Januari 2019 Synpunkter på Miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur.
Synpunkter ang miljöprövning för serviceanläggningar och infrastruktur för Kemira Kemi AB Från Naturskyddsföreningen i Helsingborg genom Karin Nilsson Jungermann. Naturskyddsföreningen är en politiskt oberoende ideell riksförening.Vår förening är en av många lokalavdelningar. Risk-och konsekvensanalys: Kemira Kemi AB beviljades tillstånd 1979 för alla verksamheter enligt då gällande Miljöskyddslag. Enskilda verksamheter inom IPOS har efterhand prövats och fått egna tillstånd enlig uppdaterade Miljölagar. För stödverksamheterna inom IPOS som hamnen, energicentralen, deponier, mmm gäller fortfarande 1979 års tillstånd. En samlad bedömning av dessa samt av övriga fabriker inom Kemira /IPOS behövs, med utgångspunkt från 1979 som noll-läge.
1) Vatten – utsläpp En samlad bedömning av utsläpp från alla på området befintliga verksamheter, vare sig de har egna tillstånd eller samlat, till vatten – till Öresund från hamnen, – från flera ställen som avrinning från asfaltytor/vägar, mm. Utanför hamnen vid Grollegrund, Disken och Knähaken (naturreservat) och inne i hamnen finns ålgräsängar och blåmusselbankar, som är betydelsefulla för det marina livet. Hur mår fiskar i området? Hur på verkas badlivet söder om hamnen? Hur påverkas bottensediment? Finns här rester av giftiga kemikalier som kan påverka växt- och djurliv? När kollades vattnet/bottensediment med avseende på allt detta? Resultat? Utsläpp från respektive fabrik, deponi, m fl, är också av intresse för att lokalisera speciellt allvarliga/ giftiga utsläpp. Nolläge borde vara innan Kemira flyttades hit, dvs opåverkat vatten, utan fabriksutsläpp. Hur har man garderat sig mot havshöjning? Hur stor är höjningen jämfört med 1979? Ett blåsigare klimat med kraftigare stormar, som kastar upp vatten på hamnområdet. Byggnation överlag läggs idag på mer än 3 m över nuvarande havsnivå – vilka planer för hamnen och hela Kemira Kemi och IPOS – området har man?
2) Vatten – förbrukning En stor del vattenledningsvatten = dricksvattenkvalitet (motsvarande 140 liter per anställd och dygn) förbrukas vid de olika fabrikerna till kylning. Om det blir stopp i vattenförsörjningen – vilken reservplan har man? Stora ”förrådscylindrar” av vatten? Eller tar man in havsvatten? Är omkopplingen möjlig momentant, så att inte kylningen bryts? Tas havsvatten inne i hamnen eller utanför? Likaså det avjoniserade vatten som i specialfall används för kylning – reserv?? Mycket vatten går säkert åt att hålla vägar/ytor rena inne på området – går detta vatten rakt ut i hamnen eller via reningsanläggning? Om detta vatten innehåller spill av kemikalier, borde det gå via rening.
3) Energi, transporter, buller, luft En del energi produceras med naturgas. Förbrukningen har ökat, vilket ger ökade utsläpp av koldioxid. Hur transporteras naturgasen till Kemiraområdet? Var kommer den ifrån? Ledning från …, lastbilstransport? Material av olika slag till de olika fabrikerna transporteras huvudsakligen per lastbil/långtradare. Transporterna har ökat och planeras att öka, liksom även antal båtanlöp. – Har man undersökt möjlighet till omlastning innanför grindarna till eltransporter? Frakt av råmaterial via järnväg till resp fabrik (och även från Kemiraområdet av färdiga produkter) ? Last går genom bebyggt område nära Kemira med ökande koldioxidutsläpp och avgaser. Bullernivån ökar med tyngre och längre fraktbilar. Likaså däcksslitage och vägslitage och dithörande partiklar. Finns mätningar och åtgärdsplaner? Endast bilar med släp räknas, varför? De utan släp bullrar, ger ut avgaser, sliter på vägar, osv. Skall också räknas in – men man kan redivisa separat och samlat för bättre koll. Anlöp till hamnen planeras också att öka. Mycket av fartygsanlöpen gäller ej material till Kemira – (15-20%)- utan det är på ”genomfart”. Har man tillstånd till detta? Även dessa genererar buller, avgasutsläpp och speciellt då dygnet-om anlöp planeras. Vi utgår från att i Öresund godkända bränslen för fartyg används. Men även här kan mer miljövänliga alternativ övervägas. Hur är mätvärden avgaser, koldioxid, kväveoxider, buller jämfört med 1979 ?? Hur planerar man minska dessa från dagens till lägre, mer miljö-och klimatanpassade värden? Detta gäller även för att få minskad påverkan på människors hälsa. Samlade buller- och utsläppsbidrag från hela området, samlade transporter in och ut från hela området – även båtledes – efterlyses. Kan de som bullrar mest, åtgärda detta? Släpper ut mest avgaser? Övergå till mindre miljöskadliga bränslen? Kemira bör ställa som krav på transportörer att de övergår till fossilbränslefria transporter år 2020.
4) Deponier De gamla ligger där de ligger. Har man koll på ev läckage? Jämförelseår 1979 alt när de/den lades upp. Koll att de inte berörs av havshöjning. I så fall – vad göra då?? Och vad släpper de i så fall ut i Öresund?? Planeras gamla deponier få påökning? Vilka? Deponi efter vad? Och påökning med vad? Innehåller deponierna ämnen som kan vara eftertraktansvärda – löna sig att ta vara på för framtida bruk? Antar att de då måste få tillstånd som verksamhet. Nya – bör grundas på typ av avfall, så att avfallet kan utnyttjas. Ordentliga höga avspärrningar ska finnas – betongbunkrar, t ex. Och att man har koll på vad som kan hända om havsvattnet stiger oväntat mycket. – Ev flytt av deponier: NSR tog förr emot järnoxidavfall på en speciell tipp – där man nu, efter täckning, ska placera solceller. – Kan man tänka sig fortsatt samarbete med NSR, så att gamla deponier flyttas dit och att även det som skulle till ev nya deponier? Så slapp man alldeles risk för havshöjning och att havet drabbas av deponiers kemikalier. Pågår sådana samtal med NSR ??
5) Säkerhet,Sabotage Risk för intrång, sabotage måste ingå i en samlad bedömning. Vilken/vilka fabriker har de mest åtråvärda/stöldbegärliga kemikalierna? Finns det möjlighet för utomstående att ta sig in på området, in till dessa lager ?? Vilka åtgärder finns? Vakt vid grind/infart – ja – men sönderklippta stängsel och intrång den vägen?? Går larm om så sker? Vad händer om personal i vaktkur angrips med aggressiv kemikalie, skjuts ned – eller skadas på annat sätt? Är de flera i vakten? Går automatiskt larm? Hur lätt är det för utomstående illasinnade att få reda på hur vaktrutiner sköts? Om eldsvåda utbryter vid någon fabrik – vilka åtgärder sker omedelbart per automatik? Hur skyddas/räddas de som arbetar inne på fabrik? Utanför fabrik? I personalrum? På kontoret? Går larmet dit också? Hur får man veta vad som skett och var? Larm till omkringboende? Övas brandsläckning, räddning vid ev kem-utsläpp? Illasinnade angrepp? Vet all personal hur man larmar, räddar andra, skyddar sig själv? Troligen har ni tänkt på allt detta, men en undran. Bör ju redovisas i en sammanställning av verksamheten och dess delar. Vad sker om två lastbilar med varsina mkt reaktiva kemikalier krockar inne på området? Har man spärr så att sådant inte kan inträffa? Borde annars finnas. Eftersom mycket är Seveso-klassad verksamhet har ni säkert åtgärder för detta. Men all verksamhet är inte det.
6) Övrigt: Eftersom Kemira kemi AB vid samrådet meddelat att man avser att följa Helsingborgs stad Livskvalitetsprogram, innebär detta exempelvis att – för alla verksamheter inom området:
– Fasa ut fossila bränslen ur verksamheterna och ständigt minska sin användning av energi och påverkan på klimatet ur ett livscykelperspektiv och verka för att den globala uppvärmningen kan stanna vid 1.5 graders målet.
– Skapa hållbara och slutna kretslopp för jordbruk, energi, vatten, avlopp och avfall, med etablerade beteenden som förebygger spill och uppkomsten av avfall.
– Främja pålitliga system för hållbara transporter och samdistribution av varor i och kring staden. – Köpa och upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling och systematiskt följa upp de kraven.
– Främja och bidra till förekomsten av lösningar för delat ägande och gemensamanvändning av varor och tjänster.
– Förebygga och hantera föroreningar i mark, luft och vatten och andra faktorer, som kan påverka människors hälsa och miljön negativt.
– Vid uthyrning av lokaler framhålla de regler för hela området, som gäller enligt Helsingborgs stads Livskvalitetsprogram. Regler för transportertill och från området samt inom området, vattenförbrukning, energiförbrukning, avfall, mm. Sammanfattning –
– Vi ser fram emot svar på frågor, – – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintllga verksamheter inom IPOS och Kemira med åtgärder och bedömning av risk och säkerhet – – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira beräknad på ”worst case” och ”risken för olycka” som en kombination av alla inblandade verksamheter inom området – – en samlad miljökonsekvensbeskrivning av alla befintliga verksamheter inom IPOS och Kemira med hänsyn till hälsoperspektiv för omkringboende och de som arbetar inne på området.
Helsingborg 2019-01-10
För Naturskyddsföreningen i Helsingborg
Karin Nilsson Jungermann, Frillestadsvägen 89, 25353 Påarp Tel 0705346556 mail kn_jungermann@yahoo.se
Sändes till Alvin Paul, Kemira Kemi AB alvin.paul@kemira.se Linda Rosqvist, WSP Sverige AB linda.rosqvist@wsp.com
