Äsket

De 13 deltagarna samlades på parkeringen vid Örby ängar, och där studerades röjningarna som gjorts för att bygga nya parkeringsplatser till Råå småbåtshamn. Vi tittade också på den lilla bäcken som mynnar på badstranden nedanför parkeringen. Några glasålar såg vi inte, men väl ett antal blommor som växte i bäckkanten, bl.a. knölsyska.

20160707-IMH05

Därefter vandrade vi längs skjutbanan, förbi stora bestånd av den invasiva arten parkslide, upp till rikkärret strax norr om skjutbanevallen. Kärret har vuxit igen med höga vassväxter, mest bladvass, och av de rara gräs och halvgräs som fanns här när området blev naturreservat syntes intet. På området framför skjutbanevallen fanns flera blommande växter såsom krustistel, puktörne och ett stort bestånd med krissla.

krissla

På vägen söder om skjutbanan hittade vi ett vackert bestånd av den ovanliga klotullörten. Grusvägen upp till skjutbanevallen har under vintern blivit buskröjd, och i år fanns det några tiotal plantor av den starkt hotade raggarven, men den var nu överblommad och nästan nervissnad. Av andra växter längs vägen märktes rockentrav och duvnäva. Längs vägen ovanför skjutbanan upp mot vattentornet hade vi glädjen att se några exemplar av den starkt hotade klintsnyltroten, en brun art som parasiterar på rötter av väddklint eller rödklint.

 

20160707-IMH30

Vid vattentornet stannade vi för att fika. Där fanns flera tuvor av rödklint och väddklint, men några klintsnyltrötter hyste de inte. Däremot hittade vi bergmynta och nässelklocka i lövbrynen. Nedanför sluttningen vid vattentornet stannade vi till vid slåtterängen, som årligen slås med lie av bl.a. medlemmar i vår förening. På torrängen längre söderut observerade vi stora bestånd av blodnäva.

Text: Jan-Erik Hederås / Foto: Ing-Marie Henningsson

 

Under 30 år, 1986-2015, har Helsingborgs floragrupp genomfört regelbundna kvällsvandringar.

Pålsjö naturreservat | Insändare HD

Bygg inga villor i Pålsjö naturreservat! (insändare Helsingborgs Dagblad 2016-06-26)

”Den demokratiska processen kring Pålsjöområdet framstår som ett spel för gallerierna.”

Nu står det Helsingborgs kommun fritt att bygga villor där vi alla trodde det skulle bli naturreservat, skriver tre företrädare för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.

Pålsjö skog och områdena i anslutning till skogen hör till Helsingborgs främsta naturtillgångar och har stort värde för stadens alla invånare. Naturskyddsföreningen i Helsingborg har därför följt den långa process som föregått bildandet av Pålsjö naturreservat. Det har varit en alltigenom positiv upplevelse.

Vid flera samrådsmöten, där såväl privatpersoner som organisationer med olika intressen av naturområdet fick goda tillfällen att yttra sig, upplevde vi hur stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän med stor kunskap och goda intentioner lade grunden för att Pålsjöområdet skulle inte bara bevaras utan också förbättras. Intrycket förstärktes när vi fick ta del av det genomarbetade förslag som skickades ut för yttrande till bland många andra Naturskyddsföreningen. Vi gav planerna vårt fulla stöd.

Nu har det avslöjats att en delvis annan plan än den vi och alla andra förelagts antagits av kommunfullmäktige. Nu står det kommunen fritt att bygga villor där vi alla trodde det skulle bli naturreservat.

Redan vid det första samrådsmötet frågade vi om området söder om Pålsjö slott ingick i naturreservatet, eftersom vi insåg att det kunde vara i farozonen för att bli bostäder. Vi fick lugnande besked: det enda bostadsbyggande som planerades var på marken söder om Senderöds koloniområde. I remissunderlaget fick vi det svart på vitt:

”Åkrar norr och söder om Pålsjö slott: landskapsbilden är av stort värde runt Pålsjö slott, varför det är angeläget att ytorna förblir mer eller mindre öppna. Långsiktigt mål: åkrar med ekologisk odling, alternativt gräsmark med bete eller slåtter. På ytorna kan enstaka träd- och buskgrupper planteras som ger rumskänsla utan att skada öppenheten och utblickarna.”

Efter att vi under lång tid, gång efter gång, både muntligt och skriftligt, fått bekräftat att hela Pålsjöområdet skulle skyddas från exploatering, gjorde stadsledningsförvaltningen i sista sekund före beslutet i kommunfullmäktige den ytterst kontroversiella förändringen att förvandla åkern söder om Pålsjö slott till villatomtsmark.

Förändringen smögs igenom utan den debatt som beslutsfattarna utan tvekan hade anledning att frukta. Frågan som inte kan undvikas är: Fanns det hela tiden två parallella förslag, ett som kommunen visste att alla skulle ställa sig bakom och ett som låg berett att dras fram ur rockärmen när alla var invaggade i trygghet? Var ens alla de politiker som godkände förslaget medvetna om vad som hände?

Tack vare några uppmärksamma privatpersoner, som tydligen inte delade vår tilltro till stadsledningen, har beslutet överklagats till länsstyrelsen. För alla oss andra som vill överklaga är det för sent.

Stadsledningen motiverade sitt agerande i en intervju i HD den 30 maj med att tomterna behövs för att locka företagsledare till Helsingborg och därmed skapa flera jobb. Vi anser inte att det är ett hållbart argument.

I Helsingborg finns redan många villor i attraktiva lägen. Att en företagare väljer att etablera sig på en viss ort beror på många faktorer, bland annat tillgång till bra barnomsorg och skolor, väl utbyggd infrastruktur, tillgång till bra lokaler och lämplig arbetskraft.

Hela den omfattande demokratiska process som vi tagit del av när det gäller Pålsjöområdets framtid, alltifrån samrådsmötena till remissarbetet, framstår som ett spel för gallerierna med oss alla som naiva aktörer. Naturskyddsföreningen i Helsingborg ser allvarligt på det inträffade. Dels för att det skulle vara djupt olyckligt att förvandla det känsliga området till villatomter, dels för att kommunens agerande undergräver demokratin och skadar förtroendet mellan medborgare och stadsledning.

Vi anser därför att alla förändringar av den ursprungliga planen som gjorts ska redovisas öppet och tydligt samt att handläggningen av ärendet måste utsättas för granskning.

Richard Nilsson

Christel Kvant

Tom Svensson

Richard Nilsson, Christel Kvant och Tom Svensson är ordförande, vice ordförande respektive sekreterare för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.